SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Bårstad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hamnparken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jernevid
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tycklinge
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vätterviksbadet, udden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ACHARII-BERGENSTRÅHLSKA HUSET
HistorikHuset var från början sannolikt envånigt, men det påbyggdes till två våningar med inredd vind i slutet av 1790-talet. 1836 köptes fastigheten av kapten C. U. Bergenstråhle. Samma år lät denne utföra en genomgripande ombyggnad som gav huset dess nuvarande karaktär med kolossalpilastrar, målad metopfris, antikiserande reliefplattor och målade blindfönster med motiv från bl.a. Bergenstråhles gård Österskog. Arkitekt och byggmästare var Abraham Nyström. Sedan fastigheten år 1911 förvandlades till fabrik ombyggdes bottenvåningen successivt till kontor. En restaurering inleddes 1973. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggn… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
APOTEK
HistorikApoteksbyggnaden vid Rådhustorget, en tvåvånings panelad timmerbyggnad under sadeltak med valmade gavelspetsar. Byggnaden uppfördes troligen vid mitten av 1700-talet som bostadshus, och inrymmer sedan 1800-talets senare del även apotekslokaler. Interiören har i flera omgångar ombyggts. Vid 1900-talets början tillbyggdes huset med ett trapphus mot gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BISKOP KOLS KÄLLARE
HistorikKällaren är uppförd i putsad kalksten, halvt nedgrävd i marken och består av ett tunnvälvt rum med en arbetad portalomfattning och rundbågigt fönster. Yttertaket liksom uthuset i källarens förlängning är från 1900-talet. Byggnadstypen brukar kallas för källarstuga eller cellarium och har haft en påbyggnad i en eller två våningar av trä i timrings- eller skiftesverksteknik. Eldstad saknas. Möjligen har huset använts som bod och under sommaren som sovhus. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnaden är troligen byggd på 1820-talet i två etapper. Den är uppförd i timmer, rödfärgad med vita knutar och foder och har sadeltak täckt med tegel. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRYGGHUS
HistorikBrygghuset finns med på laga skifteskartan från 1832. Det är i rödfärgat timmer med avsågade knutskallar och rödtjärade knutbrädor. Sadeltaket är klätt med enkupigt tegel och dess konstruktion är ett åstak med nockås och två sidoåsar. Taket är konstruerat för att bära ett torvtak. Dörrarna är svartmålade i stående brädutförande med smidda bandgångjärn eller liggande fasspontpanel med maskintillverkade bandgångjärn. Även fönstren och dess foder är svartmålade och de är i spröjsat enluftsutförande. Murstocken och eldstaden är rivna. I byggnadens sydöstra hörn är ett dass inrymt. Golvet är belagt med grus. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnes… Tidsprofil: 2009–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bårhus
HistorikPå kyrkogårdens södra del finns en medeltida byggnad av kalksten. Dess ursprungliga funktion är osäker, den har benämnts tiondebod och under senare tid använts som sockenmagasin. Byggnaden har ett sadeltak täckt med enkupigt rött tegel. Den har på norra sidan en rundbågig portal med en medeltida omfattning av finhuggen kalksten. Dörrbladet är av trä med medeltida smide. Byggnaden används som förråd. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA DÅRHUSET
HistorikGAMLA DÅRHUSET - I mitten av 1700-talet skedde stora nydaningsarbeten vid hospitalet och 1756-57 uppfördes denna särskilda dårhusbyggnad där "tjänligt rum för tolv usle, svagsinte och rasande personer". Byggnaden hade ritats av C.J. Cronstedt. Den tillbyggdes omkring 1900 och användes fram till 1955 som bageri. Tillbyggnaden är numera riven. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Regeringsbeslut, 1993-04-07, nr 7 Tidsprofil: 1756–1757. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA TEATERN
HistorikTrädgårdsmuren härstammar från 1440-talet. Munkarnas trädgård sköttes fram till 1700-talet och är i stor utsträckning bevarad. Trädgården avslutas åt öster med en lång byggnadskropp som bland annat rymmer Vadstena gamla teater med interiörer från 1830-talet. Under 1800-talet fungerade munkträdgården som societetspark. 1916 inlöste staten trädgården av kulturhistoriska skäl. Teatern renoverades på 1940-talet. Mot kyrkoparken har anlagts en örtagård. KÄLLA: Statens fastighetsverks hemsida http://www.sfv.se/ Vadstena Gamla teater från 1825 är Sveriges äldsta bevarade privatbyggda landsortsteater. Den byggdes om 1847 och sedan dess är de… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELGEANDSGÅRDEN
HistorikHelgeandsgården består av ett vidlyftigt tvåvånings byggnadskomplex, dels av sten och tegel, dels av timmer och resvirke. Den äldsta delen utgörs av resterna av stadens medeltida helgeandshus, möjligen färdigt 1413. Vidare ingår ytterligare två senmedeltida byggnader samt ett flertal senare tillbyggnader, den yngsta från omkring 1920. Den enhetliga, vitkalkade putsfasaden mot Storgatan tillkom 1868. Taken är täckta dels med plåt, dels med tegel. Mot gatan finns två ingångar med gustavianska pardörrar; över en av dem sitter en kalkstensplatta med ätterna Ribbings och Bondes vapen samt årtalet 1622. Vid en brand 1985 förstördes hela ta… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRESTADS KYRKA
HistorikKYRKOBYGGNADEN Vid Herrestads kyrka har påträffats fragment av tidigkristna gravmonument med runinskrift, s k eskilstunakistor. De påträffade gravmonumenten talar för att kyrkogården har gamla anor och ursprungligen fungerat tillsammans med en träkyrka, kanske redan under 1000-talet. Herrestad var vid den tiden en stormannagård och kungsgård sannolikt tillhörig den Stenkilska ätten. I den befintliga takstolskonstruktionen över långhuset ingår en skulpterad nockås av ek. Det har genom dendrokronologisk analys, d v s årsringsdatering, kunnat konstaterats att eken började växa redan vid mitten av 800-talet. Detta antyder att nockåsen ka… Tidsprofil: 1789–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jöns Larssons hus
ExteriörbeskrivningHuset mot gatan upplevs idag som två olika byggnader. Dels är det de sammanbyggda medeltida husen Jöns Larssons hus med en timrad tillbyggnad i väster och Mårten Ulfssons hus och dels den tillbyggda delen i öster, troligen från 1700-talet och något lägre än övriga huset. Jöns Larssons hus och Mårten Ulfssons hus är byggda i två våningar samt vind. De olika delarna har tillkommit vid olika tidpunkter. och stommarna varierar från kalksten och tegel till liggtimmer. Sockeln utgörs av välhuggen kalksten. Bottenvåningens fasad består av en grov spritputs med äggformad spritsten. Övre våningens puts är en enhetlig slätputs. Färg… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGE
HistorikByggnaden har ett sadeltak klätt med stickspån i dess östra del och omålad plåt i dess västra del. Vid den södra gaveln är en vindflöjel som donerades av familjen Granath på Hovgården på 1980-talet och sattes upp 1986 då spåntaket byttes. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23, Dnr 432-101-88 Tidsprofil: 2009–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikManbyggnaden Gården har en karaktäristiskt smal parstuga i två våningar typisk för äldre bondgårdar på östgötaslätten. Byggnaden uppfördes under 1700-talet som enkelstuga med murstock utmed ena långsidan. Den byggdes sedan till med en våning och under mitten av 1800-talet byggdes den till ytterligare till en parstuga i två våningar. Möjligen kan en stock som märkts 1776 datera den första påbyggnadsfasen. Taket är täckt med enkupigt och handslaget tegel som ligger på öppen läkt understruket med kalkbruk. Vattbrädor och vindskidor är rödtjärade. De båda skorstenarna är murade i tegel med lätt utkragade krön. Skorstenarnas avslut och… Tidsprofil: 2009–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUNKKLOSTRET
HistorikMUNKKLOSTRET var ursprungligen en envåningsbyggnad, vars interiör ännu delvis har bevarats. Den fungerade under 1600-talet som krigsmanshusets inspektörsbostad och byggdes 1763-70 på till nuvarande utseende efter ritningar av C.J. Cronstedt. 1795 inrättades byggnaden till kurhus för veneriskt sjuka. Byggnaden har sedan 1909 endast haft tillfällig användning. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1763–1770. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUSEIBYGGNAD
HistorikMuseibyggnaden består av två delar. Den äldre, västra delen, som har en bottenvåning av gråsten och en övervåning av tegel, är troligen identisk med det stenhus som omnämns i handlingar från 1560. Huset, som har valmat tak och synliga ankarslutar i fasaderna, inrymmer två tunnvälvda rum samt ytterligare ett rum med brädtak. Den östra delen, uppförd före 1828, är en reveterad timmerbyggnad under sadeltak. Hela byggnaden är putsad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅRTEN SKINNARES HUS
HistorikMÅRTEN SKINNARES HUS - Det är troligt att byggnaden varit Mårten Skinnares privatbostad och att den byggdes 1520, vilket en minnesplatta på huset anger. Byggnaden har ursprungligen haft ytterligare en våning och ingått i ett större komplex av byggnader, varav de övriga nu är borta. Byggnaden har varit förråd och fram till 1930-talet tjänstebostad för hospitalet. Efter en genomgripande restaurering står byggnaden nu som museum. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Re… Tidsprofil: 1993–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NUNNEKLOSTRET
HistorikNUNNEKLOSTRET. Stora delar av murverket i nunneklostrets norra länga härstammar från 1200-talet och är rester av den gamla kungsgårdens huvudbyggnad. Under klostertiden byggdes den om till dormitorium. "Birgittas bönekammare" har genom århundraden pietetsfullt bevarats. Även refektoriet eller pelarsalen i denna länga har bevarats sedan medeltiden. En nunnecell har i modern tid rekonstruerats. Av klostrets västra länga är bottenvåningens murverk medeltida medan av övriga längor endast grundrester finns kvar. Klosterverksamheten upphörde 1595. Under 1600-talet ändrades klosterbyggnaderna till krigsmanshus eller s.k. invalidhotell efter… Tidsprofil: 1816–1926. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORLUNDA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKAN Fragment av sk Eskilstunakistor från 1000-talet indikerar att det har funnits en ännu äldre kyrka än den medeltida stenkyrkan på kyrktomten. Den medeltida kyrkan var byggd under 1100-talets senare del av kalksten med långhus, smalare kor och halvrund absid samt ett torn i väster som troligen var byggt något senare. Vapenhuset och sakristian tillkom senare och var byggda av gråsten och tegel. Taken var täckta av stavspån. Invändigt var kyrkan valvslagen och dekorerad med medeltida målningar. I slutet av 1800-talet ansågs den medeltida kyrkan för liten för den växande församlingen… Tidsprofil: 1988–1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÅ KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan ligger i väst-östlig riktning och har ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt torn i väster, som är något förskjutet åt söder. Kyrkan är uppförd av kalksten med inslag av tegel och gråsten. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. I putsen finns sedan omputsningen 1991 ristningar som markerar äldre öppningar i murverket. På södra fasaden återfinns en rundbågig sydportal, samt strax öster där om en högt placerad rundbågig fönsteröppning, vidare markeras tillbyggnaden mellan långhus och kor samt korportalen. På den norra sidan finns en liten fönsteröppning med… Tidsprofil: 1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sysslomansboställe
HistorikSöder om Gamla hospitalet (Maria 3), vid Lastköpingsgatan, låg fram till 1857 sysslomansbostället (Maria 2) och innan dess hospitalets prästgård. 1857 flyttades sysslomansbostället till hörntomten Lastköpingsgatan - Klosterledsgatan, det vill säga söder om Dahlströmska gården. Flytten arrangerades under ledning av bröderna August och Johan Nyström. Tidsprofil: 1857. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UDD JÖNSSONS HUS
HistorikUdd Jönssons hus är delvis av medeltida ursprung, men ombyggdes genomgripande under senare delen av 1500-talet av köpmannen Udd Jönsson. Härvid tillkom en rad salubodar av en typ som saknar motsvarighet i Sverige. De igenmurade bodluckorna är synliga i gatufasaden, som också har två portaler med bl.a. byggherrens och hans hustrus initialer och sönernas bomärken. Huset restaurerades utvändigt 1964. Indraget från gatan ligger ett medeltida hus av gråsten; den obebyggda förgården är en rest av stadsplanen under medeltiden, då klostret ägde marken närmast gatan och upplät den för marknadsstånd. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckni… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VADSTENA RÅDHUS
Byggnaden, som är Sveriges äldsta bevarade rådhus, har uppförts i tre etapper. Den äldsta delen, som utgörs av salsbyggnaden med gråstensmurar i två våningar, kan ha uppförts 1490. Den höga tornbyggnaden av tegel byggdes möjligen under 1500-talets första årtionden. 1691 ersattes tornets ursprungliga trappgavlar av den nuvarande huven med lanternin. Den i vinkel utbyggda lilla rådstugan tillkom vid en omfattande renovering 1728 i stället för en tidigare rådstuga, uppförd efter en brand 1567. Den utformning rådhuset erhöll 1728 har till stor del bibehållits, men rådstugans och salsdelens ursprungliga sadeltak utbyttes 1776 mot de nuvarande bru… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VADSTENA SLOTT
HistorikSlottet anlades under 1500-talet på den plats där den medeltida stadsdelen Sanden legat och som Gustav Vasa exproprierade. Byggnadsarbetena påbörjades under 1540-talet. Själva slottsbyggnaden fick sin nuvarande planform 1555-63, då de tre stenhusen sammanbyggdes och de båda trapptornen mot gården tillkom. Under Johan III:s tid tillkom andra våningen och östra delen av tredje våningen med det i mittornet inrymda slottskapellet. Efter en brand 1598 fullbordades slottet med tornhuvar och de båda praktgavlarna i nederländsk renässansstil. Arbetena avslutades omkring 1620. Slottet användes av kungahuset fram till 1715 men fungerade däreft… Tidsprofil: 1555–1563. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRBERGA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Ett fragment av en s k eskilstunakista har påträffats i kyrkans närhet. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods och gårdar. Dessa tidigmedeltida kyrk… Tidsprofil: 1116–1117. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög Hedvall2013;13, Herrestads Klockaregård
AnteckningarFunnen vid Arkeologiska undersökningar 2009. Ristad på två sidor. Del av ett kors. Tidsprofil: 2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.