SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “avträde & vedbod”
AVTRÄDE & VEDBOD
HistorikAvträdet var ursprungligen en egenbyggnad som senare tillbyggdes med vedbod och förråd. KÄLLA: muntlig uppgift vid tillsyn 2007-08-31, Sverker Larsson för inventeringen "TILLGÄNGLIGA BYGGNADSMINNEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN, ULRICEHAMNS KOMMUN." Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROMMEHEDS MILITÄRLÄGER, LIKBOD, AVTRÄDE (HUS NR 13 ENL. SIT. PLAN I BM BESLUT )
HistorikVäster om sjukhuset uppfördes 1884-1885 ett avträde som även innehöll vedbod och likbod. Omkring 1900 flyttades boden ca 20 meter norrut, samtidigt som den tillbyggdes på längden. Byggnaden har rödmålat trä och två små ventilationshuvar på sadeltakets nock. KÄLLA: Read, Staffan & Wohlert, Jörgen. "Rommehed - Del 1, inventering och byggnadsvårdsplan". Ur: Skrift nr 1975:12. Avdelningen för arkitektur, KTH. Stockholm Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikStallsbyggnad; innehållande stall, slaktbod, avträde och pigkammare, vagnslider, vedbod, härbre, sommarladugård, jordkällare och bastu. Merparten av byggnaderna är uppförda av timmer som tidigare varit rödmålat. Taken består i flertalet fall av pannplåt som på 1970- och 80-talet fick ersätta de spåntak som byggnaderna tidigare hade. Stallsbyggnaderna har också välbevarade interiörer med exempelvis stall med krubba, avträde med fem skåror samt pigkammare utan eldstad med sot och runskrift i taket. Källa: Beslut om byggnadsminne 2001 Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKLINTEN 8 - I husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta fanns fyra byggnader på tomten. Förutom huvudbyggnaden fanns en vedbodslänga, ett avträde och en svinstia. Bebyggelsen följde den för området äldre traditionen med uthuslängor i trä. Dagens bebyggelse utgörs av två bostadshus i skiftesverksteknik sammanlänkade av ett uthus, utan inre förbindelse. Det andra bostadshuset uppfördes troligen under 1800-talets mitt och placerades med långsidan längs den södra tomtgränsen med gaveln mot Norderklint. Detta kan ha haft en ursprunglig funktion som ekonomibyggnad. KÄLLA: Visby inner… Tidsprofil: 1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBOMMEN 5 - Enligt 1785 års husklassifikation omfattade tomten ett trähus med tegel- och brädtak samt en bod med brädtak. Den befintliga huvudbyggnaden, ett bostadshus placerat med gaveln mot Uddens gränd och östra långsidan mot Bommen 4, är sannolikt samma byggnad som nämns i husklassifikationen. Den är uppförd som enkelstuga i skiftesverksteknik, i en våning med oinredd vind under sadeltak. Fasaden är spritputsad och avfärgad gul. Vid gavlarna syns långbanden sticka ut. Av 1785 års husklassifikation framgår att byggnaden då hade både tegel- och brädtak, vilket var ovanligt för området. Av 1883 års karta kan utläsas att byggnaden tid… Tidsprofil: 1945–1959. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFastighetens bebyggelse utgörs numera av ett bostadshus och ett förråd. Det knuttimrade bostadshuset, med locklistpanel och ett numera plåttäckt faltak, är sannolikt från 1600-talets slut och ligger längs Vattugränd. Mot gårdssidan finns en lägre tillbyggnad. Uthuset, från 1940-talet, är placerat längs fastighetens södra gräns, mot Säcken 7. Det var ursprungligen tvättstuga, vedbod och avträde, men används numera som förråd och sommarrum. Sedan 1979 är byggnaderna sammanbyggda. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKLINTEN 8 - I husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta fanns fyra byggnader på tomten. Förutom huvudbyggnaden fanns en vedbodslänga, ett avträde och en svinstia. Bebyggelsen följde den för området äldre traditionen med uthuslängor i trä. Dagens bebyggelse utgörs av två bostadshus i skiftesverksteknik sammanlänkade av ett uthus, utan inre förbindelse. Fastighetens huvudbyggnad är placerad med långsidan i liv med Nygatan och uppfördes under 1700-talets mitt. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. I… Tidsprofil: 1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDSBYGGNAD
HistorikLadugårdsbyggnaden tillkom samtidigt som skolan och är uppförd i sten med ett plåtbelagt spåntak. Förutom en ladugårdsdel finns två vedbodar samt en avträdesdel, uppdelad i tre små, tvåhåls dassrum - för pojkar, för flickor och ett särskilt för lärarbostaden. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2001-08-31. Dnr 221-1751-99 Tidsprofil: 2001–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDSBYGGNADEN VID TULE
HistorikLadugårdsbyggnaden vid Tule har stående träpanel under plåttak. Byggnaden uppfördes samtidigt som stationshuset, 1902, och har en oförändrad planlösning med stall/ladugård, vedbod samt ett mindre vidhängande avträde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2002-08-27. Dnr 432-2149-01 Tidsprofil: 2002–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGASINET ELLER OXHUSET (LADUGÅRDSFLYGELN)
HistorikDen norra uthuslängan, även kallad magasinet eller oxhuset är storgårdens äldsta byggnad. Den har sitt ursprung i 1800-talets första hälft. Den äldsta, östra delen är byggd i sten och var ursprungligen ladugård, men har även brukats som vagnsbod. Den västra delen har en reveterad och vitkalkad regelstomme. Här finns bl a redskapsbod, vedbod och tjänstfolkets avträde. Loftet som går över hela byggnadens längd, har varit sädesmagasin och är uppdelat i två avdelningar. Hela byggnaden är mycket välbevarad, med bibehållet murverk och konstruktionsvirke, oförändrad fasad, dörr- och fönstersättning, inredning och funktionsindelning. KÄLLA:… Tidsprofil: 2005–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Avträde
Historik1909 nybyggs byggnad 1A och 1B. Ritningsförslag till nybyggnad gjordes av Fredr. Eriksson. Byggnad 1B skulle innehålla vedbodar och avträden. Då tillhörde anläggningen C.J.Ahlberg. 1968 ändras befintligt uthus till att innehålla garage. 1968 installeras badrum i den del som ligger närmast byggnad 1A Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE
HistorikSlätteryds skola uppfördes 1913. Senare uppfördes vedbod, utedass/förråd och garage. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Slätteryds byskola, Slätteryd 1:7, Södra Unnaryds socken, Hylte kommun. Länsstyrelsen Hallands län, 2007-04-23. Dnr 432-2893-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikGårdsanläggningens form var av traditionellt slag med en inre gård, omsluten av en vinkelbyggd tvåvånig bostadslänga åt gatan och en uthuslänga i en och en halv våning åt gården. Uthuset rymde stall, vedbodar, avträden och brygghus. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989-06-19, Dnr 221-3895-89 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED TRÖSKVANDRING
HistorikLadugården i sten orienterad i nordsydlig riktning i tomtens nordvästra del uppfördes omkring 1875 i tidstypisk utformning med drag av schweizerstil och inreddes med flera funktioner. Det spånklädda taket har senare täckts med korrugerade asbestcementskivor. I tillbyggnaden vid södra gaveln inrymdes bl.a. vedbod, svinhus och avträde och något senare tillkom ett tröskvandringshus i den nordvästra delen. Den välbevarade byggnaden med högt kulturhistoriskt värde utgör en viktig del av gårdsbildningen på prästgården. KÄLLA: Prästgårdsinventeringen 1997-1998 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningUthuslänga med bl.a. vedbod och avträde. Rödmålad brädklädd fasad. Sadeltak täckt med trapetskorrugerad plåt. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBOD OCH AVTRÄDE
HistorikVedboden och dasset är uppförda i enkel regelverkskonstruktion med fasader av stående slät panel som rödmålats. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1999-12-17, Dnr 221-7308-99. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
övre rabben granliden
HistorikPå fastigheten finns också en mindre länga med avträde och vedbod. Boningshuset som uppfördes 1942 har ett relativt högt läge med utsikt över Stora Le. Både uthus och boningshus är målade med Falu rödfärg. Taket är klätt med tvåkupigt tegel, fasaden med locklistpanel. Huset används numera som fritidsfastighet. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikLänga med vedbod och avträde. En av två mindre ekonomibyggnader på fastigheten. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE/VEDBOD
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBOD/AVTRÄDE
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKRUSET 6 - Enligt 1785 års husklassifikation var denna fastighet bebyggd med ett trähus med brädtak samt ett stall. Det trähus som omnämns i husklassifikationen motsvarar troligen den befintliga huvudbyggnaden på fastigheten, medan stallbyggnaden var belägen i den del av tomten som idag utgörs av Kruset 7. Huvudbyggnaden, ett reveterat skiftesverkshus under plåttäckt sadeltak, är placerad med långsidan längs Nygatan och gaveln i liv med Torngränd. Under 1800- och 1900-talet genomgick byggnaden några mindre om- och tillbyggnader. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad &… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ateljé
HistorikKRUSET 8 - Fastigheten Kruset 8 är belägen i kvarterets västra hörn, gränsande till Trappgatan i nordväst och Torngränd i sydväst. Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen. På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft. Stallbyggnaden, vilken und… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKRUSET 3 - Enligt 1785 års husklassifikation var tomten obebyggd. Först under 1820-talet bebyggdes fastigheten, då det nuvarande bostadshuset uppfördes. Denna byggnad är ett reveterat skiftesverkshus som byggts till i etapper under 1800- och 1900-talen. Byggnaden har ett tegeltäckt mansardtak och är placerad med långsidan längs gatulinjen. I byggnaden fanns under 1970-talet och in på 1990-talet en läkarmottagning. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 , KVARTERET KRUSET - Kruset är ett rektangulärt kvarter, beläget i den norra Klint… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKRUSET 4 - Arkeologiska undersökningar har påvisat senmedeltida bebyggelse på fastigheten. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar förmodligen den ursprungliga delen av det nuvarande bostadshuset, vilket är placerat med den sydöstra långsidan längs Nygatan. Byggnaden, en parstuga i reveterat skiftesverk under tegeltak, har om- och tillbyggts vid flera tillfällen från 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets början. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 , KVARTERET… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKRUSET 8 - Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen. På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft. Bostadshuset är placerat i fastighetens västra hörn med långsidan längs Trappgatan och gaveln vänd mot Torngränd. Byggnaden har i olika etapper un… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKRUSET 11 - Fastigheten benämndes då Klinteroten IV:32 och var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar det reveterade skiftesverkshus som idag utgör fastighetens bostadshus. Byggnaden är placerad i tomtens norra hörn med långsidan längs Trappgatan och har kompletterats med en tillbyggnad på 1930-talet längs den nordöstra fastighetsgränsen. Fastighetens större förändringar har framför allt skett under 1900-talet. Från 1918 fram till 1944 tillhörde fastigheten Föreningen Visby Barnkrubba. Det var för denna verksamhet som bostadshuset byggdes till mot gården. KÄLLA: Visby innerstad -… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammerö skage f.D. fyr
HistorikVid sydspetsen av Hammarö kom den lilla fyrplatsen Hammarö Skage att anläggas ute på Storholmen år 1872. Fyren har ofta kommit att kallas för Skagens fyr, eftersom Skagen är namnet på trakten in mot ön. Fyr vaktarbostället hade ett ensligt läge ute på udden. Till närmaste bebyggelse vid Takene inne på Hammarö fanns bara gångstig. Fyrplatsens läge mot Värmlandssjön var mycket öppet och utsatt och vid högvatten och storm skummade vattnet upp mot fyren. Fyren hade fotogenbelysning med spegelapparat. I januari 1932 blev fyren nersläckt och har sedan dess fungerat som sjömärke. Intresseföreningen Fyrtornet äger och vårdar fyr vaktarbostäl… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Linköpings rådhus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en putsad trevåningsbyggnad med sadeltak. Byggnadens nyklassicistiska uttryck tillkom efter en ombyggnad 1926-27. Ovan taklisten höjer sig en attikavåning. I denna syns en centralt placerad fris med putsornamentik och ett urverk. Bottenvåningen är rusticerad och övriga våningar slätputsade. Entrén är centralt placerad i en portik med doriska kolonner av gjuten betong. Ovan entrén syns en balkong med en maskaron föreställande ett lejonhuvud, det vill säga Linköpings stads vapen. Interiört har huset byggts om sedan det slutade användas som rådhus. Rådhusrätt… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikKronan fick en stor tomt på norra sidan av torget och här byggdes 1844-48 det nuvarande residenset efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Huvudbyggnaden är 54 meter lång och sträcker sig över hela norra sidan av torget. Byggnaden är uppförd, i en återhållsam senempire, i tegel i två våningar under sadeltak. Fasaderna putsades och avfärgades, förmodligen i en gul kulör. Fasadens mittparti består av en balkong uppburen av fyra kalkstenskolonner och med balustrad av kalksten. På bottenvåningen fanns länsstyrelsens lokaler och en trappa upp landshövdingens våning som omfattade 24 rum. Förutom huvudbyggnaden uppfördes två långsträc… Tidsprofil: 1844–1848. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikSTAPELN 3 OCH 4 - Fastigheterna Stapeln 2, 3 och 4 har en gemensam ägare och huvudbyggnaden och förrådshuset på tomterna 3 och 4 är gemensamma för fastigheterna. Sannolikt infästes fastigheterna under 1760-talet. Längs fastighetens sydvästra tomtgräns fanns ett större gårdshus och vid den nordöstra låg en mindre uthusbyggnad. Dessa gårdshus revs troligen i samband med att de nuvarande två gårdshusen, en sopbods- och förrådsbyggnad och en krutbod, uppfördes, under 1800-talets andra hälft. Sopbods- och förrådsbyggnaden är uppförd i vinkel längs den nordvästra fastighetsgränsen på Stapeln 4 och mot den sydvästra fastighetsgränsen på Sta… Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.