SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
3 träffar
för “bolstads kyrka”
BOLSTADS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt höger sida när han gav upp andan på korset. År 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet. Bolstads kyrkas äldsta delar, tornet och den intilliggande västra delen av långhuset, har genom en dendrokronologisk (årsringsdatering) un… Tidsprofil: 1669–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLÖVESKOGS KYRKA
HistorikSedan lång tid hade det bland befolkningen på halvön i nordöstra delen av Grinstads socken funnits en önskan om en egen begravningsplats. Förutom det geografiska avståndet, ca sju kilometer mellan Klöveskogs och Grinstads kyrkor, har området på den delvis skogiga och kuperade halvön en annan karaktär och historia än på den utpräglade slättbygden. En drivande kraft vid tillkomsten av Klöveskogs kyrka var kyrkoherde Lars Magnus Engström, en tongivande person, engagerad i flera sammanhang. Han sägs ha satt sin prägel på kyrkliga livet i hela södra Dalsland och ägnade sig bl a åt ett omfattande kristet författarskap. Under hans tid som k… Tidsprofil: 1930–1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.