SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Björksjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hållstaudden Junsele
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långsele, Strandbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Näsåker, Omsjö strandbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Per-Hans Bäcken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Resele, Hövens strandbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Spegeldammen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ångermanälven, Undroms strandb
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
B-KASERNEN
HistorikB-kasernen uppfördes 1906 i två våningar samt inredd vind med tegelstomme och utvändigt putsade fasader med inspiration från arkitekten Carl Hårlemans 1700-talsutformning av byggnader med offentlig eller ståndsmässig karaktär. Kaserntypen är dessutom en typlösning som förekom med olika våningsantal i samband med den stora utbyggnaden efter 1901 års härordning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-03-29, Dnr 221-2274-96 Tidsprofil: 1996–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTEÅ KYRKA
ExteriörbeskrivningMedeltida salkyrka av gråsten, putsad och avfärgad i gult. Den har grundsockelstenar i dagen framspringande i nordväst och sydväst, runt vapenhus/kapell, kordel, svart bemålning. Högt brant sadeltak med tjärad rakspån. Synliga remstycken på muren. I södra korväggen en tjärad trälucka över fönster till vind. Vapenhus/kapelltaket gemensamt och sammanlänkat med södra sidans takfall. Vid okänd tidpunkt under medeltiden, kanske först under senmedeltiden, flyttades korets norra och södra murar ut så att kyrkan blev salformad. I söder byggdes ett avlångt kapell, sammanbyggt med vapenhuset, möjligen så sent som 1804-08, och i norr… Tidsprofil: 1804–1808. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDS KYRKA
ExteriörbeskrivningUrsprungligen en senmedeltida salskyrka, under 1800-talet tillbyggd med lägre östkor och sakristia i norr. Kyrkobyggnaden har grund av natursten, kraftiga murar av gråsten, fasader i slätputs, vit målning, sadeltak med falsad kopparplåt omlagd 1968. Stuprör med trattar samt ståndrännor i koppar. Sockel i kvadersten i sakristia, källare i betong gjuten under densamma för pannrum och elcentral ca 1940. Nedgång via gjuten sockel med svarta stålluckor i väster. På kyrkans gavlar, som konstruerades vid restaureringen 1888-90 murade blinderingar med rågade fogar, kors och rundlar, allt vitmålat. Krönande smideskors med förgyllda… Tidsprofil: 1888–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikFlygeln är av trä i en våning med vindsvåning under sadeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikFlygeln är byggd i samma stil som huvudbyggnaden. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1991-02-12, Dnr 221-8379-89 Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GYMNASTIKBYGGNADEN
HistorikGymnastikbyggnaden, uppförd 1897, är högre än de andra byggnaderna uppförda vid samma tid. Den är byggd i trä i ett och ett halvt plan med utvändig stående respektive liggande panel med karaktäristisk rutinklädnad och färgsättning, samt sadeltak belagt med falsad skivplåt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-03-29, Dnr 221-2274-96 Tidsprofil: 1996–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅLSJÖ BRUKSHERRGÅRD
HistorikHerrgårdsbyggnaden är uppförd av timmer i en våning med inredd vindsvåning under plåttäckt mansardtak. Fasaderna är klädda med liggande panel. Huset uppfördes 1776 och ersatte en på 1760-talet nedbrunnen huvudbyggnad från 1730-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HANDELSBOD
HistorikDen fd handelsboden är uppförd ca 1860 i 1 ½ plan. Möjligen ett tidigare bostadshus som finns med på lagaskifteskartan från 1840, men ombyggt ca 1860 då lanthandeln inrättades. Byggnaden är uppförd i timmer med fasad av liggande fasspontpanel. Även här finns klacisserande detaljer, men med en ålderdomligare karaktär. Invändigt finns en del väggfast interiör från den gamla handelsboden bevarad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-2210-97 Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELGUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden uppfördes 1786-90 av byggmästaren Pål Pehrsson i Stugun, Jämtland, efter ritningar 1782 av byggmästaren Eric Svedberg från Härnösand, men därefter reviderade av ÖIA. Initialt byggdes kyrkan med tre fönsteraxlar och utan västtorn. Vid en tillbyggnad 1854 av byggmästaren J.A. Åkerlund efter ritningar av N.H.W. af Trolle, uppfördes tornet i väster och ytterligare en fönsteraxel. Kyrkan är sedan dess en traditionell långkyrka murad i natursten och putsade fasader med västtorn och lägre och smalare, utskjutande sakristia i öster. Långhuset har sadeltak, valmat i öster, belagt med falsad kopparplåt 1990-92, detsam… Tidsprofil: 1786–1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Huvudbyggnad
HistorikHuvudbyggnaden består av en två och en halv våningar hög centralbyggnad och fyra envåningspaviljonger med tvåvånings mittpartier, vilka är glest grupperade kring centralbyggnaden och förbundna med denna genom förbindelsegångar. Centralbyggnadens bottenvåning samt förbindelsegångarna är byggda av tegel, putsade och gulfärgade. Övervåningen är uppförd i trä, med ytterpanel av liggande och stående fasspontade bräder. Taket är ett säteritak klätt med skivfalsad plåt. Entreprenadkontraktet angav att alla ytterdörrar skulle gå utåt, inga trösklar fick finnas inom sjukhusavdelningen, inga giftiga färger fick användas och branddörrar av järn… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRBRE
HistorikTimrat härbre från 1700-talets början. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRBRE
HistorikTimrat härbre från 1700-talets början. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄSTSKON
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KEDJAN
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningIntill kyrkan i öster står en tornformad klockstapel med kraftigt förstorad lanterninformad huv, byggd omkring 1850, som likt andra kyrkor i pastoratet bl.a. Sollefteå och Multrå (borta idag) - fungerar som entré in till tomten. Man går sålunda rakt igenom den rundbågiga dörröppningen i öster resp. väster. Den är försedd med två dörrblad, stående panel, gul målning utsida, grå målning insida. Slutstensdetalj i foder över dörr. I gången finns smal pärlspåntpanel på väggarna med vit målning, bredare panel i tak. Stapeln i övrigt med beige målad panel på förvandring, gula, runda fönsterluckor av stående bräder i mellanvåninge… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikÖster om kyrkan står en brädklädd klockstapel, byggd i slutet av 1700-talet av byggmästare Eurenius och ombyggd under 1800-talet. Den har pyramidform indelad i två sektioner av profilerat och utkragande listverk, varav den övre tredjedelen innehåller klockvåningen. Ovan kvaderstensockeln en kraftig syllstock fasad i överkant. Gulmålad liggande panel, som högst upp övergår i stående, tre fyllningar kring de brunmålade bågformade ljudluckorna, två dörrblad i vardera väderstreck. Karnissvängt kopparklätt tak, varur den åttkantiga lanterninens vita träram skjuter upp. Den är utformad som ett litet lusthus med ett trägitter framför bröst-… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKTIONSSALBYGGNADERNA
HistorikLektionssalsbyggnaderna utgörs dels av en äldre, mindre mangårdsbyggnad, uppförd i en och en halv våning i timmer med utvändig träpanel och sadeltak belagt med falsad plåt, och inköpt av Sollefteå kommun för etableringen 1895, samt den ursprungliga matsalsinrättningen uppförd i ett plan 1897 med trästomme och utvändig stående respektive liggande panel med karaktäristisk rutinklädnad och färgsättning, samt sadeltak belagt med falsad skivplåt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-03-29, Dnr 221-2274-96 Tidsprofil: 1996–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Multrå kyrka
HistorikMultrå kyrka uppfördes 1863-67 av byggmästare Jakob Norin från Norrala (tillsammans med sonen Pehr) efter ritningar av Ludvig Hedin. Den ersatte då den under 1770-talet uppförda föregångaren. Ritningarna visar mer släktskap med exempelvis Ytterlännäs nya kyrka än utförandet sedan blev. Kyrkan utformad i den klassicistiska traditionen med rötter i tidigt 1700-tal med långhus och rakslutet kor, västtorn, och med en smalare sakristia i öster (vari delar av den äldre kyrkan ingår). Naturstensgrund, sockel som på 1950-talet kompletterats med murad huggen mindre sten då den slätputsade fasadytan flyttades högre upp från markytan; vit målni… Tidsprofil: 1863–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDEN
HistorikPrästgården i fonden av bruksgatan var bostad åt kapellpredikanten. Den är uppförd av timmer och klädd med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ramsele Gamla kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden, enligt traditionen uppförd av elva bönder, utgörs av en liten medeltida salskyrka, troligen uppförd redan under 1200-talet, med träsakristia. Kyrkan är murad i skalmursteknik och vitkalkad. Gavelröstena är spånklädda. Ett brant sadeltak är belagt med spån, vilket på taknockens mitt pryds av en takryttare utförd i trä 1925 med spira av järn och med en flöjel i svartmålad plåt. Flöjeln har mönster med två utsirade fiskar. Mot norr en liten kupa för norrfönstret i trä. Sakristia i timmer, laxknutar, falurödfärg, sadeltak med rundspån. Kyrkan har två runda fönster, inklädda i trä, i öster och väster, med enkelb… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESELE KYRKA
ExteriörbeskrivningRektangulär kyrkobyggnad, uppförd åren 1834-41 under ledning av byggmästare Lars David Geting efter ritningar 1828 av Axel Nyström, som bearbetat ett första förslag av Simon Geting, med huvudingång i väster med förstuga, samt torn med sakristia i öster. Ingång även mitt på södra långsidan. Material i stommen är gråsten, möjligen delvis hämtad från den medeltida kyrkan, som revs vid uppförandet av den nya; tegel i fönster och dörromfattningar. Putsad sockel med grå målning, slätputsade fasader med vit målning. Grå järnlucka i sockel i sydväst för ventilation av grunden, ca 500x400mm. Kraftigt profilerad takfotslist som löpe… Tidsprofil: 1834–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLÄGGAN
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.