SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
19 träffar
för “böne kyrka”
BÖNE KYRKA
TakformSadeltak, Lanternin, Sadeltak - Valmat, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1912 uppfördes ett missionshus på en välbelägen tomt som uppläts av Jonsereds fabriker centralt i samhället.1934 byggdes kyrkan till fyra meter mot väster. Tillbyggnaden inrymde en slöjdsal. Kyrksalen kläddes in med släta skivor och målades om. 1962 gjordes en ombyggnad av kyrkan med Johannes Olivegren som arkitekt och Lennart Wallenstam som byggmästare. Dörrar av glas sattes upp så att ett vindfång erhölls vid huvudentrén, och en ny dörr togs upp till kyrksalen, som nu fick en mittgång mellan två bänkkvarter. Estraden byggdes om och fick en ny balustrad med en öppning mot kyrkorummet. Ett nattvardsbord placerades centralt på estrade… Tidsprofil: 1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikEn av församlingsmedlemmarna änkefru Kristina Ström skänkte en grundplåt på 1000 kronor, och kyrkobyggmästaren Anders Pettersson från Värsås utarbetade ritningar och 1885 kunde kyrkan byggas. Den fick namnet Betelkapellet och innehöll en större sal med 300 platser och en mindre sal samt bostad för vaktmästaren. Byggnadskostnaden uppgick till cirka 10.000 kronor. Kyrkan hade ursprungligen ett torn över gatufasaden men detta revs 1904. Med tiden växte församlingen och kraven på utrymmen ökade. 1918 gjordes därför en tillbyggnad. Kyrksalen förlängdes,fondpartiet förnyades och antalet platser ökades till cirka 500. Kyrkans yttre förändra… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden uppfördes 1908 som en ersättning för det gamla missionshuset på Espekullen. Johan Eriksson i Gärdstorp var den drivande kraften när det gällde att skaffa en välbelägen tomt och att ordna en insamling till byggkostnaderna. Församlingsmedlemmarna gjorde en omfattande arbetsinsats vid byggandet av kyrkan. 1965 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av kyrkan. Byggnadskostnaden uppgick till 270.000 kronor, varav 130.000 hade insamlats i form av löftesoffer. Församlingsmedlemmarna bidrog även med mer än 3.500 timmar i frivilliga arbetsinsatser. Sven Wallqvist i Göteborg svarade för projekteringen. Byggnadsmaterial: Grund av n… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden nybyggdes 1924 som Filadelfiaförsamlingens kyrka i Sala. I byggnadens nordöstra del byggdes en källardel med pannrum och förråd. 1924 gjordes en VA-anmälan för installation av vatten och avlopp då fanns 6 rum i byggnaden, två samlingssalar, 1 kök, 1 pannrum och en wc. Oklart vad det var för titel på det sista rummet . Installationen gjordes av A.B.Ågrens mek. Verkstad. Under 1958 gjordes en s.k. utökning av sanitetsanläggning för beredskapssjukhus, då Salafirman Judells rör installerade fler toaletter och våtutrymmen. I övervåningen fanns en liten lägenhet som 1968 fick en balkong mot Trädgårdsgatan. Under en period i mitte… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1899 bildades Marks Missionsförsamling. 1905 lät församlingen uppföra ett missionshus på en tomt, som hemmansägare Anders Svensson i Fotskäl hade skänkt till församlingen. Mällby Missionshus hade ursprungligen varit ett bostadshus och flyttades till den nya tomten. Uppförandet av missionshuset väckte uppseende i bygden, och man fick höra både hårda ord och hotelser från ortens folk. 1922 anordnades elektrisk belysning i missionshuset. 1951 reparerades missionshuset eller missionskyrkan som den nu kallades. Byggnaden målades också om invändigt.1966-68 gjordes en om- och tillbyggnad av kyrkan, omfattande entré, kök, serveringsrum och t… Tidsprofil: 1966–1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikHemmansägarna i Kråkeryd byggde 1873 ett hus i Stenäng som tjänstgjorde både som skola och kyrka. Hemmansägaren Otto Rundqvist i Kungsmossen skänkte marken. Huset fungerade till att börja med som ett kapell under Svenska Kyrkan. 1920 byggdes en ny skola och huset blev ett missionshus med en församling 1976 bildade församlingarna i missionshusen i Stenäng, Kåremon och Klippan en gemensam församling som anslöts till Svenska Alliansmissionen (SAM). De gamla missionshusen såldes till privatbostäder. Tidsprofil: 1873. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikJohannes Wiel, pastor i Metodistsamfundet,besökte Åmål och höll metodistiska möten på 1870- och 1880-talen. 1887 hade en grupp på 10 medlemmar bildats som höll regelbundna möten i en lokal som man hyrt i den s k Wennerbergsgården i Åmål. Under en tid hyrde man lokal i det Rålinska huset vid Hamngatan men flyttade därefter tillbaka till lokalen i Wennerbergsgården. Man fann emellertid att det var svårt att få en livaktig verksamhet i förhyrda lokaler, varför man år 1900 inköpte en tomt vid Torggatan för 2.500 kronor och omedelbart började bygga en egen kyrka. Som arkitekt anlitades pastor Walter Hylpherts. När kyrkan var nästan färdig… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1912 byggde församlingen på en centralt belägen tomt en kyrka som fick namnet Mustadfors Missionskyrka. Byggnaden bestod av en större och en mindre sal samt några mindre rum på bottenvåningenPå ett övre plan anordnades en vaktmästarbostad. Tomten var rymlig och 1931 uppförde församlingen en pastorsbostad invid kyrkan. 1932 härjades kyrkan av en eldsvåda och blev delvis förstörd. Vid återuppbyggnaden gjordes en tillbyggnad av lilla salen och ett mindre rum samt en slöjdsal för juniorarbetet. Man anordnade också centralvärme och byggde en källare under lilla salen. På senare år har en omfattande om- och tillbyggnad gjorts av kyrkan. Ar… Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikUngdomsgården uppfördes 1964-65 som en ersättning för Dalsjöfors Missionshus, som efter 40 år inte längre motsvarade församlingens behov. Tomten skänktes av Almedahlsfabriken. Arkitekt Janne Feldt, Karlstad gjorde ritningarna. Planer fanns att senare uppföra både en kyrka och en vaktmästarbostad på tomten. Detta är dock inte aktuellt längre. Kostnaden uppgick till 235.000 kronor inklusive inredning. Bidrag erhölls från allmänna arvsfonden på 35.000 kronor. Genom samgående 1978 mellan Dalsjöfors, Målsryds och Gånghesters missionsförsamlingar bildades Toarps Missionsförsamling, som nu är ägare till ungdomsgården. Källor: Frikyrklig ver… Tidsprofil: 1964–1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikI missionshuset fanns en vaktmästarbostad om ett rum och kök, där vaktmästaren bodde tillsammans med sin familj. Träbänkarna i kyrksalen förändrades upprepade gånger för att göra det bekvämare för kyrkobesökarna. Belysningen bestod till att börja med av fotogenlampor. 1903 donerades ett acetylen-gasverk till församlingen för att förbättra belysningen och 1909 installerades elektriskt ljus. 1924 gjordes en renovering och invändig ommålning av kyrkan. I samband med detta ville man även ersätta den ursprungliga fondmålningen i kyrksalen med en ny av konstnären J A Engström från Årjäng. Som motiv valde han Jesu samtal med den samaritiska… Tidsprofil: 1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnad från 1960-talet för församlingen Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mormoner). Kyrkan består av en hög volym i mitten flankerad av två lägre volymer samt ett lågt entréparti. SOCKEL- betong. FASAD- På fasader mot öster och väster finns smala och höga indragna partier i fasaden i vilka fönster är placerade. ENTRÉ/DÖRRAR- Indragen huvudentré under tak med kraftig kopparsarg. Ursprunglig pardörr av teak med sidoljus. Indragen ramp bakom skärmvägg av tegel. Ursprunglig glasad pardörr av teak på gavel. FÖNSTER- Smala rektangulära enluftsfönster med fönsterbågar av teak. Fönsterbröstningar och parti över föns… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikKyrkobyggnaden är en bra representant för det sena 1800-talets frikyrkoarkitektur. Ursprungliga fönster.Baptistförsamlingen i Arboga bildades 1859 den 22 nov. 1874 invigdes kyrkan som då även var skola. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1982 gick Svenljunga missionsförsamling samman med Svenska Alliansmissionens församling i Svenljunga samt en grupp pingstvänner och bildade Svenljunga Frikyrkoförsamling. Den nya församlingen hade sina samlingar dels i Parkkyrkan vid Boråsvägen, dels i "Lyktan" som varit Allinasförsamlingens kyrka. den låg vid Ullasjövägen i Svenljunga och hade uppförts 1961.år 1990 sålde Frikyrkoförsamlingen Parkkyrkan till kommunen som rev kyrkan för att på samma plats bygga det nya kommunhuset. Församlingen hade därefter sina samlingar i "Lyktan" som nu övertog namnet Parkkyrkan.Kyrkan renoverades för 250.000 och återinvigdes 1991. 2013 såldes Par… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAMMSVEDJANS KYRKA
ExteriörbeskrivningDammsvedjans kyrka är en vitkalkad, senfunktionalistisk byggnad uppförd i suterräng, som består av två kubiska byggnadsvolymer med plana tak. En lägre byggnadsdel famnar det högre kyrkorummet åt syd- och nordost. Sydsidan innehåller bland annat böne- och vigselrum och nordsidan den bakre delen av kyrkorummet. Där en slags modern karnap sitter på nordsidan var det ursprungliga dopaltaret. Under denna del finns en källare. Den dominerande byggnadsvolymen har små fönster i rader upptill och inrymmer kyrkorummet i hela sin höjd. Torn, gesims, sockel, hängrännor och stuprör saknas. FASAD - Kyrkobyggnadens fasader består av beto… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Endre kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Kyrkan är i sin helhet uppförd på medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen påbörjades i slutet av 1100-talet och bestod av en absidkyrka med torn i väster. Tornets nedre del är vad som återstår från denna tid. Koret med sina glasmålningar och sakristian uppfördes omkring 1250. Omkring 1300 utökades koret med ett långhus samt en bönekammare, vilken byggdes i det sydvästra hörnet, mellan långhuset och tornet. Detaljer av absidkyrkan återanvändes i den nya kyrkans fasader, bl.a. delar av en rundbågsfris samt fasadskulpturer och den numera igenmurade sydportalen. I mitten 1300-talet höjdes tornets murar til… Tidsprofil: 1915–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikByggnadsår 1888-89, arkitekt Lars Kellman, byggherre Sällskapet Enighet genom plåtslagare FO Lundstedt. Elimkyrkan invigdes i aug. 1889 och innehöll då en större och en mindre bönesal samt tre små bostäder. Omdispositioner av lokalerna har senare skett, men baptistkyrkans nyrenässansfasader är mycket välbevarade sedan byggnadstiden. Exteriören kan sägas vara övergångsform mellan 1870- och 80-talens rika putsfasader och 90- talets strävanden mot en materialäkta sten- eller tegelarkitektur. Här är fasaderna av tegel men ornamentiken ännu av gråvit slätputs, en eftergift för den dyrare kalk- eller sandstenen. Tornet är tidstypiskt klätt… Tidsprofil: 1888–1889. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BYTTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningSom helhet har kyrkan en plan i form av en ängel. Kroppen är ett konformat kyrkorum med en rundad absid i ängelns bröst i öster och en port som dess fötter i väster. Huvudet är ett bönerum öster om absiden och vingarna formas av en grund korsarm och två rum på var sida om bönerummet. Arkitektens intention var att alla linjer i kyrkan skall gå samman i absiden med altaret som mittpunkt, så alla linjer är vidare isär i väster och förs samman åt öster. I nordväst är en entrébyggnad med väntrum och toaletter, vapenhus. LÅNGHUS - Interiören med latinsk korsplan har ett enskeppigt långhus vars korabsid har en pendang i den svagt… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KAPELL
HistorikDen äldsta kända kyrkan i Gryt var en liten medeltida stenkyrka helgad åt S:t Olof. År 1423 omnämns en kyrkoherde i Gryt men i övrigt är föga känt om kyrkans ålder. En rekonstruktion baserad på sockenstämmoprotokoll från 1600- och 1700-talen visar en kyrka med rektangulär plan med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett vapenhus framför sydportalen. Torn saknades och klockan hängde i en stapel som var placerad där den nuvarande kyrkan ligger. Över den västra porten i kyrkogårdsmuren fanns det en ovanlig anordning i form av en slags predikstol av sten, välvd och med trappor, bönepall och med pulpet. Det sägs att prästerna brukade… Tidsprofil: 1798–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.