SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Flatasjön Dalum
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mogden Hökerum
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Björken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åsunden, Alnäset Marbäck
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ätran Trädet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blidsbergs kraftstation
ExteriörbeskrivningKraftstationen utgörs av en större byggnad vilken enligt uppgift även har inrymt en mekanisk verkstad. Det höga, sidoordnade ställverkstornet ger den formen av en kyrka. Byggnaden är uppförd på grunden till en tidigare kvarn, utförd i natursten. Kompletterande grundarbeten är utförda i platsgjuten betong. Fasaden är spritputsad med undantag för hörn och omfattningar som är slätputsade. Högdelen är belagd med falsad plåt och lågdelen med trapetskorrugerad plåt. De tätspröjsade gjutjärnsfönstren är sannolikt de ursprungliga, vilket eventuellt även gäller två plåtklädda dörrar vilka leder dels till den elektriska utrustningen… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLIDSBERGS KYRKA
ExteriörbeskrivningBLIDSBERGS KYRKA - Ludvig Hedins kyrka från 1868 består av ett långhus med smalare polygonalt kor i öster och sakristia i norr. Väster om långhuset är ett torn med lanternin. FASAD - Kyrkan vilar på en svagt utkragande sockel av huggen granit med kattgluggar. I den västra vinkeln mellan långhus och sakristia leder en betongtrappa från 1939 ned till pannrum med täckande järnlucka. Kyrkans fasad bär spritputs med ljusgul kalkfärg. Gesimser och omfattningar till hörn och öppningar är slätputsade och vitkalkade. Västporten har en profilerad rundbågad omfattning med markerad slutsten. Längs takfoten löper runt hela kyrkan en ge… Tidsprofil: 1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLIDSBERGS NYA MISSIONSKYRKA
HistorikMissionshuset uppfördes 1971-72 som en ersättning för Blidsbergs gamla missionskyrka.Kostnaden uppgick till 1,4 miljoner. Kyrkan är projekterad av arkitekt Lennart Nelsson från Ljungby. Kyrksalens fond pryds av en gobeläng av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. En klockstapel uppfördes 1977. Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULLEREDS KYRKA
Historik1836 uppmanade stiftet Gullereds och Hössna sockenmän till sammanbyggnad av sina kyrkor. Detta gillades ej av gulleredsborna vilka sedan beslöt att bygga en ny egen kyrka. Det skulle uppenbarligen inte bli dyrare än en reparation av den gamla. För finansieringen beviljades stamboksmedel. Kyrkan uppfördes 1844-45 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var Lars Nilsson från Sandhult. Drivande kraft bakom bygget var prosten Anders Essén. Sten till bygget skall bl.a. ha hämtats från Tissereds ödekyrka. 1873 försågs kyrkan med en orgel byggd av Svante Johansson, Liared. 1902 installerades två kamin… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUMLA MISSIONSHUS
HistorikMissionshuset uppfördes 1911. Huset innehåller en större och en mindre sal samt kök. Estradens barriär kommer från Blidsbergs gamla missionskyrka. I kyrksalen hänger en gammal fotogenlampa från missionshuset i Vimmerstad. 1966 gick församlingen samman med Blidsbergs Missionsförsamling. Tidsprofil: 1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄLLSTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningKoret är riktat något åt söder men för enkelhetens skull anges väderstrecken som om koret låg rakt i öster. Hällstads kyrka är nyklassicistisk med ett stort långhus med tresidigt avslutat kor i öster, sakristia åt norr vid koret och i väster ett smalare, mycket kraftigt torn med lanternin. Lanterninen är kopparklädd och liknar ett lusthus som lyfts upp. Portar finns åt väster i tornet respektive sakristian samt i söder på långhuset. FASAD - Kalkcementputs spritad med liten och gles ballast, kalkcementfärgad vit. Omputsning skedde 1988 och putsrenovering 1997. Tornfasaderna har många raka ankarjärn på samtliga våningar och… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNA MISSIONSHUS
HistorikI början av 1900-talet besöktes härnabygden av kolportörer och resepredikanter, och möten hölls i stugorna. Snart uppstod behov av en lokal för dessa samlingar, och handlare Gustav Hernqvist skänkte en lämplig tomt. Många ställde upp med virke och arbetskraft och 1909 stod lokalen klar. Härna Byggnadsförening bildades och var ägare till lokalen som kallades Härna Föreningshus. Huvudändamålet med lokalen var att tjäna som gudstjänstlokal, men den användes också till mycket annat såsom konfirmationsläsning, kommunal- och kyrkostämmor och föredrag i olika ämnen. Den användes också vid uppbörd av skatt, kristidsnämndssammanträden, utdeln… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGRESERVOAREN
HistorikHögreservoaren, belägen högt i stadsdelen Skarpås någon kilometer från vattenverket, är byggd i samma stil som huvudbyggnaden och ritades av ingenjör Per Gustav Blidberg. Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2009-0-24-26, Dnr 432-33336-1998 Tidsprofil: 2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖSSNA GAMLA KYRKAS SAKRISTIA
ExteriörbeskrivningGAMLA KYRKANS SAKRISTIA - Den nu självständiga byggnadskroppen vilar på en ojämn, utkragande sockel av gråsten. De ojämna gråstensmurarna bär vitkalkad spritputs. Kring porten i sydgaveln sitter två gravhällar från 1600-talet, fastsatta med järnklamrar. Den vänstra är endast ett brottstycke, uppallad på granithällar. Den högra är en porträttgravhäll från början av seklet, vilken i stiliserad relief skildrar Lars Håkansson i form av en skägglös ung man tillsammans med makan Kristin Mårtensdotter. På nordgaveln sitter ännu en vittrad 1600-talshäll, vilken ursprungligen legat över den gravkammare som ännu finns kvar i backen… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖSSNA KYRKA
Historik1822 besiktigades den gamla kyrkan som uppvisade rämnor och takskador. Skadorna var omfattande och kyrkan var för övrigt för liten. Sockenstämman fattade beslut om nybygge. Finansieringsproblemet gjorde att planerna drog ut på tiden. Socknen var fattig och hade lidit av missväxt. Ändock var sockenmännen ovilliga att ansöka om rikskollekt, emedan villkoret var att kyrkan brandförsäkrades. 1838 lyckades dock nyblivne kyrkoherden Anders Essén att driva igenom ansökan om rikskollekt och stambok, vilket även beviljades av konungen. 1839 kunde bygget bli av. Ritningar hade upprättats av arkitekt G L Westerling vid Överintendentsämbetet. De… Tidsprofil: 1838. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
HistorikEn kvarn vid Plate finns redovisad på en karta från 1783. Den nuvarande kvarnbyggnaden uppfördes omkring 1870. Kvarnen drevs till en början med ett underfallshjul. 1909 genomgick kvarnen en ombyggnad som innebar övergång till turbindrift. Ett nytt kvarnverk ska ha installerats 1928. Eventuellt tillkom en valsstol vid denna tid. I början av 1940-talet var kvarnen utrustad med fyra stenpar, valsstol, rensverk och siktverk. Kvarnrörelsen pågick fram till 1970-talets mitt. Sågen uppfördes 1884. En modernisering ska ha ägt rum 1907. Även sågen förefaller ha varit turbindriven från tidigt 1900-tal. Vid 1900-talets mitt utgjordes maskinbest… Tidsprofil: Cirka 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
ExteriörbeskrivningKvarnen är uppförd i två våningar med en sockelvåning i natursten och en andra våning i stående timmer som liksom vindsvåningen utvändigt är klädd med rödfärgad locklistpanel. Årtalet 1891 är inristat med romerska siffror ovanför ingången. Kvarnbyggnaden är utmed västra långsidan tillbyggd med ett långsträckt såghus med ett mindre vidbyggt turbinhus, båda uppförda i stolpverkskonstruktion på stengrund. Tillbyggnaderna är utvändigt klädda med rödfärgad locklistpanel. Alla taken är belagda med trapetskorrugerad plåt. Kvarnens maskinella utrustning är delvis bevarad. Viss utrustning försvann i takt med att verksamheten minska… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
HistorikDen tidigare kvarnen uppfördes 1868. I Rosenbergs geografiska lexikon från 1880-talets början omtalas en fabriksanläggning vid Vistafors med manufaktursmedja, kvarn och såg. På den häradsekonomiska kartan, upprättad på 1890-talet, redovisas kvarn, såg och ett gjuteri på platsen. Rörelsen förefaller under en period ha ägts av AB Vistafors fabriker. Enligt uppgift var gjuteriet bara igång under en kortare period i slutet av 1800-talet. Vistafors är upptagen i en förteckning över elektriska anläggningar i Älvsborgs län 1926. Det var vid denna tid fråga om en mindre produktion av likström. 1940 drevs kvarnverket dels med två turbiner del… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRRÅKRA MISSIONSHUS
HistorikMissionshuset byggdes i början av 1900-talet och byggdes till 1984. Missionsförsamlingarna i Kärråkra och Södra Vånga gick samman i slutet av 1990-talet. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖLABY KYRKA
Historik1832 fattade kyrkostämman beslut om att bygga en ny kyrka. En ritning upprättades av lantmäteridirektör P G Friberger och insändes till Överintendentsämbetet. Där omarbetades ritningen av J Carlberg som ändrade koret så att dess avslutning blev rundad och mer modern än den avsedda tresidiga. Byggmästare Erik Persson, Sandhult, byggde ändå ett kor enligt den gamla ritningen när kyrkan uppfördes 1836. Lanterninens huv fick ävenså karnisprofil istället för den planerade pyramidformen. Som förebild skall den nu rivna kyrkan i Norra Åsarp ha tjänat. 1867 reparerades kyrkan utvändigt och man införskaffade en orgel, byggd av Erik Setterqvis… Tidsprofil: 1836. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖLABY MISSIONSKYRKA
HistorikFörsamlingen hade 1877 uppfört ett missionshus i Tåstarp väster om Trädet, men i november 1902 beslöt man att flytta missionshuset till en centralare tomt, och markägaren Lars Andersson skänkte en tomt på Frälsegården i Borred. Skolläraren P A Wersell har berättat följande i sina minnesanteckningar: Då det nu var beslutat att flytta missionshuset voro ganska många villiga att hjälpa till. Man hade köpt timmer av Frans Olausson i Örsered. Men hur skulle man få ut det ur skogen när det inte var slädföre? Det såg hopplöst ut, men så kom det snö ända fram i april månad och efter två dagar var timret nedhugget och utkört ur skogen och he… Tidsprofil: 1930–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIAREDS MISSIONSKYRKA
HistorikLiareds missionsförsamling som bildades 1880, hade haft sitt andliga hem i Liareds missionshus fram till den 6 januari 1969 då missionshuset brann ner till grunden. Redan under brandnatten föresatte sig medlemmarna att bygga en ny kyrka på samma tomt. Som förebild för den nya kyrkan tog man Marbäcks församlingshem, och 1969 godkände man ritningar till en ny kyrka upprättade av Stig Engström. Den kraftiga stormen 1969 blev till stor hjälp för kyrkbygget. Många skogsägare skänkte nerblåst skog till bygget, och detta sågades vid en församlingsmedlems sågverk. Många bidrog också med pengar och frivillig arbetskraft. I augusti 1970 stod k… Tidsprofil: 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Marbäcks bleckslageri
HistorikByggnaden uppfördes någon gång mellan 1896-1899 på annan plats och användes till en början som bostad åt en familj och flyttades till platsen på 1940-talet då den inreddes som bleckslageri med hönshus. Bleckslageriet förvaltas av hembygdsföreningen och alla nödvändiga maskiner och redskap finns på plats. Viss tillverkning sker till försäljning vid julmarknader. Tidsprofil: 1896–1899. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NITTA smu-gård
HistorikByggnaden uppfördes 1918 av en församling inom Svenska Baptistsamfundet och fick namnet Saron. 1955 köpte Hökerums Missionsförsamlings Ungdomsförening byggnaden för 12.500 kronor. Församlingen kom i fortsättningen att stå som ägare till byggnaden. Den användes i sitt ursprungliga skick fram till 1962 då kyrksalens fond och estrad byggdes om och till, elvärme installerades och fasaden fick ett nytt utseende. Kostnaden uppgick till 28.000 kronor, varav arvsfonden bidrog med 8.000. Namnet ändrades från Saron till SMU-gården vid detta tillfälle. 1974 gjordes en ny omfattande om- och tillbyggnad. Källarvåningen och första våningen iordnin… Tidsprofil: 1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REDVÄGS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en villaliknande tvåvåningsbyggnad i trä med en hög sockel av stora granitblock. Även vinden är inredd. Huset är byggt i schweizerstil med en hög, spetsig gavel riktad mot gatan och två spetsiga gavelpartier mot baksidan. Även de två takkuporna har en spetsig prägel som förstärker byggnadens högresta hållning. Fasaden är klädd i liggande slät panel och mot gatan finns en bred övertäckt balkong prydd med enkla snickeridetaljer. Byggnaden används idag till största delen av ett Bogehälsan som driver företagshälsovård. Entré sker idag (1997) genom den låga t… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANSÅKERS GRAVKAPELL
ExteriörbeskrivningSANDÅKERS GRAVKAPELL - Det nationalromantiska gravkapellet från 1914 är ritat av Lars Kellman. Det består av en ceremonisal med smalare rakt kor i söder. Ceremonisalen har strävpelare i hörnen och i höjd med innerväggen mellan sal och vapenhus. Direkt öster om kapellet leder från norr en granittrappa ned till källarplan. Kring denna är ett samtida lågt smidesstaket med pargrind och brinnande facklor i smide. FASAD - Kapellet vilar på en sockel av huggen granit med rå yta, murade i två till tre skift. Väggarna kring källartrappan har samma utförande. I den östra väggen finns en liggande öppning in till förråd. Kapellets fas… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIMMELE MISSIONSKYRKA
HistorikFlera troende familjer flyttade till Timmeletrakten de första åren av 1900-talet. Möten hölls i hemmen, och man samtalade om att bygga ett missionshus. Då kom en underrättelse om att en direktör Linus Andersson och hans hustru, som tidigare bott i Timmele, hade beslutat skänka 3000 kronor till ett missionshus i Timmele, så snart en missionsförening ansluten till SMF hade bildats där. Detta blev en bidragande orsak till att arton troende personer den 18: januari 1911 beslöt bilda en missionsförening. En lämplig tomt inköptes, och ett missionshus uppfördes under ledning av byggmästare Carl Björling. Redan den 11 december samma år kunde… Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, VÄBY
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset uppfördes i en våning och innehöll vid 1800-talets slut förstuga, sal och fyra rum samt ytterligare två rum på vinden (NLB 1884). Efter ansökan hos Kungl. Maj:t fick häradet dispens att bygga ett nytt tingshus i trä i stället för i sten. Man kan läsa om huset i domboken 1796 § 82; "Sedan Åhs härads nya tingshus i Wäby numera blivit uppfört och kommit i stånd att ting däruti hållas och nyttjas till sitt ändamål, har häradshövdingen herr H.W. Elers begärt det häradsboerne måtte inkallas att besiktiga huset och yttra vad de därvid kunde hava att påminna på det… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRANEGÄRDETS MISSIONSHUS
HistorikI Tranegärdet, som i dag är nästan helt folktomt, bodde på 1880-talet omkring 350 personer. När väckelsen nådde dessa trakter, blev Tranegärdet ett centrum för väckelsen, och 1887 bildades den första missionsföreningen, som fick namnet Blidsberg-Humla och Kölaby Östra Missionsförening. 1889 bildades Humla Friförsamling, vars namn senare ändrades till Tranegärdets Friförsamling. Möten hölls till att börja med i stugorna, men dessa var små, och när tillströmningen av folk var stor, blev det både trångt och varmt. I mars 1895 beslöt man därför att bygga ett missionshus. Tre dagar efter beslutet skänkte församlingens föreståndare och ord… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRICEHAMNS RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en timrad byggnad klädd med gulmålad locklistpanel. Huset vilar på en hög putsad stensockel och är uppfört i två våningar. Den centralt placerade entrén nås via en fritrappa av sten och porten omges av pilastrar och ett ornamenterat överstycke. Det valmade mansardtaket avslutas mot framsidan av en rundad frontespis med ett ovalt fönster i. Fotografier från 1890-talet visar att frontespisen tillkommit under senare år, enligt Gustaf Bogers historik år 1904, då fasaden åter fick träpanel. I den nedre våningen fanns skollokaler och bostad för läraren samt mäta… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.