SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “amlings”
Amlings
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnadsår för Götlunda f.d. kyrkoherdebostad kan inte med säkerhet fastställas, men 1600-talets senare del är ett allmänt antagande som uppgivits i Länsmuseets prästgårdsinventering från 1976. När den yngre prästgården hade uppförts och tagits i bruk år 1847 kom den äldre kyrkoherdebostaden att användas som ekonomibyggnad och enklare bostad. I salen inreddes bagarstuga, köket mot nordost blev tvättstuga och kamrarna mot västra gaveln blev bostad om ett rum och kök. Idag har byggnaden renoverats, under antikvarisk kontroll, för att kunna användas till församlingshem. Dagens exteriör är i hög grad resultatet av förändringar under 1800… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden nybyggdes 1924 som Filadelfiaförsamlingens kyrka i Sala. I byggnadens nordöstra del byggdes en källardel med pannrum och förråd. 1924 gjordes en VA-anmälan för installation av vatten och avlopp då fanns 6 rum i byggnaden, två samlingssalar, 1 kök, 1 pannrum och en wc. Oklart vad det var för titel på det sista rummet . Installationen gjordes av A.B.Ågrens mek. Verkstad. Under 1958 gjordes en s.k. utökning av sanitetsanläggning för beredskapssjukhus, då Salafirman Judells rör installerade fler toaletter och våtutrymmen. I övervåningen fanns en liten lägenhet som 1968 fick en balkong mot Trädgårdsgatan. Under en period i mitte… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vs 29, Sala landsförsamlings kyrka
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
(FESTLOKAL)
HistorikSimsjön 1:1, Våmb, Festlokal Samlingslokal med dansrotunda samt kiosk- och lotterilänga byggd i vinkel. Byggnaden ligger centralt i området i anslutning till grönytor och fotbollsplaner vid Simsjöns största badplats. Byggnaden torde vara byggd i slutet av 1960- eller början av 1970-talet och bevarar sina fasader med brunmålad fjällpanel. Anläggningen visar på gemenskapen och det livaktiga föreningslivet vid Simsjön och har ett stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Adolfsbergs kyrka
HistorikTill en början hyrde kyrkan tillfälliga lokaler i olika profana byggnader för sin verksamhet. 1978 invigdes den nybyggda stadsdelskyrkan ritad av Arton arkitekter genom Olof Tengroth. Arton var det ledande arkitektkontoret i Helsingborg från slutet av 50-talet till slutet av 70-talet. Under en period arbetade den välkände arkitekten Jørn Utzon på kontoret. Kyrkoanläggningen innehåller även församlingslokaler och arbetsrum. 1998 sattes en ny orgel in på ny plats, då ändrades också placeringen av predikstolen. Lokalerna har renoverats och byggts om vid olika tillfällen. 2006 togs vikväggen i kyrkorummet bort och samlingssal och kyrksal… Tidsprofil: 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AGNEBERGS MISSIONSHUS
HistorikFörsamlingen bildades omkring år 1900. Ursprungligen samlades man i en sal inredd i vindsvåningen till ett bostadshus nära Göta Älv. Missionshuset byggdes 1902 och innehöll en samlingssal, ett kök och ett kapprum. Tidvis var köket uthyrt till en person som också hade uppdraget att vara vaktmästare för missionshuset och svara för eldningen. 1951 upplöstes församlingen och medlemmarna överflyttades till Surte Missionsförsamling. Missionshuset tillhörde nu formellt SMF och 1953 övertog Angereds Missionsförsamling huset och drev arbetet vidare fram till 1970-talet, då verksamheten lades ner och missionshuset såldes. Det är nu ombyggt til… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBOGA MISSIONSKYRKA
HistorikMissionsförsamlingen i Od och Alboga bildades 1878. Ett missionshus uppfördes 1880 i Od (se beskrivningen av Ods gamla missionshus). Många av församlingsmedlemmarna var från Alboga, och man beslöt därför att "ett missionshus skall med Guds hjälp byggas i Alboga på lämplig plan nära Alboga folkskola, vilken skall anskaffas på bästa arrendevillkor. Husets längd skall vara 15 al och bredd 12 al, samt ett mindre rum med förstuga tillsammans 5 al allt invändigt, väggarna bestå invändigt och utvändigt af bräder med sågspån mellan samt spåntak. Fönstren skall vara 6 st". Byggkostnaderna uppgick till 1099:70 och bestreds med frivilliga gåvor… Tidsprofil: 1878–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALINGSÅS MISSIONSKYRKA
HistorikMissionskyrkan uppfördes 1938 av Alingsås Missionsförsamling som ersättning för församlingens missionshus, som blivit nedslitet och föråldrat. Som arkitekt anlitades Gunnar Howing, Göteborg. På 1950-talet inreddes församlingslokaler i källarvåningen. 1963, i samband med församlingens 90-årsjubileum, blev kyrkan ombyggd och renoverad. Arkitekt var Janne Feldt, Karlstad. 1977 gjordes en omfattande tillbyggnad innehållande samlingslokal (storstugan), kafélokaler, kök, kyrktorg, ungdomslokaler och kontor. På intilliggande tomt uppförde församlingen samtidigt 18 pensionärslägenheter för i första hand församlingens egna medlemmar. Arkitekt… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS MISSIONSKYRKA
HistorikPå 1880-talet började troende i Angered samlas för bibelläsning, sång och bön. Samlingarna ägde rum i hemmen, men så småningom började verksamheten ta fastare form, och 1905 hyrdes en stuga för samlingarna. Den var belägen strax söder om tomten där missionshuset senare byggdes. 1912 bildades församlingen och 1915 började man planera för att bygga ett missionshus. Församlingens syförening svarade för grundplåten, och bidrag till kostnaderna kom från grannförsamlingarna både på landsbygden och i Göteborg. 1916 kunde planerna förverkligas genom att Angereds Missionshus uppfördes. Byggnaden innehöll en kyrksal och en mindre samlingslokal… Tidsprofil: 1942–1944. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANSGARSKYRKAN
InteriörbeskrivningLÅNGHUS - Ett ljust, kvadratiskt rum med känsla av naturmaterial. GOLVET är lagt med slipade och ljust grönfärgade kvadratiska betongplattor som fortsätter ut i entrén och entréhallen. TAKET är öppet upp till nock och är lagt med vitlaserad träpanel. Även VÄGGARNA består av liggande, vitlaserad träpanel. Den norra fasaden består av en vit vikdörr till församlingssalen intill som öppnas upp vid större samlingar. FÖNSTER - Koret omges av dels stående långsmala fönster med färgat glas som binds samman med ett överliggande fönster med kraftiga trälister som bildar Ansgarkorset. Väggen som delar av mot entréhallen är delvis ing… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASPENKYRKAN
HistorikASPENKYRKAN uppfördes 1971-72 efter ritningar av arkitekten Håkan Lindqvist från Lindqvist & Hedborg Arkitektkontor, Göteborg. Redan 1956 väcktes frågan om en småkyrka i Aspen och en kyrkostiftelse bildades, som arbetade i 15 år för en egen kyrka. Kyrkan byggdes i tre våningar i olika markhöjd och arkitekten utnyttjade kyrkobyggnadens läge i ekbacken så att varje våning nås från markplan. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning med koret åt norr och kyrkorummet rymmer ca 150 personer. Kyrkobyggnaden rymde kyrkorum, förskola, församlingshem och ungdomslokaler. Det genomgående materialet i kyrkorummet är blocklimmad furu, trävit oc… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bara Ödekyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Bara ödekyrka uppfördes under medeltiden som församlingskyrka för Bara församling. Den tillkom av allt att döma i en byggnadsetappetapp och stod troligen färdig vid 1200-talets mitt. I början av 1300-talet förstorades korets östfönster och försågs med masverk. Vid mitten av 1500-tales verkar kyrkan ha stått öde och förfallen, 1588 begärde församlingsborna att gudstjänsterna skulle återupptas, varvid de lovade att reparera kyrkan och avlöna prästen. Så verkar inte ha skett utan kyrkan lämnades förblev utan vård till 1923 då man företog en mycket omfattande konservering efter förslag av arkitekt Sven Brandel, S… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
betel
HistorikBinneberg 1:16 Betel Missionshus med lätt klassicerande drag, uppfört 1936 i byns södra del. Trots att missionshuset från början hade tre stora fönster på entréfasaden är byggnadens funktion fortfarande mycket tydlig, och med undantag för den igensatta fönsteröppningen är byggnaden välbevarad med sina fasader klädda med faluröd locklistpanel, tegeltäckta tak, enkla veranda mm. Utöver två samlingssalar inrymmer byggnaden en liten lägenhet på vinden. Tidsprofil: 1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Biograf
HistorikByggnaden är uppförd 1916 som biograf. Den brukas fortfarande för sitt ursprungliga ändamål och inrymmer också samlingslokaler för kultur- och skolverksamhet. Byggnaden har genomgått omfattande exteriöra och interiöra ombyggnader. Exteriören präglas av 1960-70-talen med fasader av skivmaterial och det mot öster tillbyggda entrépartiet med platt skärmtak. Åt detta håll finns också en byggnadskropp med sadeltak som täcks av plåt. Byggnadens stora tak är ett för ursprungstiden karaktäristiskt brutet sadeltak, täckt med plåt. Interiört märks bevarade delar av inredningen från tiden kring 1940- och 50-talen med bl a tidstypisk s k karosse… Tidsprofil: 1960–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKEKÄRRS KYRKA
InteriörbeskrivningHuvudentrén leder in i ett kapprum placerat i hörnet mellan två byggnadskroppar uppförda vid olika tider, en ramp överbryggar höjdskillnaderna mellan byggnaderna så att man når så väl kyrkan som församlingshemmet utan vara sig trappsteg eller trösklar. Kyrkan är inte traditionellt orienterad, utan koret ligger mot norr och i söder övergår kyrkorummet i församlingshemmet. Byggnadens utformning följer dock en lång kyrklig tradition med sitt ursprung i medeltid där de liturgiskt olika platserna markeras i byggnaden. Kyrkorummet utgörs av tre sammanlänkade byggnadskroppar; kor, långhus och kyrksal med olika höjder och bredder.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKHÄLLAKYRKAN
InteriörbeskrivningPå markplanet finns, förutom kyrksalen, en församlingssal, kök, pastorsexpedition med arbetsrum för personalen och sakristia. I suterrängplanet finns barn- och ungdomslokaler, personalutrymmen, studierum och där finns också förskolan Stjärnan. På varje plan är ytan 566 kvm. På markplanet har kyrksalen en central placering mellan avdelningen med pastorsexpeditionen och avdelningen med församlingslokal och kök. Från hallen vid kyrkobyggnadens huvudentré ligger kyrkorummet i direkt anslutning. Hallen har ett stengolv med plattor av kolmårdsmarmor. Väggarna har vitmålad glasfiberväv. Där finns träbänkar samt hyllor med informa… Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRNEBORGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inetering 2003: Björneborg ligger cirka en mil från Visnums kyrka dit församlingsmedlemmarna hörde. Som på många andra bruk som låg långt bort från moderkyrkan, hölls gudstjänst någon gång om året vid bruket. I slutet av 1800-talet användes en stor lärosal i folkskolan som gudstjänstlokal, men under 1910-talets slut började man på allvar diskutera att uppföra en brukskyrka. En förfrågan om att rita en ny kyrka gick till den i Värmland ofta anlitade arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Ett förslag lades fram, men förslaget kom aldrig längre än till skisstadiet. Den mest drivande kraften för ett kyrkobygge var dispone… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borstahusens kapell
ExteriörbeskrivningBorstahusens kapell består av två byggnadsvolymer, församlingshemmet och kyrksals-byggnaden. De binds samman av en spalt med genomgående entréer mot gatan och trädgården. Spalten är indragen från gatulivet, placerad under det utkragande taket, belagt med svartlackerad plåt. Takets undersida är täckt med träpanel. Dörren mot gatan, huvudentrén, är en panelklädd enkeldörr, som nås genom en klinkertrappa i två steg. Mot trädgården finns ett glasparti i trä med sidoljus på ömse sidor om dörren. Kapellet (byggnaden från 1979) Kapellet är grundlagt på en betongsula med synlig sockel i samma material. Fasaderna är uppförda i ett… Tidsprofil: 1979. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus i två våningar med sadeltak, uppfört i slutet på 1970-talet och början av 1980-talet. SOCKEL - Grå betong. FASAD - Betongelement med putsad yta i vit kulör. TAK - Sadeltak med trapetskorrugerad plåt. Inredd vind med indragna takaltaner. ENTRÉ/DÖRRAR - Svartmålade trädörrar med sidoljus. FÖNSTER - En- flerluftsfönster med brunmålade bågar och karmar. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL - Utskjutande entrépartier mot gården med vidbyggd förrådsdel, fasad klädd med gulmålad lockpanel och plåtklätt pulpettak. Burspråk med plåtpanel. Byggnadsdel i en våning vid gavel innehållande tvättstuga och samlingslokal. Fasaden är där klädd… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSmalhus om tre våningar med källare, uppfört i slutet av 1930-talet. Huset uppfördes ursprungligen som barnrikehus för AB Stockholmshem. I den tidigare panncentralen (utbyggnaden om en våning på gaveln mot John Printz Väg), finns sedan 1990-talet samlingslokal för de boende. SOCKEL- putsad i ljus brun/beige kulör. FASAD- utbyggnad om en våning mot John Printz Väg (ursprungligen panncentral). Fasaden på utbyggnaden är sprutputsad i en vit/beige kulör. Utbyggnaden med sadeltak. ENTRÉ/DÖRRAR- ursprungliga portar mörkt trä, glasade med sparksockel och skärmtak. Omfattning i granit runt samtliga entréer. FÖNSTER- ursprungliga e… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus i två våningar med sadeltak, uppfört i slutet på 1970-talet och början av 1980-talet. SOCKEL - Grå betong. FASAD - Betongelement med putsad yta i beige kulör. TAK - Sadeltak med trapetskorrugerad plåt. Inredd vind med indragna takaltaner. ENTRÉ/DÖRRAR - Svartmålade trädörrar med sidoljus. FÖNSTER - En- flerluftsfönster med brunmålade bågar och karmar. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL - Utskjutande entrépartier mot gården med vidbyggd förrådsdel, fasad klädd med rödmålad lockpanel och plåtklätt pulpettak. Burspråk med plåtpanel. Byggnadsdel i en våning vid gavel innehållande tvättstuga och samlingslokal. Fasaden är där klä… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPrästgården, uppförd 1846, fortfarande kyrkoherdebostad. Sedan 1998 tillbyggd med församlingsexpedition och arbetslokaler i söder. (www.morup.nu) Ligger inom kulturmiljö 20, Morup, i "Bygd att vårda!". Tidsprofil: 1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från början av 1950-talet, som trots några tillbyggnader har bevarat sin ursprungliga karaktär. Husen är byggda i halvplansystem med två våningar samt en våning i souterräng. En och samma lägenhetsplan med en central hall/allrum i entréplanet. Radhuslängorna är förskjutna i höjd- och sidled för att följa topografin. Del av hus 2 inrymmer panncentral med panncentral och gemensamhetslokal med tvättstuga, samlingslokal och bastu. SOCKEL- betong. FASAD- gråslammade tegelfasader, gavlar av gult fasadtegel. Baksidans fasad är indragen så att de lägenhetsskiljande väggarna skjuter ut. ENTRÉ/DÖRRAR- Skärmtak av pulpetform b… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningModernistisk punkthus från andra hälften av 1950-talet, sammanbyggt med en frikyrkobyggnad. Punkthuset består av två volymer förskjutna i sidled. I punkthusets botten- och souterrängvåning våning finns samlingssalar. Huset har förändrats genom utbyte av balkongfronter. SOCKEL- vit slätputs. FASAD- Fasad under stort fönsterparti av målad betong. ENTRÉ/DÖRRAR- Trappa av natursten och betongsten med svarta järnräcken. Ursprunglig lackad port av teak med två sidoljus samt överljus. FÖNSTER- Enluftsfönster, tvåluftsfönster med sidoställd mittpost samt fyrluftsfönster. Vita ursprungliga träbågar. Trapphus markerat genom smala av… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus i två våningar med sadeltak, uppfört i slutet på 1970-talet och början av 1980-talet. SOCKEL - Grå betong. FASAD - Betongelement med putsad yta i vit kulör. TAK - Sadeltak med trapetskorrugerad plåt. Inredd vind med indragna takaltaner. ENTRÉ/DÖRRAR - Brunmålade trädörrar med sidoljus. FÖNSTER - En- flerluftsfönster med brunmålade bågar och karmar. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL - Utskjutande entrépartier mot gården med vidbyggd förrådsdel, fasad klädd med rödmålad lockpanel och plåtklätt pulpettak. Burspråk med plåtpanel. Byggnadsdel i en våning vid gavel innehållande tvättstuga och samlingslokal. Fasaden är där klädd… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningUrsprungligt lamellhus från 1940-talet. Huset har tre, i höjd- och sidled, förskjutna byggnadskroppar. SOCKEL: Slät, grå. FASAD: Slätputsade gräddgula fält bakom balkongerna. Souterrängvåningen mot syd och ost i den södra byggnadskroppen innehåller en samlingssal med entré från syd. Fasaden är indelad i stickvalvsbågar på pilastrar, klädda med brun småkakelmosaik. Fälten mellan valven har mot syd beige slätputs och i två av valven finns reliefer, i det ena valvet föreställande en dansare och i det andra valvet en dansös. I ytterligare ett av valven finns entrén. Mot ost finns fönster i valven. ENTRÉ/DÖRRAR: Huset har fyra… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPunkthus om åtta våningar med souterräng, uppfört i slutet av 1950-talet. Samlingslokal i bottenvåningen, ursprungligen fanns konditori i souterrängvåningen. SOCKEL- Gjuten. FASAD- Byggnadens ytterväggar är utfackningsväggar i betong med synliga elementskarvar, dessa med spritputsad yta. Fasad i vit kulör. ENTRÉ/DÖRRAR- Utbytta entrédörrar glasade i aluminiumplåt. FÖNSTER- Enluftsfönster i aluminium, inåtgående bågar. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Balkonger med indragen placering, utbytta fronter i korrugerad plåt, blåa med gallerverk (delvis inglasade). Ursprungliga balkongdörrar, tvådelade i teak (ett fåtal balkongdörrar utbytta).… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus, punkthus, från 1960 i Liljeholmen; utgör en del av bostadsområdet Nybohov. Är beläget på höjdplatåns östra del, och är mot norr sammanbyggt med en mellanbyggnad med samlingslokaler samt ett likadant punkthus. Husen var ursprungligen pensionärsbostadshus. Byggt i 11 våningar med två souterrängvåningar. På västra sidan finns en parkeringsplats i anslutning till återvändsgatan Nybohovsbacken. Ansluter vid mark till stödmurar i dekorativt formgjuten betong. SOCKEL- brunmålad spritputs. FASAD- beige spritputs, ej ursprunglig. Bröstningar vid fönster i gråputsat skivmaterial, med avtäckningslister i grön plåt, ej… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPersonalbostadsbyggnad sammanlänkad med församlingshemmet. Allt från 1950-talet. SOCKEL: Grå spritputs. FASAD: Grått slammat tegel. ENTRÉ/DÖRRAR: Granitsteg. Omfattning av skiffer. Ljusblå paneldörr med en liten ruta upptill. FÖNSTER: Tvåluftsfönster av vitmålat trä, blåmålade bågar i bottenvåningen. Ljusblåmålade fönsterluckor. Enluftsfönster i souterrängvåningen. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: 2 st garage i souterrängvåningen med vipportar av gräddvit panel. Byggnaden har två byggnadskroppar, förskjutna i höjd- och sidled gentemot varandra. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.