SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
18 träffar
för “östra strö kyrka”
ÖSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare kor, halvrund absid i öster, vapenhus i söder samt fullbrett torn i väster. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Koret och absiden har murverk av tuktad eller kluven gråsten med inslag av liggande flak av komstadkalksten. Koret har hörnkedjor av kalkstenskvadrar och socklarna är utförda i gråsten och skråkantad kalksten. Långhus och vapenhus är uppförda i rött handslaget tegel i munkförband, i det förra fallet i form av skalmurar och i det senare troligen i fullmursteknik. Långhusets sockel är utformad som på kor och absid med… Tidsprofil: 1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGLEHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningMaglehems kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med kor med femsidig sakristia i öster, korsarm i norr samt torn och vapenhus i väster. Tornets sydmur ligger i liv med långhusets södra fasad, medan det på norra sidan är indraget. Kyrkan saknar synlig sockel med undantag av sakristian som har en hög spritputsad sockel. Fasaderna är spritputsade med tunna slätputsade partier runt fönsteröppningarna och avfärgade i vitt. På långhusets östra gavel finns en blindering i form av ett latinskt kors. På korets norra sida avslutas muren upptill med ett strömskift, d v s en murad list med snedställda tegelstenar. Mot korets norr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKIMS KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖRBESKRIVNING Askims kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i söder. Vapenhuset ligger i norrtornets bottenvåning. Sakristian ligger i en låg, rakt avslutad tillbyggnad öster om koret. Interiören har genomgått tre stora renoveringar; 1921 efter förslag av arkitekt Yngve Rasmussen, 1940-41 under arkitekt Axel Forssén och 1998-99 efter ritningar av arkitekt Magnus Wångblad. Mycket av 1800-talskyrkans karaktär och interiöra delar har bevarats vid renoveringarna. Kyrkorummet är ljust och luftigt med ljusa färger och många stora fönster. Den stora altaruppsatsen är framträdande i kyrkorummet. ___________________… Tidsprofil: 1940–1941. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rimbo kyrka
InteriörbeskrivningFönstren är svagt stickbågiga och fick sin nuvarande form 1856. Fönstren i söder har sin ursprungliga plats men har förstorats. Norra sidan saknade som brukligt ursprungligen fönster, det östra av dem togs upp på 1700-talet och det västra 1856. Fönstersnickerierna är från 1969, kopplade bågar med gröntonade antikglas. Korets fönster i öster sattes antagligen igen när altaruppsatsen tillkom 1645 men markerades sedan 1903 i muren och togs åter upp år 1969. Vapenhuset har under långa perioder varit stängt mot långhuset, dels omkring 1670-1745, dels under perioden 1903 till omkring 1964 då det åter öppnades och en ny dörr satt… Tidsprofil: 1670–1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRRA KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV KÄRRA KAPELL Kärra kapell är uppfört på frivilligt initiativ och för insamlade medel. Invånarna i Kärratrakten hade lång väg till sockenkyrkan i Säve och man hade hållit gudstjänster i skolhuset sedan strax efter sekelskiftet 1900. Kärra kapellförening bildades i februari 1920, men insamling av pengar och annan planering hade då redan pågått ett tag. Platsen för kapellbygget var bestämd till en tomt på Lillekärrs marker och vid föreningens andra möte antogs ritningar av arkitekten Teodor Wåhlin. Ritningarna bär stor likhet med arkitektens tidigare arbeten i Nösund, Tegneby socken och Hamburgsund, Kville so… Tidsprofil: 1920–1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karbennings kyrka
HistorikKarbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned. På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm sannolikt Anders Segerholm för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överintendentämbe… Tidsprofil: 1945–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DINGTUNA KYRKA
HistorikAv stiftets kyrkplatser räknas Dingtuna till en av dem med längst historisk kontinuitet. Vid den dåvarande tingsplatsen uppfördes troligen på 1000-talet den första kyrkan i trä, på 1100-talet ersatt med en liten stenkyrka med absid för koret, samt sakristia tillbyggd 1250-1300. Murverk efter första stenkyrkan finns under koret i dagens avsevärt större salkyrka, uppförd omkring 1300. Långhusets yttermurar fick redan då sitt nuvarande omfång. Mot söder fanns vapenhus och mot norr en tunnvälvd sakristia, smalare än dagens. Denna hade behållits från den tidigare kyrkobyggnaden. Kyrkan hade spånklätt sadeltak och högt sittande fönster. Öv… Tidsprofil: 1250–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MELLBY KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett fyra travéer långt långhus med smalare och lägre kor samt halvrund absid med kraftiga strävpelare i öster. I norr återfinns det närmast kvadratiska vapenhuset från 1300-talet och i väster ansluter tornet från 1917. Tornet är indraget, endast svagt framskjutande, i en samtidigt tillkommen lågdel som exteriört utgör en förlängning av långhuset med gemensamt takfall och fasadliv. Kyrkan är sannolikt grundlagd på en kallmur av marksten. Murverken av fältsten är utförda i skalmurskonstruktion med hörnkedjor av oputsade sand- och kalkstenskvadrar på långhus, kor och vapenhus. Samma utförande har om… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FJÄLLSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningFjällsjö kyrka uppfördes mellan åren 1817-1818. Jon Mattson från Avaträsk var byggmästare. Det är en träkyrka på naturstensgrund med väggarna utförda i stolpkonstruktion med liggande panel på förvandring och gavelröstena klädda med spån. Kyrkan är byggd i en nyklassicistisk stil och består av ett enskeppigt långhus med en i öst lägre sakristia med separat ingång i söder och en mindre tillbyggnad för arkiv åt norr samt torn med huvudentré i väster. Hörnen på långhus och torn markeras av släta hörnkedjor av brädor. På långhusets fasad finns fyra fönster på var sida med rundbågig avslutning. Fönstren sitter i djupa nischer me… Tidsprofil: 1817–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gällivare kyrka
InteriörbeskrivningInteriört har kyrkorummet ändrats vid två tillfällen, dels på 1920-talet, dels vid 60-talets omdaning då koret utvidgades. Nuvarande sparsmakade färgsättning och karaktär härrör från Bengt Romares restaurering på 1960-talet då kyrkan bl a fick ny altaruppsättning och nya ljuskronor, bänkar och altarring byggdes om och väggarna ströks med tunn vit lasyr mot vitmålat tak med gråmarmorerade lister och pelare. Det öppna, samlade rummet präglas av tresidiga läktare med enkelt spegelindelad läktarbarriär som skär diagonalt över hörnen och de höga master som bär upp takets mitt, inredningens avskalade karaktär och återhållna färg… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSTADS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET har med tanke på kyrkans storlek en hög rymd, och en god akustik. Koret i öster är halvrunt, och en aning smalare än långhuset. Däremot är takhöjden densamma. Korgolvet är tre steg högre än i långhuset, och koret avskiljs genom ett lågt svart räcke av oxiderad koppar och mässing, och med överliggare av trä. Kororgel på sydsidan. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med kapprum på sydsidan och samlingsrum på norrsidan. GOLVET är belagt med grå skifferplattor, moderna. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett reveterat och vävklätt brädtak, plant i mittpartiet men run… Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORPS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är relativt brett i förhållande till sin längd. Det tresidigt avslutade koret är förhöjt ett steg i förhållande till långhuset samt förhöjt ytterligare ett steg innanför altarringen. I väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan samt från sakristian på korets norra sida. Inredningen i kyrkorummet präglas av en sammansatt helhet med olika tidsskikt. Golvet är ett slipat och lackat trägolv och väggarna är putsade i en vitgul ton. Det välvda trätaket är gråmålat. Mellan långväggarna löper två dragbjälkar i underkant av den enkelt profilerade och d… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅXSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInvändigt är kyrkan föga förändrad sedan byggnadstiden. Det är slående med vilken kvalitet och precision kyrkan uppförts och inretts helt i materialet trä. Redan några år efter uppförandet visade det sig emellertid att konstruktionen i restimmer var bristfällig. Väggarnas höjd och det väldiga spannet mellan dem var för optimistiskt tilltagna och de var på väg att falla utåt. 1894 stagades tornet och en sinnrik dragjärnskonstruktion som går från de fyra hörn där långhuset möter tvärskeppet och sammanfogas i korsmitten sattes på plats. Under senare tid har ytterligare dragjärn monterats mellan långhusväggarna och dessa först… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYCKE KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är förhållandevis ljust och öppet. De kraftiga par av pilastrar från golv till taklist som omger såväl altaruppsatsen som de som är placerade mitt på vardera långväggarna utgör dominerande blickfång i rummet. Koret är inte särskilt markerat annat än att golvet är ett steg högre än i långhuset. Orgelläktare i söder och under denna har under senare tid byggts in kapprum mm. Sakristia är anordnad bakom altaruppsatsen, genom att en hel ny norrvägg 1960 byggts av trä i ett nytt läge, och sakristia m fl utrymmen anordnats där bakom. GOLVET är av trä, lackat i koret och gråmålat i långhuset. TAKET är ett brädklätt fla… Tidsprofil: 1879–1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDDINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus om två travéer, korsarmar i norr och söder, ett utvändigt något smalare kor, halvrund absid i öster samt fullbrett torn i väster. Norr om koret finns en kvadratisk sakristia och i korets sydöstra hörn en mindre strävpelare som troligen utgörs av en rest av de tidigare bredare korsarmarna. Spåren efter södra korsarmen syns även i ett två varv högt oputsat murverk i natursten. De medeltida byggnadsdelarna, långhus och torn, är uppförda med kraftiga murverk av natursten som sannolikt är grundlagda på traditionellt vis på kallmurar av natursten. Tornets trappstegsgavlar är murade i tegel. Övr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Havdhem kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, långhus samt kor med absid och sakristia. Ytterväggar och murverk Väggarna är uppmurade av sandsten med inslag av kalksten. Tornhuv och yttertak Tornhuven är åttkantig med takstolar av cirkelsågade virken. Huven är klädd med snedkantade, tjärade bräder. Höjden till flöjeln är ca 38 m. Spiran kröns av en vindflöjel med blad och kula av koppar. Kyrkklockan hänger i tornet. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck klätt med asfaltpapp med fall mot mitten och vattenkastare i norr. Fasader Fasaderna är oputsade. Långhusets ursprungliga vägghöjd är på södra fasaden… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.