SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bastun”
BASTUN
HistorikOppegårdens bastu finns på fastigheten Halsta 3:12, på ofri grund. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gävleborg, 2010-03-22, Dnr 432-14113-09. Bilaga - Förslag till byggnadsminnesförklaring, 2010-02-02, Dnr 432-14113-09. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
HistorikFlyttad bastu, från en plats ca 60 meter nordväst om nuvarande platsen. Har förmodligen varit flyttad en gång tidigare, då det finns dubbla flyttmärken. Plåt under fargtaket, se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kommun 1999., 1970-talets början: Bastun flyttades till sin nuvarande plats med hjälp av Oskar Karlsson, Lindekulle, Lämbacken, från en plats belägen ca 60 m nordväst om nuvarande. Några grundstenar på den gamla platsen finns bevarade. På den gamla platsen användes bastun som kalvhus. Bastun kan ha varit flyttad en gång tidigare då dubbla flyttmärken av olika datum fi… Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
InteriörbeskrivningTimmerväggarna är invändigt av rundtimmer. Nytt virke är bilat också invändigt. Bastun hade vid 1999 års inventering ett brädgolv med trossbotten fylld med pinnmo. Det är okänt om trossbotten finns kvar under det nylagda brädgolvet. Att bastun varit försedd med trossbotten väcker frågor. Kan bastun ha nyttjats som bostad i samband med att boningshuset uppfördes omkring 1850? Eller har andra funktioner än bastubadande funnits? De linberednings-verktyg som tidigare förvarades i bastun indikerar att lin kan ha torkats. Längst in i rummet finns en lave av brädor och rundstock längst ut som vilar på konsoler och stödben. Nytill… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
HistorikIlmar Talve berättar i Notiser om byggnadsskicket i östra Värmlands skogstrakter 1955, att bastur i östra Värmland i allmänhet tillhör enstaka gårdar, men att bastun i Gropberget användes av byns fyra gårdar. Mats Östberg nämner i en opublicerad sammanställning De skogsfinska karaktärsbyggnaderna att bastun vid Gropberget användes som torkbastu fram till 1940-talet. Den bestod ursprungligen av rum och förrum, den hade en lave och en stor kallmurand ugn, men inget innertak. Taket var av näver och på de bägge långsidorna fanns en panel bestående av så kallade bakar. Tage Evaldsson berättar vid Torsby Finnkulturcentrums gårdsbesök 2010… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bastu
HistorikBastulämning. Rundtimmer, har rasat in över ugnen, på gaveln dörren kvar och ca 6 stockvarv, se även spec. inv.blankett under anläggningens "dokument", Finnskogsinventering Torsby kn 1999. Bastun är nedrasad och slutsatserna nedan är utifrån vad som kan tolkas på plats. Bastuns yttermått är ca 6,3 x 4,25 meter. Den har varit uppförd i grovt rundtimmer med en sned underhaksknut. Taket har varit belagt med farg. Bastuns entré ligger mot söder och det är denna del av bastun som ännu till några stockvarv står upp. Rökugnen ligger i bastuns sydvästra hörn. Den är nedrasad men är stor och av kallmurad gråsten. I ruinen syns vid den östra l… Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sommarladugård
HistorikOmbyggd rökbastu, ugnen togs ut vid 1950-talets slut, se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kommun 1999., 1960-talet: Ugn, lave och innertak togs bort och bastun gjorde om till sommarladugård för gårdens kor. Förr fanns en kallkälla väster om bastun där man kunde doppa sig vid badningen. Bastun hade tidigare spåntak. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lillstuga
Historik1922: Bastun inreds och används som tillfällig bostad när nytt boningshus byggs. Ägarens egen teori är att bastun tidigare kan ha stått 500 m söderut nere vid sjön, där rester efter annan husgrund finns. 1985: Bastun lyftes upp och ställdes på plintar. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sommarladugård
HistorikJohan Julius Johansson, farbror till Nils Johansson nuvarande ägare, byggde bastun. Enligt anteckningar i en bok som förvaras på gården flyttades bastun till sin nuvarande plats 1877. 1924 täcktes taket med spån. I samband med detta fick byggnaden sin nya funktion som sommarladugård. En sommarladugård fanns på annan plats på gården, men då det var betesmarker invid bastun kom den att användas för stallning av djuren. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
Intakt rökbastu. Bilat timmer och rundtimmer, se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument", Finnskogsinventering Torsby kn 1999.Bastun har restaurerats sedan 1999. 1999 hade bastun ett yttertak av eternit. 1-5 timmervarv i bastuns nedre del har skiftats. Ugnen är omsatt flera gånger bland annat av John Jonsson. Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
HistorikIntakt bastu. Se speciell inventeringsblankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kommun 1999., 1999: Vid inventering var bastun i dåligt skick. Taket var dåligt och stommen var i behov av flera stockbyten samt i behov av att rätas upp. Ugnen var nedrasad och golvet var bara brädrester. 2007: Bastun restaureras med hjälp av Tomas Eriksson, Östmark. Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
HistorikBastu, intakt. Se spec inventeringsblankett under anläggningens "dokument". Finnskogsinventering Torsby kn 1999. , Enligt uppgift från Ulla-Britt, nuvarande ägare, användes bastun för torkning av lin i hennes ungdom. 1960-tal: Bastun var tidigare sammanbyggd med en smedja som vid denna tidpunkt flyttades till Flatåsen. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
Intakt rökbastu. Se spec. inventeringsblankett under "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kn 1999.1949: Bastun beskrivs av Ilmar Talve som utvändigt renoverad och rödmålad. Tak av stickor. I bastun finns ett nytt cementgolv och rökugnen är ca 2,0 x 2,0 m. 1962/63: Nytt sticktak lades av Klas Larsson, Jens Olsén, Erik Johansson och Nils Johansson. 1999: Sticktaket tjärades genom sprutning. 2008: Sticktaket läggs om. De hyvlade stickorna läggs om i tre lager med läggning åt ett håll. Nock och vindskivor har lagts av brädor. Trådspik har använts. Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
Historik1997: I augusti står bastun klar efter uppförande av Tomas Marklars och Arne Johansson. En man vid namn Lehmoinen letade lämpliga stenar till ugnen och invigde bastun traditionsenligt genom läsning av Sigurd (Bograng) Klockares besvärjelserunor. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
ExteriörbeskrivningByggnaden står på en grund av natursten. Stommen är av både rundtimmer och bilat ofärgat timmer. Norra och östra väggen som vetter från gården har rundtimmer, medan södra och västra väggen som vetter mot gården har bilat timmer. Knuten är en rak över- och underhaksknut. Timret har så kallade flyttmärken, vilket tyder på att byggnaden kan ha flyttats från annan plats. I södra gaveln och på de bägge långsidorna finns öppningar för rökutsläpp. På långsidorna högt upp löper byggnadens innertak ut i fasadlivet. Även byggnadens lave löper ut genom långsidornas väggar i den bakre delen av bastun. Bastun har en svale över vilken t… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
smedja
ExteriörbeskrivningByggnadens totala mått: 11,20 m x 4,30 m. Bastun och smedjan har byggts samman under ett tak. Längan är belägen en bit från själva bostadshuset. Smedjans och bastuns gavlar är ställda mot varandra och mellan dem finns ett förrum. Byggnaden står på en grund av natursten. De bägge timmerstommarna är av bilat ofärgat timmer ned en rak knut. Timret är tätat med mossa. I väster täcks de nedre stockvarven av en plåt. Sadeltaket är av en takstolskonstruktion som sammanfogats med träplugg. Taket är belagt med svart korrugerad plåt. Under plåten ligger stickor. Mellandelen, som sammanbinder de bägge huskropparna är byggd i en regel… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bagarstuga
HistorikDå man flyttade den andra bastun till hembygdsgården på 1960-70-talet byggdes denna om till bakstuga. Föreningen byggde till en sektion i bakre delen samt en svale i den främre. Tidsprofil: 1960–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
Enligt Nordiska Museets dokumentation 1949 var byggnaden helt uppförd i rundvirke med underhaksknut. Yttertaket var ett vedtak trä på näver med takbräder och täckjekrokar av trä. 1980: Enligt uppmätningsritningar har bastun ett tak bestående av sinuskorrugerad eternit. På 1990-talet byts flera stockvarv ut på grund av rötskadat timmer. Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
Intakt bastu. Bilat timmer, rak hakknut, hög, se spec. inv.blankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kommun 1999.Byggnadshistoriken är relativt okänd. Bastun har renoverats i sen tid. Nytt tak och innertak har lagts. Cirka en till fem stockvarv har skiftats i nedre delen av stommen samt ytterligare några högre upp, bland annat i södra gavelröstet. Interiört har nytt golv lagts, en lave byggts samt en rökugn i form av en rösugn uppförts. Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
ExteriörbeskrivningBastun har en grund av hörnstenar i natursten. Utfyllnadssten ligger mellan hörnstenarna. Stomme och väggar består av bilat timmer. Knutarna är av rak typ och tyder på att byggnaden uppförts under 1800-talets andra hälft eller senare. Byggnaden har en svale som bärs upp av stolpar och ett räcke bestående av liggande brädor. På långsidorna löper bastuns lave ut i vägglivet. I bakre väggen finns en mindre öppning under gavelröstet. Två mindre gluggar finns på långsidorna. En dörr av stående brädor med smidda beslag finns. Åstaket är belagt med sinuskorrugerad plåt. Under plåten ligger störar av smal dimension likaså ligger f… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
Intakt rökbastu, har använts till lintorkning. Se spec. inv.blankett under "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kn 1999.1936 fanns en bastu vid gården. Vid en tidpunkt, okänt när, bodde gårdens familj i bastun efter att bostadshuset brunnit ned. Tidsprofil: 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
HistorikOmbyggd rökbastu. Se spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kommun 1999., Bastun har använts för linberedning, troligen fram till 1940-talet. Därefter har den haft funktion som förråd för diverse hästkörningsattiraljer. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BASTUN/KÖLNAN
HistorikBastun/kölnan är uppförd i sten under dubbla jordisolerade faltak med sidoingång. Byggnaden har sedvanligt spiskomplex. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-193-99 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ria
Historik1638: Rian sägs vara byggd detta år. 1839: Enligt uppgift är samtliga stugor vid hemmanet försedda med näver och ved. 1928: Rian flyttas inom gården från en bergknalle strax nordöst till sin nuvarande position. En lillstuga byggdes på bergknallen, vilken senare brann ned. 1930-talet: Annika Nyholms farmor torkade lin i bastun och farfar började samla och iordningställa föremål till ett gårdsmuseum i rian. 1989: Restaurering med stöd av länsstyrelsen. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rökstuga
Intakt rökstuga. Mullbänk, mångås, plåt under fargtaket, se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument".1885: Rökstugan byggs. 1920-tal: Rökugnen revs ut och en järnkamin sattes in. Stenarna från den gamla ugnen ska enligt uppgift ha lagts i ett källarutrymme under golvet i rökstugan. 1937: Den nuvarande rökugnen återuppfördes någon gång efter detta årtal. Material från den äldre ugnen återanvändes vid uppförandet av den nya liksom stenar från bastun vid Södra Abborrtjärnsberg. 1952: Beskrivs i hälla att kåven bestod av två rum. Taket var belagt med stickor. 1979: Tak läggs troligen om. 1995: Byggnaden renoverades. Då bytt… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tvättstuga / bykstuga
HistorikIntakt rökbastu. Tegelmur, byggd på 1930-40-talet, järnkamin i bastun. Se även inventeringsblanketter under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kommun 1999. Tidsprofil: 1930–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
HistorikHistoriken är okänd, men bastun var i bruk in på 1920-talet. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
InteriörbeskrivningByggnaden består av ett rum. Golvet är ett jordgolv och väggarna består av det sotsvarta rundtimret. Innertaket är cirka 2 dm försänkt i förhållande till yttertaket. Det hålls uppe med hjälp av tre bjälkar, vilka löper ut i gavlarnas fasadliv. I taket löper torkstänger, en gång avsedda för att hänga eller lägga material för tork. Ugn och lave är borttagna. Lavarna har en gång löpt längs bastuns långsidor och märken från infästningar finns kvar vid gavlarna. Rökugnen i form av en s.k. rösugn har en gång varit placerad mitt på golvytan. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
InteriörbeskrivningByggnaden består förutom svalen av ett rum. Golvet är av jord. De sotsvarta väggarna består av både rundtimmer och bilat timmer. Det delvis nedrasade innertaket består av runda stockar. Taket har isolerats med mossa och mo på ovansidan. I taket finns torkstänger avsedda för att hänga eller lägga material på för tork. Hela interiören är sotsvart. I den bakre väggen finns bastuns lave. Den består av plankor med en rund kantstock. Laven löper ut genom vägglivet och är placerad ca 1 meter över golv. Cirka en halv meter över laven finns ytterligare en rund stock som löper mellan de bägge långsidorna. På den ligger flyttbara brä… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
InteriörbeskrivningBastun har ett jordgolv. Väggarna består av det bilade sotsvarta timret. Innetaket består av plank lagda med lock. Planken har färgats in i en brun ton, färgtypen är okänd. I taket finns torkstänger avsedda för att hänga eller lägga material på tork. Konsoler monterade på väggarna tyder på att det funnits fler torkstänger. I den bakre väggen finns bastuns lave. Den ligger på konsoler av trä och består av plankor med en rundstock i yttre kanten. Laven har en höjd på ca 73 cm från golv. Mitt i rummet finns ugnen. Den har murats med både natursten och tegel som delvis sammanfogats med cement. Ugnens valv har rasat ned. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
ExteriörbeskrivningByggnaden står på en grund av natursten. Den ofärgade stommen är av bilat timmer respektive rundtimmer med rak knut. Sadeltaket är ett åstak som täcks med sinuskorrugerad plåt. Under plåten ligger stickor. Takåsarna är vid takfoten huggna så att de får ett smäckert utseende. Bastun har en fönsteröppning. Fönsterbågen finns inte kvar och öppningen täcks till hälften av en fönsterlucka av brädor. Entrédörren finns på ena gaveln och dörren är tillverkad av brädor. I de bägge gavlarna finns öppningar i timret avsedda för att reglera rök från bastuns ugn. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.