SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Brunnesjön, Stallarnas badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grötsjöns badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gussjön, Starreds badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hemsön, Sågsands badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Häggdånger, Byvikens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härnön, Smitingens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härnön, Sälstens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långsjön, Brånsvikens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mörtsjön, Snibbens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mörtsjön, Utansjö badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Viksjö badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ytterfäll, Svartviks badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BATTERI 1
ExteriörbeskrivningFästningen var byggd med ett komplett försörjningssystem för att i krigstid inrymma 340 man. I fredstid var dock styrkan reducerad till 200 värnpliktiga som gjorde sin utbildning i batteriet. I fredstid bemannades batteriet av befäl och värnpliktiga från kustartilleriregementet KA 5 i Härnösand. Anläggningen ligger nedsprängd fyrtio meter i urberget och består av hundratals meter långa gångar och en totalyta om ca 5000 kvm. Artilleripjäser, radarstationer och luftvärnsposteringar ovan mark nås från bergrummen via trappor, slussar och tunnelsystem. Under byggnationen fanns ytterligare en tunnel som användes för transport av… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BATTERI 2
ExteriörbeskrivningSammantaget är detta en mindre anläggning än den vid Storråberget. Batteriet kunde inte skjuta långt som det på Storråberget, men desto snabbare. Batteriets räckvidd var nio kilometer och eldhastighet 25 skott per pjäs och minut. Havstoudd ligger fågelvägen ungefär sju kilometer norr om Storråberget. I början av 1960-talet moderniserades kustartilleriet och beslut togs att tillföra 30 stycken fasta batterier bestående av Bofors fasta tornpjäs m/57 med 7.5 cm kaliber. De kom att byggas i tre serier, alla med speciella särdrag, från 1961 till 1975 och placerades ut i kustbandet på platser som till exempel Hemsö, Sundsvall, K… Tidsprofil: 1961–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DOMKAPITELHUSET (KONSISTORIEHUSET)
HistorikInitiativ till byggandet av ett särskilt gymnastikhus togs 1840 i och med att konsistoriet uppdrog åt gymnasiets rektor att till tomt inköpa urfabrikören Nordlanders kryddgård, som var belägen öster om gymnasiet i det sydvästra hörnet av "Norra Kyrkogatan" och "Gymnasiegatan". I november 1842 godkändes en ritning upprättad av C G Blom C:son. Ritningen visar ett tvåvåningshus med vind täckt av ett flackt sadeltak. Fasaden består av sju fönsteraxlar och artikuleras genom en bred liggande fasad sockelpanel som når upp till underkanten av bottenvåningens fönster. Ett våningsskiljande band löper mellan bottenvåning och övervåning. I vinds… Tidsprofil: 1925–1926. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD LANDSARKIVET
HistorikF.d. landsarkivet stod klart 1935 efter ritningar av arkitekt Sven Markelius. Anläggningen består av en huvudbyggnad i 4 våningar samt souterrängvåning länkad med en tvärställd lägre volym i 1 ½ våning förlagd intill Nybrogatan i öst-västlig riktning. De står på en grå betongsockel, har troligen en stomme i form av ett betongpelarsystem med mur, utvändigt sprutputsad och gulmålad, samt mycket flacka sadeltak. Landsarkivet fanns i lokalerna under åren 1935-1983, varefter man flyttade till nya lokaler. I dag inryms här Svenskt Pressregister och Folkrörelsearkivet i Västernorrlands län. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyr… Tidsprofil: 1935–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA LANDSSTATSHUSET, HUVUDBYGGNADEN
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd i 2 höga våningar, hög, delvis inredd vindsvåning samt källare. Källarvåningen med sin höga sockel består av huggen granit, varpå troligen en stomme av tegel murats och utvändigt slätputsats och målats i rödtonat gult, samt däröver ett valmat tak belagt med koppar i skivor med traditionell parallell ståndfals. Runt om huset löper en kraftigt artikulerad takfot. De nationalromantiska dragen i byggnaden går igen framför allt i formen, då byggnaden uppförts som vasatidens slott med en kraftigt kringbyggd, sluten gård, och i de höga korspostfönstren med fyra lufter utformade med flerspröjsade små glasrutor. Huvu… Tidsprofil: 1995–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA LASARETTET
HistorikDen tvåvåniga panelklädda träbyggnaden under brutet tak uppfördes 1786 och användes som lasarett fram till 1893. Vid en ombyggnad 1850 förlängdes huset och på 1870-talet gjordes ytterligare en tillbyggnad. Den senaste tillbyggnaden revs dock vid en restaurering som avslutades 1969. I samband med detta flyttades också byggnaden några meter. Huset är helt moderniserat invändigt och inrymmer en del av lanstingets lokaler, bl.a. sessionssalen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hemsö kyrka
ExteriörbeskrivningDet är en rektangulär treskeppig byggnad i trä med smalare rakslutet kor och två mycket grunda symmetriskt placerade utbyggnader i syd- och nordost. I den södra utbyggnaden är en sakristia inredd, i den norra förråd av bl a kyrksilver. Torn i väster med en dubbellanternin, den övre med öppningar i alla väderstreck och avslutad med en kraftig spira. Denna avslutas med förgyllt klot och kors. Kyrkan står på en sockel av bearbetad natursten fogad med bruk. Vent. luckor i gjutjärn. Vitmålade fasader i omväxlande liggande och stående panel och sadeltak avvalmat i Ö, belagt med bandfalsad svartmålad plåt. Ingång i väster, samt s… Tidsprofil: 1924–1926. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNÖSAND TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset i Härnösand är beläget i den västra delen av stadens centrum, strax intill järnvägsstationen. Byggnaden är placerad på en stor oregelbunden tomt som bildar ett helt kvarter mellan Nybro-, Krukmakar-, Strand- och Terminalgatorna. Huset har en säregen form: ett monumentalt centralparti med huvudentré vetter mot söder, och snett ut från denna byggnadsdel sträcker sig två långsträckta huskroppar åt nordost respektive nordväst. Den stora tingssalen ligger i axel med huvudentrén och markeras på gårdssidan av en utskjutande byggnadskropp. Tingshuset är uppfört av… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNÖSANDS DOMKYRKA
ExteriörbeskrivningDomkyrkan, som byggdes av byggmästare Anders Magnus Atterberg, Stockholm, 1842-46, efter ritningar av Johan Adolf Hawerman, är placerad centralt på tomten. Det rör sig om en treskeppig långhuskyrka med ett brett tvärskepp i öster, halvrunt absidialt kor med liten överljusrundel, samt högt klocktorn över korsmitten. Dess arkitektoniska utformning är starkt klassicistisk av närmast palladiansk art, men upplevs också vara påverkad av annan italiensk 1600-tals arkitektur med barock inriktning. Sockel i natursten med strukna kc-fogar. Slätputsade fasader med vit målning, sadeltak belagt med falsad kopparplåt. Utmed takfoten löp… Tidsprofil: 1842–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNÖSANDS RÅDHUS
År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och beståen… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSJÖ GAMLA KYRKA
InteriörbeskrivningInre bred enkeldörr i trä, 1700-tal?, fem olika breda plank sammanhållna av ett yttre ramverk som tappats och ankrats mot två kraftiga bilade horisontella reglar på insidan. Plattgångjärn av ålderdomligt trekantigt utförande, faluröd målning. Kliver direkt in i kyrkorum under västläktaren. Kyrkorum med golv av breda, obehandlade träplank, inlagda 1934-36, ej socklar. Slätputsade väggytor med äldre utförande följande muren; vit målning. Högt tunnvälvt tak i trä, insatt vid restaureringen 1934-36, breda plank lika golv, grå målning. Enkeltrappa mot norr i trä till läktare, faluröd måning, täckt sidofront i trä mot öster med… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med grå kalksten på golv, rekangulära format 300x650mm, lika träsockel som vindfång, slätputsad vägg, ljust grå målning, platt trätak med breda bäder i varierande bredd, grå lasyr. I taket finns liten stjärnformig blyspröjsad antikglasarmatur. Norra sidan med gråmålad torntrappa i trä, öppet glespinnat räcke i trä, inklädd undersida, smalpanelad vägg, ljustgrå. Liten slät enkeldörr,grön lasyr. Ett fönster norr och söder lika långhus, dock enkelbåge, ej lika djup mursmyg. Över vapenhus grovt trägolv i orignal, breda obehandlad plank. Skåp från 1954 både i öster och väster, släta luckor. Mot norr smalpanelad vägg, l… Tidsprofil: 1982–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikMot öster finns en klockstapel i trä av bottnisk typ med fyrkantigt torn och lökformad kupol, ursprungligen uppförd för Högsjö kyrka av byggmästaren Johan Schytt från Härnösand 1724, men inköpt 1789 och 1792 uppförd här. Tidsprofil: 1724. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lungö kapell
ExteriörbeskrivningTraditionell salsbyggnad av folkrörelsekaraktär. Eftersom den uppfördes som skolhus ingick säkerligen ett bostadsrum med spis där samlingsrummet nu ligger. Vapenhuset snarast en hall i öster med ett samlingsrum i söder. Rakslutet kor mot öster som del av kapellsalen. Bönesalen påminner i stort om frikyrkornas samlingssalar. Ingen sakristia. Torpargrund med natursten, knutstöd. Numera betong mellan stöden. Sockeln varierar från ca 400 mm till som högst ca 600 mm. Natursten med hörnstöd, senare pågjuten betong, grå målning. 3 st vent.luckor i norr och söder, gjutjärn, Skoglund&Olsson, Gefle, ca 120x180mm, grå målning. Liggti… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSRESIDENSET, HÄRNÖSAND
HistorikResidenset i Härnösand är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk arkitektur i Sverige, projekterat och byggt efter Gustav III:s resa till Frankrike och Italien. Kungen hade under sin resa mött de nya arkitekturströmningarna på kontinenten, som sökte sina förebilder i bevarade antika byggnadsverk. Direkt efter hemkomsten ville Gustav III se den nya arkitekturen förverkligad i Sverige. Resan kom att få utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av arkitektur, skulptur och inredningskonst i det sena 1700-talets Sverige. Residenset började byggas 1785 och var inflyttningsklart sommaren 1790. Arkitekt var Olof Tempelman. En l… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mätstation
ExteriörbeskrivningMätstationen på Kläffsön kunde tas i bruk 1970. Vid mätstationen säkerställdes spanings- och eldledningen för pjäserna vid Storråberget. Ovan jord syns endast en enkel liten träbyggnad som döljer nedgången till anläggningen samt en radarantenn, en pansarkupol med TV-kamera och en laseravståndsmätare. Byggnaden över ingången är en del av anläggningens kamouflage, då den ser ut som vilken fiskebod som helst som finns på ön. Huvuddelen av anläggningen sträcker sig 40 meter ner i berget i fyra våningar. Till skydd mot markskakning vid bombanfall är den byggd i ett stålskelett som vilar på stora fjäderupphängningar. Från ingång… Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYBERGSKA HUSET
HistorikDet Nybergska huset är en god exponent för de stora bostadshus av trä som det besuttna borgerskapet uppförde i Härnösands centrum under det sena 1800-talet. Byggnaden har nästan kvadratisk planform med entréer mitt på fasaden mot Norra Kyrkogatan och mot gårdssidan där även trapphuset till övre våningsplanet är beläget. Den timrade stommen är uppförd i två våningsplan och vilar på en stengrund med slätputsad sockel. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel i bottenvåningen och stående slät panel i det övre planet och snickerier i form av horisontella listverk, pilastrar och fönstersnickerier. På västra sidan finns ett burspråk.… Tidsprofil: 2001–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T PETRILOGEN
HistorikS:t Petri Orden bildades 1843. Orden bedrev hjälpverksamhet och "gav till stadens fattiga barn kläder och någon stunds glädje". Den nuvarande tomten inköptes 1869 och logebyggnaden invigdes 1871. Sannolikt ritades den av hospitalssysslomannen Axel Floderus. Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar och klädd med liggande fasspontpanel. Takfoten pryds av en konsolfris och fönstren har dekorativt utformade överstycken. Sidorisaliterna med entréerna är krönta med lövsågeriprydda frontoner. På yttertaket ligger falsad plåt. Huset är tillbyggt i flera omgångar, senast 1930, samt har restaurerats senast 1978 och 1984. Byggnaden används… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.