SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Dalabadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gislövs strandmark
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pärlan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skateholm
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skåre Skansar
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Äspö
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av torn i väster, långhus med två korsarmar samt kor med halvrund absid i öster. Långhuset är romanskt, tornet senmedeltida, korsarmar och kor är från 1864. Murarna är vitputsade och har stora rundbågiga fönsteröppningar med snickerier av ek. Tornet har trappgavlar. Samtliga gavelrösten har blinderingar. Taken är täckta med tegel, skiffer och bly. Långhuset och tornets murar är uppförda som skalmurar av flintsten och gråsten med inslag av sandsten i hörnkedjor och kring tidigare öppningar. Tornets gavlar är byggda av tegel. Tillbyggnaderna från 1864 är byggda av tegel och spritputsade. De äldre delar… Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikKvarnplatsen i Skegrie är belägen på en svag höjd i ett öppet jordbrukslandskap. På platsen finns förutom kvarnen från 1895 även ett bostadshus och ett uthus, båda uppförda på 1860-talet. 1966 överlämnades möllan till Skytts härads hembygdsförening. 1988 ärvde hembygdsföreningen även resten av fastigheten. Ekonomibyggnaden, med plats för några grisar och kor samt vedförråd och höskulle, är välbevarad. KÄLLA: beslut om byggnadsminne, 2004-09-30. Tidsprofil: 2004–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRU ALSTADS KYRKA
Historiknull, Den nuvarande kyrkan föregicks av en romansk stenkyrka. Vid grävningsarbete har hittats stenkistor daterade till 1100-talet och grundmurar under långhusgolvet vilket visar att det funnits en tidigare kyrka. Väster om kyrkan har funnits ett öppet källsprång dit människor vallfärdade. Kring sekelskiftet 1300/1400-talet ökade antalet pilgrimer till källan och byn. Den romanska kyrkan förvandlades till en vallfartskyrka men blev för liten. Ett nytt tresidigt kor i tegel uppfördes i början av 1400-talet. Ett par decennier senare uppfördes långhus, torn och vapenhus. Den nya kyrkan byggdes av tegel i gotisk stil, taket täcktes av bly… Tidsprofil: 1867–1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FUGLIE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan i nygotisk stil från 1904 består av torn med spira i väster, långhus, smalare lägre kor med femsidig avslutning i öster samt en sakristia på korets norrsida. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Fasaden är rikt artikulerad och indelad med strävpelare, gesimser, blinderingar och trappstegsgavlar. Fönstren är spetsbågiga och dess masverk är av betong. Kyrkans murar är uppförda av rött maskinslaget tegel murat i kryssförband, det vill säga vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. Kyrkans sockel av gråsten är klädd med kalksten och har snedfasad avslutning. I de röda tegelmurarna… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLÖVS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare lägre kor och halvrund absid i öster från omkring början av 1200, uppfört med absid och kor först. I väster står ett torn från 1765/1824. I långhuset ingår även västpartiet, det tidigare troliga västtornet. Murarna är vitputsade, ekfönstren är rundbågiga, fasaden artikuleras av rundbågsfriser, lisener och strävpelare. Den ursprungliga sydportalen är bevarad. En huggen stensockel finns delvis bevarad. Taken är täckta med koppar. De romanska murarna är uppförda som skalmurar av tegel murade i munkförband. Murarna är slätputsade med kvastad yta. Strävpelare på norra sidan av långhuset samt på… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄRDSLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Nuvarande huvudingång är i norra korsarmen. I den inryms vapenhus, mötesrum och förråd. Golvet i korsarmen är belagt med kvadratiska tegelplattor, innertaket är klätt med oljad furupanel och de ojämna väggarna är vitputsade. Ekfönsterna har tonade glas. Korsarmen byggdes om 1962 av Eiler Græbe och hade före ombyggnaden ett tunnvalv. I det rymliga vapenhuset finns målade porträtt av tidigare kyrkoherde och hans hustru, klädhängare samt stolar, bänk och textilförvaring. Till långhuset och till mötesrummet leder rundbågiga pardörrar av ek med ramverk mot vapenhuset och klädda med panel på andra sidan. Kyrkorummet lig… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMARLÖVS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av långhus, smalare kor med halvrund absid i öster och i väster ett runt västtorn, samtliga från romansk tid. En korsarm byggdes till på södersidan år 1800 och på norrsidan 1862. Kyrkan är vitputsad, har trappgavlar och rundbågiga dörr- och fönsteröppningar. Murarna i långhus, kor och absid är uppförda av gråsten med inslag av flinta och med hörnkedjor av sandsten. Murarna är spritputsade och vitkalkade. Listverk och omfattningar vid fönster är slätputsade. Trappgavlar finns på torn, långhus och kor. Tornets trappgavlar följer tornets runda form. Absidens mur avslutas uppåt med en rundbågsfris som är… Tidsprofil: Cirka 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kapell
ExteriörbeskrivningVi närmar oss byggnaden söderifrån genom ett brett grindparti av smide med bildmotiv. I fjärran syns kapellet med sin kopparklädda takkupol och rundbågiga portal. En rak asfalterad gång kantad av kraftigt hamlade lindar leder mot det upphöjda kapellet och rakt på trappan och ingången. Den breda trappan belagd med granit leder upp till en stor stenlagd terrass kring kapellet. En vitputsad mur i två nivåer omger terrassen, på den nedre nivån finns plantering. Trappan omges av kraftiga granitblock och på dem står eldfat som numera används som planteringskärl. Uppbyggnaden är strikt symmetrisk förutom den nya hissen vid sidan… Tidsprofil: 1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus med tresidig avslutning i öster från 1860, ritat av Brunius. Tornet i väster och sakristian norr om långhuset byggdes 1897, ritat av Salomon Sörensen. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Långhuset är indelat med strävpelare mellan de spetsbågiga fönstren. Torn och sakristia har trappstegsgavlar med blinderingar. Långhusets fullmurar är uppförda av rött handslaget tegel murat i munkförband. Mellan fönstren indelas fasaden med slanka strävpelare som trappas. Murarna avslutas uppåt med en spetsbågsfris av tegel och en gesims med tre utkragande tegelskift. Långhusets sockel av grå… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA BEDDINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet är ett nästan kvadratiskt rum utan dagsljus. Rummet är välvt med ett flackt kupolvalv som vilar på konsolstenar i hörnen. Golvet är belagt med svartvita terrazzoplattor. Rundbågiga öppningar i norr och söder leder till trapputbyggnaderna. Dessutom finns rundbågiga nischer mot norr och söder. På väggen hänger en kyrktupp från gamla kyrkan samt ett foto på den pietàskulptur som nu finns på Historiska muséet i Stockholm. En ådringsmålad pardörr leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus, korsmitt, korsarmar mot norr och söder samt kor. Sakristian inryms i den halvrunda absiden i öster.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA SLÅGARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett brett långhus, smalare och lägre rakavslutat kor i öster samt ett kvadratiskt torn i väster. Långhus och kor är från 1868. Tornet är från 1823. På södra sidan av koret finns en nedgång till pannrum under koret. Murarna är vitputsade, fönsteröppningarna är stora rundbågiga. Fasaden artikuleras av oputsat rött tegel kring öppningar och i takgesimser. De flacka sadeltaken är täckta med röd plåt, liksom tornets lanternin. Under 1800-talskyrkan finns delar av grundläggningen till den medeltida kyrkan kvar. Den upptäcktes 1965 när ett nytt cementgolv göts. En del sten från medeltidskyrkans murar återanvändes… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGLARPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning sedan 1830 då det tidigare vapenhuset revs. Det är ett rektangulärt rum med hög takhöjd och dagsljus från två fönster bredvid ingångsporten. Golvet är belagt med rött kvadratiskt tegel, väggarna är tunt putsade och kalkade med teglets struktur synlig, taket är ett bjälklag med furubalkar och omålade brädor. I tornet hittades 1971 vid en arkeologisk utgrävning två kistor. Den ena var en medeltida kista av samma tegel som kyrkan. Kistan daterades till 1180 1200. Graven tillhör troligen kyrkans patronus. Kistan var gravsatt efter kyrkan var färdigbyggd. Rummet var tidigare väl… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÖLNARBOSTADEN
HistorikKvarnplatsen i Skegrie är belägen på en svag höjd i ett öppet jordbrukslandskap. På platsen finns förutom kvarnen från 1895 även ett bostadshus och ett uthus, båda uppförda på 1860-talet. Den siste möllaren, Henry Alm, bodde kvar i mjölnarbostaden fram till mitten av 1980-talet och bedrev jordbruk på den i sammanhanget lilla fastigheten. 1966 överlämnades möllan till Skytts härads hembygdsförening. 1988 ärvde hembygdsföreningen även resten av fastigheten. Mjölnarbostaden är välbevarad avseende exteriör och planlösning, medan viss renovering skett inomhus. KÄLLA: beslut om byggnadsminne, 2004-09-30. Tidsprofil: 2004–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIMLINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare lägre kor och halvrund absid i öster samt ett torn i väster. Absid, kor och de två östligaste travéerna i långhuset är från omkring 1200 medan torn och långhusets förlängning är från 1852. Murarna är vitputsade, ekfönstren är spetsbågiga, fasaden artikuleras av lisener och takfotsgesimser. Taken är täckta med tegel och plåt. Murarna är uppförda av tegel, både de romanska och 1800-talsmurarna. Murarna är spritputsade och vitkalkade. På de medeltida delarna är putsen tunnare och teglet delvis synligt. Långhuset har hörnlisener och en takfotsgesims av tandsnitt, sågskift och utkragande skift… Tidsprofil: Cirka 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEGRIE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Det är ett rymligt kvadratiskt rum med ett högt valv. Rummet har dagsljus från två stora fönster och överljus från porten. Golvet är belagt med mörk kalksten. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Vapenhuset är välvt med ett kryssvalv från 1844 med överst rektangulära ribbor som övergår i rundade och vilar på tresprångiga hörnpilastrar. Dubbeldörren till långhuset sitter i en djup nisch, dess golv är belagt med medeltida rött formtegel från kyrkans rivna valvribbor. På ömse sidor om entrén till långhuset finns dörrar till förråd. Rummet är möblerat med klädhängare och… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SLÅGARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare kor och en halvrund absid i öster och ett kvadratiskt smalare torn med spira i väster. Kor, absid och den östra delen av långhuset är romanska. Långhuset förlängdes västerut under 1400-talet. Tornet byggdes 1883. Murarna är vitputsade och dekorerade med rundbågsfriser. Fönsteröppningarna är stora och spetsbågiga. Taken är täckta av plåt. De romanska murarna är uppförda av gråsten i olika storlekar i jämna skift med inslag av flinta och sandsten samt inslag av tegelskolning i långhusets förlängning. Murarna är stänkputsade och vitfärgade. Murarna saknar sockel men grundstenar är delvis synl… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅBY KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Rummet är kvadratiskt med tegelgolv i rött och gult, putsade vitmålade väggar och platt vitt tak. Vapenhuset är möblerat med broschyrställ, bord och kapphängare på fot. Rundbågiga ekdörrar med många kvadratiska fyllningar av glas leder till personalpentry i norr och förrum till toaletter i söder. Personalpentryt har svart kalkstensgolv och förrummet tegelgolv. Indirekt ljus kommer till vapenhuset genom de glasade dörrarna. En raktäckt glasad pardörr av ek leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av ett brett långhus med integrerat kor och femkantig absid. Öppna brunlaser… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Trelleborgs hamnfyr
HistorikPå Trelleborgs stads lastbrygga i hamnen fanns i början av 1870-talet två fyrlyktor uppsatta (överensfyrar) för insegling i hamnen. Lyktorna var uppsatta av staden som även ansvarade för underhållet (oklart när de sattes upp). Med anledning av den nya kontinentaltrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz lät Lotsverket 1897 uppföra ett åttasidigt järntorn med en linsapparat av fjärde ordningen på östra pirhuvudet. Fyren ritades av J. Höjer. Hamnen kompletterades 1930 med Sveriges första kassunfyr i yttre mynningen av Trelleborgs inseglingsränna. Fem år senare automatiserades fyren inne i hamnen men 1958 drogs fyren in. Idag har fyren en… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Trelleborgs järnvägsstation
ExteriörbeskrivningStationsbyggnaden har genomgått mycket stora förändringar såväl invändigt som utvändigt. Bl.a. är exteriörens arkitektur förenklad, merparten av fönster och dörrar bytta, på taket finns sentida ventilationshuvar och vinden har inretts vilket har medfört att ett flertal takkupor har tillkommit. Enligt uppgifter i en skrivelse från SJ 1977 lades banhallstaket om 1951 och på stationen har tre trappstegsgavlar tagits bort. Invändigt är det mycket svårt att uppleva byggnaden som station eftersom stora planförändringar har genomförts. Ytterst lite av äldre fast inredning finns idag kvar. I banhallen är järnvägsspåren delvis igen… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRELLEBORGS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en oregelbundet utformad byggnad bestående av flera sammanfogade huskroppar som är uppförda i en och två våningar med fasader av hårdbränt rött tegel och ett plantak som kantas av en dekorativ kopparsarg. Stora delar av byggnaden döljs bakom yvig växtlighet vilket bland annat gör det svårt att upptäcka den uppglasade huvudentrén som vetter mot torget. Husets flacka, bungalowliknande utformning är typisk för det tidiga 1970-talet. Bredvid det högsmala vattentornet och det vidsträckta torget tenderar det emellertid att försvinna en aning. Tingsrätten har f… Tidsprofil: 1998–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TULLSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan från 1848 har planformen av ett grekiskt kors uppbyggd av fem kvadratiska travéer. Den östra korsarmen avslutas med en tresidig absid för sakristia. Den västra korsarmen har ett markerat entréparti med portal och trapptorn. Över korsmitten reser sig ett åttasidigt torn. Tegelfasaden artikuleras av en mängd blinderingar, friser och strävpelare. Väggarna är murade som tjocka skalmurar av tegel med fyllning däremellan av natursten och kalk. Teglet är handslaget, murat i kryssförband och med varierande olika rödbruna toner. Vissa dekorationer är murade med formtegel. Muren avslutas uppåt med en rundbågsfris och tvåsprån… Tidsprofil: 1848. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TOMMARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare och lägre kor med rundad absid i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan är från romansk tid. Renässansgavlarna tillkom på 1600-talet. Tornet byggdes om och på under senmedeltid och 1890. Murarna är vitputsade, fönsteröppningarna är rundbågiga i flera språng, fasaden artikuleras av svängda renässansgavlar. Taket är täckt med rött tegel, absiden med bly och tornets spira av koppar. De romanska murarna är sannolikt uppförda som skalmurar av gråsten och flinta. Sockel och omfattningar runt öppningar är av huggen sandsten. De påbyggda gavlarna från 1600-talet är murade av tegel liksom det… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
HistorikKyrkan är en romansk kyrka troligen byggd i slutet av 1100-talet. Den bestod då av långhus, smalare rakt avslutat kor i öster och i väster ett lågt torn som inte var högre än långhusmurarna. Kyrkan är byggd i etapper med början av koret och sist tornet, samtliga under romansk tid. Kyrkan hade norr- och sydportal och invändigt ett platt trätak. Väggarna kalkmålades i triumfbåge och långhus. Tornets valv med helstenstegel kan vara primärt, det vill säga slaget samtidigt som tornet byggdes. Koret valvslogs under senmedeltid. Kalkmålningar med bilder målades omkring 1500. Tornet byggdes på 1853-54 efter ritningar av C G Brunius. Tornet f… Tidsprofil: 1853–1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.