SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Godegård, Hökabadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karlsby badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Medevi, Torpa Sand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Motala, Gröna Plan, "Knäppaviken"
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Motala, Jerusalemsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Motala, Pariserviken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Motala, Råssnäsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strandbadet, Borensberg
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tjällmo, Småängsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Varamobaden 1 söder
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Varamobaden 2 norr (Skogsborg)
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORFLYGELN
HistorikDe båda västra flyglarna är uppförda i början av 1800-talet i reveterat timmer men i samma stil som de östra. Den södra, arrendatorsflygeln, är renoverad och används idag som bostad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1989-03-17. Dnr 221-3870/88 Tidsprofil: 1989–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör beskrivning Långhusets golv består av råhuggna kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade. På norra sidan syns spår efter ett igenmurat fönster. Kyrkorummet består av två travéer täckta med kryssvalv och den östra delen, tornets bottenvåning är täckt med ett tunnvalv. I tunnvalvet finns hål efter klockrepen. Kryssvalven är täckta av kalkmålningar, som har tillskrivits mäster Amund Nilsson och är daterade till tiden omkring 1490. De framställer bl a scener ur Gamla testamentet. De gråmålade fönstren är kopplade och tillkom 1950. På södra sidan finns en medeltida järnbeslagen dörr till vapenhuset. Den slutna bänkinred… Tidsprofil: Cirka 1490. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKHÄLLAKYRKAN
InteriörbeskrivningPå markplanet finns, förutom kyrksalen, en församlingssal, kök, pastorsexpedition med arbetsrum för personalen och sakristia. I suterrängplanet finns barn- och ungdomslokaler, personalutrymmen, studierum och där finns också förskolan Stjärnan. På varje plan är ytan 566 kvm. På markplanet har kyrksalen en central placering mellan avdelningen med pastorsexpeditionen och avdelningen med församlingslokal och kök. Från hallen vid kyrkobyggnadens huvudentré ligger kyrkorummet i direkt anslutning. Hallen har ett stengolv med plattor av kolmårdsmarmor. Väggarna har vitmålad glasfiberväv. Där finns träbänkar samt hyllor med informa… Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Boplatsområde
BeskrivningMellanmesolitisk och senmesolitisk stenåldersboplats, 50 x 50 meter (N-S), bestående av 11 härdar, 12 stolphål/gropar, 2 skärvstensanläggningar och 2651 fynd av stenålderskaraktär (förundersökningen inräknad) bestående av bearbetad kvarts, flinta, mylonit, bränt ben, bergart, brända hasselnötskal och keramik. Generellt domineras fyndmaterialet av bearbetad sten i form av reduktionsavfall (kärnor, avslag och splitter) i mängdordningen kvarts, flinta, mylonit och bergart. Fyndsamlingen innehåller också en… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
CHARLOTTENBORGS KYRKA
HistorikRedan i början av 1960-talet fanns planer på att bygga en kyrklig samlingslokal i Charlottenborgsområdet, som då började exploateras till ett modernt bostadsområde. Det dröjde dock till 1980-talet innan planerna förverkligades. Charlottenborgskyrkan invigdes i januari 1988 och är uppförd efter ritningar av arkitekterna Gösta Eriksson och Bengt Linder, EU arkitektkontor AB, Stockholm. Kyrkan är en modern vardagskyrka som även rymmer församlingslokaler. Enligt arkitekterna har de som utgångspunkt arbetat med ljuset som en central faktor och med lokala material. Kyrkorummets rundande form följer traditionen med rundkyrkor, som t ex Brom… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄSTFLYGELN
HistorikFlygelparet närmast huvudbyggnaden torde vara uppfört vid samma tid som huvudbyggnaden. Byggnaden är ett envåningshus uppförda i sten under brutet tegeltak med övre fallet valmat. Den södra gästflygeln har renoverats under 1980-talet och används i dag som bostadshus. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1989-03-17. Dnr 221-3870/88 Tidsprofil: 1989–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd av sten i två våningar. Taket, ett sadeltak, är klätt med kopparplåt och försett med markanta frontespiser i väster och öster. Trappgavlar, skodda med kopparplåt, kröner samtliga rösten. Väggarna är putsade i ljusgul färg och försedda med något utskjutande hörnkedjor och lisener i vit färg och försedda med något utskjutande hörnkedjor och lisener i vit färg. I höjd med vindsvåningen och den övre våningens golv löper kraftigt utskjutande kopparskodda och vitputsade lister runt byggnaden. Fönstersmygarna och fönsteromfattningarna är putsade i vitt och solbänkarna klädda med kopparplåt. Mot gården finns en dubb… Tidsprofil: 1989–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLOCKRIKE KYRKA (JOSEPHINE KYRKA)
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Klockrike kyrka är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus som i öster inrymmer kor, sakristia och väntrum, samt ett torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel och de vita fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och dekorativa detaljer, som t ex en profilerad list i fönsteröppningarnas nederkant. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Tornets väggliv avslutas uppåt med en konsollist och kröns av en huv med en öppen trälanternin målad i gult. Det relativt flacka sadeltaket, som ursprungligen var spåntäckt, är sedan 1967 belagt med kopparplåt.… Tidsprofil: 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikPå kyrkogårdens norra del uppfördes 1939 ett gravkapell. Det kan eventuellt vara ritat av arkitekt Karl Martin Westerberg som vid den tidpunkten var ansvarig för en renovering av kyrkan. Gravkapellet renoverades 1965 under ledning av ingenjör Allan Jakobsson vid Byggnadstekniska byrån i Motala. Kapellet försågs då bl a invändigt med nytt golv av kalkstensplattor. Gravkapellet har en kvadratisk grundplan med en utbyggnad mot öster med nedgång till källaren. De vita fasaderna är spritputsade och topptaket belagt med kopparplåt. Ingången är förlagd åt väster med en kopparklädd dubbeldörr. I norr och söder finns rektangulära fönsteröppni… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKAN
Historiknull, Kapellet En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en kyrka. Änkedrottningen Hedvig Eleonora skriver i ett brev daterat 1691 om behovet av reparation av skiuhlet, varunder gudstjänst härtill blivit hållen. Därav förstår man att det inte var en välbyggd kyrka. På 1707 års karta över Medevi, omtalas den som förfallen. Bredvid kyrkan stod också en klockstapel. Den nuvarande kyrkan omtalas första gången 1771 och uppges då vara nybyggd. Den är uppförd med medel insamlade av brunnsgästerna och är placerad i stora gångens norra rad. Enligt 1784 års karta ligger Gamla Kyrkbyggnin… Tidsprofil: 1678–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lillkyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden Exteriör beskrivning Motala Verkstad var en egen stadsdel och separerad från Motala stad. På 1830 talet bodde där fler människor än i Motala köping. Motala fick stadsrättigheter först 1881. I mitten av 1800- talet bildades en egen församling i Motala Verkstad med en egen kyrka och präst. I samband med att pastor A.O Hertzman 1869 flyttade från orten avstannade verksamheten och byggnaden kom att användas som skollokal. Kyrkobyggnaden revs i samband med kraftstationsbygget 1919. Därefter var församlingen inhyst i olika tillfälliga lokaler, bl a höll man till i Lådan, Godtemplargården, som låg längre ner på Bor… Tidsprofil: 1892–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÖNSÅS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet av kalksten och tornet tillbyggdes sannolikt strax därefter. Genom dendrokronologisk provtagning, d v s årsringsdatering, har kyrkan kunnat dateras till 1100-talets första hälft. Det medeltida murverket i torn och långhus ligger inte i förband, vilket tyder på att tornet tillkommit efter att långhuset uppförts. Tornets medeltida murverk med utstrukna fogar och kvaderritsningar tyder på att tidsskillnaden inte kan vara alltför stor. Tornet har vid något tillfälle försetts med en kraftig strävpelare på den västra sidan. Någon gång under medeltiden ombyggdes kyrkan så den fick ett rakslute… Tidsprofil: 1773–1777. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MEJERIFLYGELN
HistorikDe båda västra flyglarna är uppförda i början av 1800-talet i reveterat timmer men i samma stil som de östra. Den norra, mejeriflygeln innehåller bl.a. viss ursprunglig fast utrustning för livsmedelsberedning KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1989-03-17. Dnr 221-3870/88 Tidsprofil: 1989–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOTALA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av sten sannolikt under 1200-talets första hälft. Dess ursprungliga utformning är inte helt känd. Vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes i samband med en omfattande renovering av kyrkan 1952-53 framkom intressanta uppgifter om kyrkans tidigare utformning. Kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med smalare korabsid. Fynd av formtegel indikerar även att kyrkan varit välvd. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen vis… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOTALA RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Motala forna rådhus är en gulputsad tvåvåningsbyggnad med inredd vind. Mansardtaket är täckt med svart plåt. Granitsockeln är grovhuggen och lisener och hörnkedjor är slätpustade i vitt. Huset, som ligger vid en större genomfartsgata i utkanten av centrum, är sammanbyggt med kommunens övriga förvaltningsbyggnader. Det ligger indraget från gatan med två flygellika gatuhus och ett järnstaket som innesluter trädgården. Entrén, som är placerad på husets västra gavel, nås via en port med en hög konstfullt utformad järngrind som kröns av texten "Motala rådhus invigt 1910".… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Reservstationen
HistorikAndra världskriget innebar förändringar för radiostationen. En underjordisk sändarbunker uppfördes, sannolikt 1939. Den utrustades som reservstation utifall att anläggningen ovan jord skulle bombas eller på annat sätt slås ut. I reservstationen placerades delar från den gamla 30kW-sändaren. Under andra världskriget anlades även skyttevärn och en skjutbana i anslutning till stationen. Där kunde de anställda vid stationen öva sig i skytte och man tränade även försvarsteknik Under kriget bevakades radiostationen dygnet runt. Vakter positionerades för att övervaka såväl det geografiska området kring masterna som själva sändarsalen och re… Tidsprofil: 1939. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Råssnäskyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett kyrkorum med församlingshem samt lokaler för verksamhet. Kyrkan byggdes 1976 efter ritningar av Motalas stadsarkitekt Ragnar Molin (1921 1985). Han var stadsarkitekt i Motala 1960 75. Han var även stadsarkitekt i Finspång, Kalmar och Helsingborg. Ragnar Molin gjorde flera stadsplaner och ritade även bostadshus i bl a Finspång. Kyrkbyggnaden har ett sluttande tak belagt med tjärpapp med en nerdragen kant av kopparplåt. Hängrännor och stuprör är av koppar. På södra sidan finns fönsterbågar med fönsterbleck av koppar. Kyrkans klockstapel är vidbyggd också den med rödbrunt tegel. Grunden är cementerad och… Tidsprofil: 1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUET, BORENSBERG
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en putsad envåningsbyggnad med inredd vind. I bottenvåningen mot gatan har stora butiksfönster tagits upp i fasaden. En frontespis med ett runt fönster under nocken är beläget mitt på långsidan. Mot torget, som idag tycks leva en tynande tillvaro, är entrén förlagd till en mittrisalit som kröns av en fronton. Detta är tingshusets egenliga frontfasad. Husets branta sadeltaket är täckt med falsad plåt och på mittrisalitens tak syns en takryttare i form av ett öppet klocktorn. Byggnadens ena gavel är sammanbyggt med det intilliggande gästgiveriet. Vid den a… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, MOTALA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Aska, Dals och Bobergs häraders tingshus, nuvarande Motala tingsrätt, är en stenbyggnad uppförd i två våningar med inredd vind. Sockeln är utförd av grovhuggen röd granit och fasaderna slätputsade och målade gräddvita. Det voluminösa säteritaket är koppartäckt och kröns av en väldig takryttare med urverk och klocka som dekorerats med förgyllda urnlika spiror. Huvudentrén är placerad i det monumentala mittpartiet som präglar byggnadens frontfasad mot Järnvägsparken. En bred trappa av röd granit leder upp till en portik bestående av två släta sandstenskolonner med jonis… Tidsprofil: 1970–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.