SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Burträsk Långnäsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Burträsket, Kyrkholmen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Falkträsket
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gullsands havsbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mobackenbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sidtjärn, Boliden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sjöbottsand badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Storsand, Bygdsiljum
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bolidens kyrka
HistorikKyrkan är uppförd åren 19591960, efter ritningar av arkitekt Peter Celsing, Stockholm. Celsing, som är en av den svenska modernismens största namn, hade vid den tiden gjort sig känd som en skicklig kyrkoarkitekt som var lyhörd för beställarens önskemål. Och bestämda önskemål hade kyrkobyggnadskommittén i Boliden. De ville inte att den nya kyrkan skulle avvika för mycket från vedertagen kyrkotyp utan få en traditionell utformning. Celsing fick revidera sina ritningar flera gånger innan man var överens om det femte förslaget. Tidsprofil: Modernism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bygdsiljums kyrka
HistorikKyrkan uppfördes 19211922, och den första gudstjänsten firades 1922, men officiell invigning skedde 1924. Ritningarna hade gjorts av byggmästare J. A. Lundmark från Tjärn, Skellefteå, men vid uppförandet gjordes så pass stora avsteg från dessa att länsarkitekt Edvard Lundqvist upprättade en korrigerad ritning i egenskap av byggets kontrollant. Kyrkan har därefter under årens lopp genomgått stora förändringar. Kvar från byggnadstiden är det rektangulära långhuset med ingång från gaveln, och fönster som på långsidan är trägotiskt spetsiga upptill. Byggnaden hade ursprungligen liggande ljusmålad träpanel, spåntäckt sadeltak, integrerad… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhuset i Missenträsk
ExteriörbeskrivningMissenträsks bönhus är enkelt utformat med få dekorativa detaljer och har en arkitektur som är typisk för det västerbottniska bönhuset. Stommen är av regelvirke i 1 1/2 våning, väggarna är fyllda med spån. Byggnaden vilar på en gjuten betonggrund. På ena gaveln finns en liten absid där talarstolen är placerad i stora salen. Fasaderna är klädda med en gulmålad locklistpanel och byggnaden täcks av ett sadeltak belagt med pannplåt (eventuellt ursprunglig). Byggnaden tycks enligt äldre foton ha haft en ljusare färgsättning än idag, kanske vit/gråvit. Ommålning skall senast ha skett omkring 1980. Taket tycks enligt äldre foton… Tidsprofil: Cirka 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Finnträsk kyrka
ExteriörbeskrivningDen slutgiltiga lekmannaritningen till kyrkan hämtade flera drag från Överintendents-ämbetets förslag från 1850-talet, men kyrkan förenklades, blev mindre och fick ett lägre torn. Den äldre förebilden kan förklara varför kyrkan har för sin tid ålderdomliga drag. Uppbyggnaden är nyklassicistisk; långhus med sadeltak och rakt avslutat kor samt torn med vapenhus. Fönsterformerna är nygotiskt spetsiga. Tornet kan uppfattas som oproportionerligt lågt i förhållande till långhuset, men känner man till kyrkans tillkomsthistoria imponeras man hellre av finnträskbornas trägenhet och kollektiva prestation. Kyrkan är ovanligt orienter… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅSÖRENS FYR
HistorikFyrplatsen anlades år 1881 och utgjordes av ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä, med en linsapparat av fjärde ordningen i en kopparbeklädd lanternin på det skifferbelagda taket, ritat av N. G. von Heidenstam. Då en ny fyr uppfördes 1921 släcktes den gamla fyren på bostadshuset och fyrapparaten togs ner. Byggnaderna (fyrhuset, en källare och ett uthus) ligger på ursprungliga platser och har inte byggts till eller byggts om. Fyrhuset på Gåsören hör till landets bäst bevarade kombinerade fyr- och bostadshus. KÄLLOR: Thunman, Dan. Sveriges fyrplatser - en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under… Tidsprofil: 2001–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNADEN
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning. Tegelstommen är putsad och vitfärgad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kalvträsk kyrka
ExteriörbeskrivningUrsprungligen var den timrade stommen bar och tornet försett med en spånklädd tryckt lökkupol. Detta uppfattades med tiden som alltför ryskinspirerat och 1913 genomfördes en omgripande renovering, varefter kapellet invigdes som kyrka. Tornet byggdes om och kyrkan försågs med stående locklistpanel och fick därmed ett mer klassicistiskt utseende. Taktäckningen av tjärpapp byttes mot falsad svartplåt, som senare målades tegelröd och på 1980-talet lades om till tegelröd skivplåt. Kyrkans exteriör är frånsett takfärgen alltså i huvudsak oförändrad sedan 1913. Möjligen har kulörerna ändrats något. Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kågedalens kyrka
HistorikKusmarks kyrka har en traditionell form, med ett brett torn i väster, rektangulärt långhus, utskjutande lägre korparti i öster och en sakristia i nordost mellan långhus och kor. Den är uppförd i putsat tegel och målad i vit kalkfärg. Det branta sadeltaket täcks av kopparplåt. Kyrkan byggdes åren 19291932, efter ritningar från 1927 av arkitekt Kjell Westin, Stockholm. Kjell Westin (18961981) är annars mest bekant som arkitekt till restauranger och banker. Kusmarks kyrka kan vara den enda kyrka han har ritat. Kyrkans arkitektur är ren och klassicistisk, med inslag av nybarock framför allt i tornet, som avslutas med en svängd huv, krönt… Tidsprofil: 1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEJONSTRÖMSBRON
HistorikDen första bron på det gamla färjestället över Skellefteälven vid Lejonström togs i bruk 1737. Reparationer och förbättringar/förändringar finns dokumenterade i Rudolf Kolms "Lejonströmsbron i Skellefteå", Vägverket 1972. Bron har sedan tillkomsten förändrats och förlängts, men i sitt ursprungliga läge. Dagens bro visar huvudsakligen den utformning som bestämdes vid reparationer och byggnationer under 1860-70-talen. Skala, material, läge och broöverbyggnad har dock en äldre förankring. Brons kulturhistoriska värden, dess proportioner och material samt ursprungliga karaktär, tillsammans med dess centrala plats i den kulturhistoriskt v… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGLOGEN I ANDERSTORP
HistorikStrax före infarten till Skellefteå ligger på ursprungligen plats en ca 35 m lång timrad sk långloge. Den byggdes 1795 och användes för tröskning av korn med hästdragen tröskvagn eller tröskbult ända till 1918. I samband med laga skifte på 1880-talet avkortades byggnaden. Interiören är välbevarad med tröskbultar, redskap och fast inredning. Långlogarna kom under 1800-talet att ersättas av mångkantiga trösklogar med hästvandring. Denna långloge är en av de få bevarade. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ)… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lönngrundet, tavla
HistorikVit, 1,6, meter hög triangelformad tavla med spetsen nedåt på fyra meter hög stång. Belägen nordost om Rönnskär. Uppförd 1937-38. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007. Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikManbyggnaden, uppförd på 1760-talet efter Erik Dahlbergs mönsterritning, är en timrad envåningsbyggnad med rödfärgad panel och högt säteritak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKSTEDTSKA GÅRDEN
HistorikByggnaden är uppförd av trä med liggande panel i nyrenässansstil med omsorgsfullt utformade detaljer. Mot gården vetter en veranda i två våningar. Fasaderna är målade i gult och gråbeige. Det valmade sadeltaket täcks med korrugerad plåt. Ursprungligen var delar av övervåningen ej i full höjd men påbyggdes och anpassades till byggnaden i övrigt 1926. Byggnaden är i gott skick och utgör ett representativt exempel på den stenhusimiterande panelarkitekturen i landsortsstäderna vid 1800-talets slut. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690.… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pite-Rönnskärs kapell
InteriörbeskrivningIngången är i väster. Dörren är av stående brädor och har kvar sitt ursprungliga stocklås på insidan. Utsidans brädor är profilerade så att ett fiskbensmönster bildas. Interiören är mycket enkel, med omålade timmerväggar med inskriptioner från besökande fiskare. Ryggåstaket med grånade takbrädor har en synlig nockås och sidoåsar av rundtimmer. Plankgolvet lagt i husets längdriktning har breda tiljor och är obehandlat. En rektangulär vitmålad altarpredikstol är placerad mitt för det östra fönstret, och har en låg blågrå-målad knäfallsbänk framför. Ovanför fönstret hänger en stor altartavla från 1780. Den har profilerad ram… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sankt olovs kyrka
InteriörbeskrivningDet breda vapenhuset i väster har vitputsade väggar och ett karaktärsfullt mörkbetsat plant tak med synligt bjälklag. Innanför de rundbågiga öppningarna mot norr och söder finns trappor upp till orgelläktaren. Kyrkorummet har robusta och djupt neddragna stjärnvalv som bärs av kraftiga kolonner. Över koret är stjärnvalvet rikare utformat och över läktaren finns ett kryssvalv. Det lägre koret avgränsas med en triumfbåge. Kyrksalen är treskeppig, med smalare kor och smala tunnvälvda korsarmar. Även sidoskeppen är tunnvälvda och så smala att de endast rymmer sidogångar och en längsgående väggfast bänk. Såväl väggarna som takva… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sankt Örjans kyrka
HistorikAv lokalt intresse är den starka relation till Bolidenbolaget som både samhället och kyrkan har. Arkitekten John Åkerlund fick troligen uppdraget att rita kyrkan tack vare sin framträdande roll som arkitekt åt Bolidenbolaget. Bolaget var med och bekostade kyrkan genom att skänka tomt och koppartak till kyrkan, liksom altartavlan av Kristus på korset, som anses härstamma från den spanske barockmålaren Velázquez skola. Disponent Blomberg vid smältverket skänkte den österrikiska kistan som ursprungligen utgjorde del i altarbordet. Såväl kyrkans som församlingens namn, Sankt Örjan, sägs också ha kopplingar till gruvverksamhet. Sankt Örja… Tidsprofil: 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skellefteå landsförsamlings kyrka
Historiknull, Den första träkyrkan vid platsen uppfördes troligen på 1330-talet och ersattes 1386 av en större. 1485 lades grunden till en ny stenkyrka, som invigdes 1507. Denna byggdes om efter ritningar från år 1793 av den österbottniske byggmästaren Jacob Rijf och invigdes år 1800. I praktiken innebar detta uppförandet av en ny kyrka med sakristian och merparten av det medeltida murverket i östpartiet och delar av västra korsarmen bevarat. Kyrkan, som vilar på en rustbädd av timmer, har en korsformig plan med östra armen kortare än de övriga och ingångar från alla fyra håll. Exteriört är kyrkan i det närmaste oförändrad. Sakristians fönst… Tidsprofil: 1330-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKELLEFTEÅ TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset består av en långsträckt huskropp uppbruten i tre delar av det något högre, tillbakadragna mittpartiet till vilket huvudentrén är förlagd. Två fristående flyglar ligger på tingshusets södra sida, den ena en låg länga med sadeltak och den andra en tvåvåningsvilla som uppfördes som häradshövdingebostad 1958. På baksidan mot älven i söder öppnar sig också en stor staketomgärdad trädgård. Tingshuset är uppfört i två våningar med fasader av rött tegel. Mittpartiet är utformat som en stiliserad tempelgavel med sockel, fönsteromfattningar, takfot och stiliserade p… Tidsprofil: 1997–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÅGHUSET
HistorikSåghuset från 1895. I är den ursprungliga tekniska utrustningen bevarad. Sågen, en ramsåg, drevs från början med hjälp av en turbin. Turbinhuset och den tub som förde vatten från dammen återfinns på såghusets norra sida. I såghuset finns vidare ett kantverk, en slipsten och en hyvel. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄDGÅRDSPAVILJONGEN
HistorikDen sexkantiga trädgårdspaviljongen med lövsågade dekorationer är från 1800-talets senare del. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ursvikens kyrka
Historiknull, Ursvikens kyrka uppfördes 1912 som ett sjömanskapell. För ritningarna svarade bygg-mästare C. Eriksson från Smedjebacken i Dalarna och byggmästare var Lars Vikström från Stämningsgården, Skellefteå. Kapellet uppfördes i regelverkskonstruktion, med rektangulär grundplan i två våningar, ingång i väster och mitt på södra långsidan samt en utskjutande tillbyggnad i två våningar i vinkel mot norr. Den inrymde på nedre planet ett kök och läsrum för sjömän, även använd som skolsal, och på övre planet bostad för vaktmästaren och ett rum avsett för dop och andra kyrkliga förrättningar. Alla fasader var klädda med liggande ljusmålad pane… Tidsprofil: 1912. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA GATHUSET
HistorikHuset Storgatan 37 byggdes 1848 för handlanden Johan Hortelius, troligen av byggmästaren Johan Sandström, och hör till en under 1700-talet och början av 1800-talet vanlig hustyp i Norrländska städer. Det är uppfört av timmer i två våningar under ett flackt, valmat plåttak och har en gråmålad liggande panel, efterliknande samtida putsarkitektur. Denna paneltyp är vanlig i Skellefteå liksom i de finska städerna vid bottenviken. År 1901 flyttades en gårdsflygel och byggdes ihop med gathuset samt försågs med två trapptorn. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.