SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Gimobadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hargshamnsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tallparksbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vällenbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Öregrund, Sunnanöbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Österbybruk, Aspbobadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Österbybruk, Simbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östhammar, Krutudden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alunda kyrka
HistorikAlunda kyrka är ursprungligen en medeltida salkyrka, men fick sin nuvarande storlek på 1780-talet då den byggdes om till en nyklassicistisk korskyrka. Kyrkans ursprung går tillbaka till 1200-talet då den murades i gråsten med torn, ett långhus och ett smalare kor samt en sakristia i norr. På 1400-talet byggdes den om till en salkyrka samtidigt som sakristian gjordes större. Kyrkan välvdes även och försågs år 1465 med kalkmålningar av Johannes Iwan. Den senmedeltida kyrkan i Alunda hade även vapenhus och en korsarm i söder. Genom teckningar från 1600-talet känner vi till kyrkans utseende före 1700-talets förändringar. Kvar av den mede… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLÅBANDSHUSET
HistorikFöreningshusets planlösning är den vanliga för föreningslokaler från 1900-talets början. På bottenvåningen finns stora salen, lilla salen med bibliotek (snarast en kammare) och kaffekök samt förstu. På övervåningen finns en lägenhet om ett rum och kök. Föreningshuset är byggt med liggtimmerstomme på en huggen gråstensgrund. På västra gaveln finns en veranda som förstu till stora salen. Verandan har regelstomme och är klädd med fasspontpanel målad i gult med vita listverk. Dörren till verandan är en helfransk pardörr målad i blått. Byggnaden har ett sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor. På tacknocken finns en skorsten i rött tegel… Tidsprofil: 2004–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD
HistorikFlyglarna lär enligt uppgift vara från 1700-talet och flyttade till gården vid dess anläggande på 1870-talet. De är opanelade och avfärgade i en ockragul kulör. Den norra flygeln har använts som ved-, förvarings- och mangelbod. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 2000-11-24, Dnr 221-2035-00. Tidsprofil: 2000–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRYGGHUS
HistorikFlyglarna lär enligt uppgift vara från 1700-talet och flyttade till gården vid dess anläggande på 1870-talet. De är opanelade och avfärgade i en ockragul kulör. Den södra flygeln inrymmer drängkammare samt bak- och bryggstuga. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 2000-11-24, Dnr 221-2035-00. Tidsprofil: 2000–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dannemora kyrka
HistorikOm det exakta årtalet inte är känt, så var det i alla fall med största sannolikhet just vid denna tid i slutet av 1400-talet, som Dannemora kyrka kom till. Åtminstone i den skepnad, som byggnadens yttre uppvisar i dag. Valven slogs samtidigt. Däremot kan vapenhuset ha tillfogats ett par decennier senare. Några bevarade äldre föremål vittnar om att det funnits en äldre kyrka än den nuvarande. Foten till en dopfunt från 1200-talet är bevarad och i sakristian finns ett krucifix, som kan vara från samma tid. Ovanpå predikstolstaket återfinns ett litet krucifix, som ursprungligen inte hört till predikstolen. Det är ett processions- eller… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURSTENS FYR
HistorikFörslaget till fyr som presenterats och godkänts 1765 utgjordes av en massiv stenpelare, 6,5 meter hög, med en öppen stenkolsgryta på toppen. Altanen nåddes genom en stege av trä. Dessutom ritades ett kombinerat bostadshus och kolförråd av timmer. Åren 1766-1767 anlades fyrplatsen. Under 1780-talet ersattes stegen med en murad trappa med handräcken. Under 1830-talet beordrade Kungl. Maj:t Förvaltningen av sjöärendena att inkomma med förslag till förbättring av fyrar och sjömärken i landet. I de efterföljande planerna ingick bland annat en ny fyr på Djursten. Ett nytt fortorn ritades av J. T. Byström 1837 och uppfördes på entreprenad… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hoppets kapell
InteriörbeskrivningInteriören är präglad av en ombyggnad som genomfördes 1972 efter ritningar av inredningsarkitekt Bertil Lindström, Östhammar. Det enda som finns kvar av ursprunglig inredning är dörrarna i vestibulen med tillhörande foder och beslag samt de gallergrindar av smide som tidigare troligen stått framför värmeelementen. I övrigt är interiören helt omgjord i 1970-talets anda. Golvet är ett brädgolv som är lackat. Rakt fram i rummet står ett altarbord av kryssfanér med altarskiva av svart polerad granit. Över altaret hänger ett stort silverfärgat kors i plåt på väggen. I södra hörnet står en kororgel. Ett antal lösa stolar är upps… Tidsprofil: 1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hökhuvuds kyrka
ExteriörbeskrivningHökhuvuds kyrka är en typisk representant för de senmedeltida kyrkorna i Uppland. Den tornlösa salkyrkan uppfördes i sin helhet i slutet av 1400-talet med långhus, inneslutande även koret, sakristia och vapenhus. Troligen har den föregåtts av en äldre träkyrka på platsen. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i portaler och fönsteromfattningar. Kyrkan har branta sadeltak, täckta med tjärade spån. Takkonstruktion är bevarad i ursprungligt skick med takstolar av gotisk typ med saxkryss. Fasaderna är oputsade och består av kluven gråsten i skiftande storlek och färg samt har utstrukna kalkbruksfogar. Vapenhuset i söder har en… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD
HistorikLadugården torde vara samtida med dessa byggnader men innehåller delar av en äldre timmerstomme med utkragad överdel samt flera äldre dörrar med ålderdomliga beslag. Byggnaden innehåller ladugård, lider och snickarverkstad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 2000-11-24, Dnr 221-2035-00. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnaden i två plan med oinredd vindsvåning och två mindre källare är uppförd år 1870. Vid sekelskiftet år 1900 tillkom en glasveranda i två våningar på den västra fasaden. Byggnaden är uppförd på en hög stensockel med en stomme av liggande timmer som reveterats och avfärgats i en gulvit kulör. Hörnknutarna har markerats och utformats med kannelerade pilastrar. Såväl fasader som utvändiga snickerier är avfärgade i ursprungliga kulörer. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 2000-11-24, Dnr 221-2035-00. Tidsprofil: 2000–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Morkarla kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är en typisk senmedeltida upplandskyrka, sannolikt från perioden 1430-60 med normal öst-västlig orientering. Den rektangulära byggnadskroppen bär upp ett högt och brant sadeltak. I söder skjuter vapenhuset ut. Det är uppfört i direkt anslutning till kyrkobyggnaden i övrigt. (Ahlbäck 1969, tillägg) På norra sidan finns den vitkalkade sakristian. Den blev ombyggd 1778 och försågs då med ett brutet och valmat tak. Kyrkobyggnaden i sin helhet fick ny takbeklädnad 1911, då de gamla svarttjärade spånen byttes ut mot skifferplattor. Man kan vara tacksam att de, som då ville ha plåt på kyrktaket inte fick sin vilja igenom.… Tidsprofil: 1430–1460. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Morkarla kyrka, klockstapel
HistorikKlockstapeln reser sig på en liten kulle i sydvästra hörnet av kyrkplatsen. Den lyser röd med sin röda brädklädsel i kontrast mot de svarta luckorna på klockkammaren och de tjärade spånen på nederdelen. Den är ca 22 m hög och konstruerad som en klockbock, som ursprungligen var öppen, men kläddes in 1748. Årtalet finns på den lilla flöjeln på spiran. 1794 tillkom de fyra ingångarna. Stapeln kröns av en åttakantig överbyggnad med svängt tak, som övergår i en spira. Den bär en kyrktupp från 1925 förutom den nyss nämnda flöjeln. I sina äldsta delar synes stapeln vara medeltida, sannolikt av samma ålder som den äldsta klockan. I klockkamm… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORDSCHAKTLAVEN
HistorikNordschaktlaven är byggd i trä och utvändigt klädd med locklistpanel. Laven, som smalnar av uppåt, har ett högt brant tak med kraftigt taksprång och krönt med två takryttare. Fönstren är höga, smala och spetsbågiga. Taket och "våningsbanden" är spåntäckta. Fasaden är rödfärgad förutom nederdelen, som är tjärad. Invändigt finns hissen bevarad men en betongplatta är gjuten över hisschaktet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1998-12-18, Dnr 221-175-98 Tidsprofil: 1998–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MASKIN
HistorikRitning till ett nytt ångverk för Norra gruvfältet - Norra maskin - utfördes av Wilhelm Stienholz och är daterad 22 september 1888. Byggnaden uppfördes i trä med en mindre del i slaggsten. I slaggstensdelen var sannolikt ångpannorna inrymda. I huset installerades tre spel med utväxling för uppfodring i schakten i den norra delen av gruvområdet. År 1905 skedde en utbyggnad åt norr, där ett nytt ångpannehus i slaggsten uppfördes. Den gamla och nya delen av byggnaden förbands med en mindre byggnad i slaggsten. De gamla ångpannorna revs ut och den delen av byggnaden användes som borrsmedja. Åtta år senare skedde nästa utbyggnad när den n… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, ÖREGRUND
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Öregrunds forna rådhus är en högrest och långsträckt byggnad som löper utefter stadens kyrkmur. Den är uppförd i två våningar och vilar på en hög slätputsad sockel. Fasaderna är klädda med gråblå locklistpanel och på sadeltaket ligger tegel. I gatufasaden öppnar sig två symmetriskt placerade, identiska entrépartier som nås via dubbeltrappor av trä med smäckra träräcken. De gulmålade entrédörrarna med speglar omfattas liksom fönstren av enkla listverk. På husets baksida finns ett utanpåliggande trapphus och ett vindfång som utgör ingång till biblioteket. Den forna rådh… Tidsprofil: 1999–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, ÖSTHAMMAR
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en reveterad timmerbyggnad, ganska liten till sina proportioner trots sina två våningar. Huset är målat i brunrött med vita lisenerna som delar in fasaden. Det flacka mansardtaket är täckt med svart falsad plåt och det utskjutande taksprånget vilar på konsoler. Mitt på taket reser sig en något överdimensionerad takryttare i form av ett trätorn med urverk, klocka och spira. Entrépartiet är centralt placerat och består av en grönmålad pardörr med speglar. Vattbrädan i överstycket bärs upp av dekorativt utformade konsoler. Fönstren är grönmålade med vita omfa… Tidsprofil: 1999–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRIEWALDS MASKINHUS
HistorikTriewalds maskinhus är byggt i oarbetad gråsten. Stenarna, vars storlek varierar kraftigt, är sammanfogade med kalkbruk. Enligt en avbildning från år 1851 hade byggnaden valmat tak. Idag har den sadeltak med gavelrösten av trä, klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med enkupigt rött tegel. Skorstenen är murad med gult tegel. På östra gaveln finns en dörr till bottenvåningen, medan övervåningen nås via en träramp på södra sidan. På östra gaveln har en större öppning i bottenvåningen murats igen. Likaså har en mindre öppning på norra sidan satts igen. Detta gjordes sannolikt, då nya fönster insattes i början av 1900-talet.… Tidsprofil: 1998–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Öregrunds kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är murad i gråsten och har ett rektangulärt långhus i östvästlig riktning, vapenhus i söder samt sakristia i norr. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade. De har varit putsade åtminstone sedan 1600-talet. Vapenhuset är troligen ungefär samtida med långhuset men det fick sin nuvarande storlek 1691, då det byggdes till åt väster för att rymma det Braskska gravkoret. Sakristian byggdes på 1730-talet och ersatte en äldre sakristia som förstördes i 1719 års brand. Vid den branden förstördes även kyrkans tak och en stor del av inredningen brann upp. Den nya inredning som tillkom under 1700-talet präglar fortfarande i hög… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
örskärs fyr
HistorikDå den nya fyrbåken färdigställdes och tändes 1687 vet vi inte exakt hur den såg ut. En beskrivning från 1730-talet ger följande information: fyren av uppförd av bjälkar och brädor, i en sexsidig plan, väl förankrad med järnstänger i klippan. Utvändigt hade byggnaden liggande panel och invändigt stående panel. Väggarna var strukna med en blandning av rödfärg och tjära. Taket var täckt med järnplåt. I lanterninen fanns sex slipade metallspeglar och tolv oljelampor. Den 13 april 1738 träffades fyren av ett blixtnedslag och lades i aska. Samtidigt förstördes de sex värdefulla stålspeglarna från 1687. Fyren var mycket viktig för de sjöfa… Tidsprofil: 1851–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERBYBRUKS KYRKA
InteriörbeskrivningSvängdörrar leder in till kyrkorummet. Det enkla, rektangulära kyrkorummet har vitkalkade väggar. De avgränsas upptill av en kraftig, profilerad och marmorerad taklist, som bildar övergång till spegelvalvet med dess hålkäl. Det är byggt av horisontellt lagda bräder och målat i grått med ljusare oregelbundet, molnliknande mönster. Det flacka, listinramade mittpartiet är målat i samma gråblå nyans med moln och utströdda stjärnor. Den stora altartavlan på sydväggen har motivet Kristus nedtages från korset och är en kopia målad av Lars Gottman efter Jean Jouvenets målning i Louvren i Paris. Altaret, som är av trä, har skjutits… Tidsprofil: 1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Andersby ängsbackar
Andersby ängsbackar är nature_reserve i Östhammar i Uppsala län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aspbo
Aspbo är nature_reserve i Östhammar i Uppsala län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.