SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
18 träffar
för “boda kyrka”
BODA KYRKA
HistorikKomplettering vid invetering 2004: Den första kyrkan i Boda byggdes år 1616 av trä. Den var snart för liten och man önskade därför uppföra en ny och större kyrka av sten. För att man under byggnadstiden inte skulle behöva vara utan gudstjänstlokal, byggdes den nya kyrkan omkring den gamla. Den nuvarande kyrkans långhus uppfördes mellan åren 1671-74. Den gamla klockstapeln behölls ännu några årtionden. Bänkinredning bestående av elva fasta bänkar på var sida om mittgången tillkom i slutet av 1600-talet. Mellan åren 1732-34 byggdes kyrkan till i väster och tornet av sten uppfördes. Arbetet utfördes av murarmästare Jonas Lind från Karls… Tidsprofil: 1671–1674. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har ett mittskepp med stort slätputsat vitt tunnvalv, på var sida buret av sex tjocka, rosakalkade kolonner, med gråkalkade baser och kapitäl. Pelarna är sammanbundna med en ljusare rosa arkad, vars bågar fortsätter ut mot sidoskeppens smalare tunnvalv och omsluter fönstren. Sidoskeppen får sin karaktär av tvärmurar genombrutna av låga, rundbågiga öppningar. Kyrkans golv består genomgående av stora, grova kalkstensplattor från traktens brott, fogade med ett ljust rosa bruk. I fönstren sitter inre bågar från 1930-talet. Bänkinredningen är indelad i fyra öppna kvarter och avslutas med ett skrank på var sida mot k… Tidsprofil: 1989–1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODAFORS KYRKA
HistorikUnder 1900-talets första år expanderade Bodafors stationssamhälle kring möbelfabriken. En önskan att få ett eget kapell växte i samma takt. 1918 bildades Sällskapet för Norra Sandsjö kapellbyggnad. Initiativtagare var kontraktsprosten Fingal Bergqvist. Tomtplats och ekonomisk grundplåt donerades av AB Svenska Möbelfabrikerna. Sällskapet hade ursprungligen planer på att kunna inrymma såväl kommunalhus och föreläsningssal i byggnaden. Av detta blev det dock inget. Frågan vilade till 1937 då den åter väcktes av biskopen vid en visitation. Följande år bildades Stiftelsen Bodafors kapell. Det kapell som kom att projekteras inrymde en förs… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av torn i väster, långhus med två korsarmar samt kor med halvrund absid i öster. Långhuset är romanskt, tornet senmedeltida, korsarmar och kor är från 1864. Murarna är vitputsade och har stora rundbågiga fönsteröppningar med snickerier av ek. Tornet har trappgavlar. Samtliga gavelrösten har blinderingar. Taken är täckta med tegel, skiffer och bly. Långhuset och tornets murar är uppförda som skalmurar av flintsten och gråsten med inslag av sandsten i hörnkedjor och kring tidigare öppningar. Tornets gavlar är byggda av tegel. Tillbyggnaderna från 1864 är byggda av tegel och spritputsade. De äldre delar… Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODALS KYRKA
TakformPulpettak - Dolt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikStrax nordost om kyrkogårdsmuren står en spånslagen och svarttjärad klockstapel, troligen Dalarnas äldsta. Torsångs kyrka bildar tillsammans med mur, klockstapel och bodar en sällsynt och väl bevarad ålderdomlig miljö. Ursprungligen, och fram till 1800-talet låg på samma plats en större kyrkby och kyrkan omringades av allehanda byggnader. Klockstapeln uppfördes under 1500-talet och kröntes med spira 1623 (SvK). Den har numera spånbeklädnad, på östra sidan lagd i mönster, men hade ursprungligen troligen brädfodring. Stapeln genomgick grundligare reparationer 1732, 1794 och 1955. Torsångs klockstapel bär två klockor. Storklockan och li… Tidsprofil: Cirka 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASPEBODA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden är till sin grundplan nästan kvadratisk, med östra sidan något snedställd, uppförd 1962-63 där förut varit en timrad 1600-talskyrka. Den något skeva planen sägs symbolisera Kristi kropp i dödsögonblicket. På grunden av armerad betong står fyra hörnpelare av betong, vilka bär upp takstolarna till ett koppartäckt, valmat tak, med hörnspiror och en större takryttare i mitten. Väggarna består av dubbla murar hårdbränt tegel, mönstermurat i fasaderna. Nederst sitter en sockel av röd Älvdalssandsten. De kvadratiska fönstren är förhållandevis små, spröjsade och delvis försedda med glasmålningar. För dagsljuset svar… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERINGSBODA KYRKA
HistorikI Eringsboda uppfördes 173638 ett litet timrat kapell med rektangulär planform och ekspånsbeklädda fasader och tak. Initiativet till bildandet av ett eget kapellag kom från eringsbodaborna själva, anförda av den drivkraftige bonden Olof Löf i Repemåla som sägs ha fått sin sista vila i närheten av altaret i kapellet. Den första kyrkklockan hängdes tillfälligt upp i ett träd intill kapellet, där den blev kvar i över 40 år innan en klockstapel kunde uppföras 1780. Hundra år senare ansågs kapellet för trångt och ritningar till ny kyrkobyggnad togs 1840 fram av den från Karlskrona bördige arkitekten J. A. Hawerman (18121885), lärare vid K… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPANNARBODA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummets väggar och femdelade valv spändes med väv och målades i en bruten vit kulör. Rader av pelare sattes upp för att ge ytterligare stöd åt takets konstruktion. Bänkarna byggdes om och målades med mörkgrå kulör med ljusmarmorerade sidostycken. Koret fick ett nytt altare, knäfall, predikstol, två höga ljusstakar av trä samt ny dopfunt. Även en ny altartavla av konstnären Edgar Wallin från Stockholm placerades över det nya altaret. Innanför huvudentrén till vänster placerades sakristian och till höger en läsesal för konfirmander. Kyrkans senaste renovering genomfördes 1993 efter förslag av arkitekt J. Alton, Kumla. I… Tidsprofil: 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖREBODA KYRKA
HistorikTÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusvägg… Tidsprofil: 1868–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älmeboda kyrka
ExteriörbeskrivningÄlmeboda kyrka är relativt stor som landsortskyrka och uppförd helt i sten. Den består av ett rektangulärt långhus med klocktorn i norr och utbyggd sakristia i söder. Koret är därmed också orienterat åt söder. Kyrkan är uppförd med exteriör i en ovanligt stilfull klassicerande stil. Tornet är högrest och elegant utformat med dekorativ gesims och dubbla ljudluckor. En tresidig trappa om sex steg i släthuggen granit leder upp till kyrkporten på tornets norra sida. Dörrarna har ett skuret mönster i romboidform och är målade i en mycket mörk grön färg. Deras nederdel är klädd med plåt. Strax över porten sitter ett överfönster… Tidsprofil: 1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANEBODA KYRKA
ExteriörbeskrivningAneboda kyrka ligger vackert belägen vid sjön stråkens strand. Den är uppförd av trä och består av ett rektangulärt långhus med utbyggda sidoportar, korabsid och ett högt torn. Kyrkan är orienterad tvärt emot de flesta, med tornet i öster och koret i väster. Tornet är mycket smalt och relativt högt, med ett spetsigt torntak. Det är utifrån sett indelat i tre plan, där det nedersta är något bredare. Övergången till nästa smalare plan sker med en svag indragning av fasaden strax över vapenhusets våning. En utkragande gesims i trä markerar i höjd med långhusets taknock gränsen mellan tornets andra och tredje plan. Huvudingång… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PÅLSBODA KYRKA
ExteriörbeskrivningKompletterande exteriörbeskrivning - Pålsboda kyrka har ett rektangulärt långhus med smalare, rakt avslutat kor i öster, en mindre kyrksal i vinkel i söder samt i öster ett vidbyggt församlingshem i souterrängplan. TAK- Långhuset har ett brant sadeltak täckt med lertegel, i väster krönt med ett förgyllt korsförsett klot. Kyrksalen i söder täcks av ett flackt sadeltak, även det täckt med lertegel. Det i öster utskjutande koret har ett pulpettak täckt med lertegel. Det vidbyggda församlingshemmets flacka sadeltak med valmad spets täcks av takpannor i rödbrun kulör. Samtliga hängrännor och stuprör är av vitmålad plåt. FASAD -… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Algutsboda kyrka
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Emmaboda kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERSBODA KYRKA
TakformPulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RAMUNDEBODA KYRKA
TakformMansardtak, Kupol, Säteritak, Mansardtak, Kupol Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUDBODA KYRKA
TakformTälttak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.