SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Alsta
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bredsand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härjarö Blåhäll
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härjarö Äppelnäsgrund
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Koffsan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nylada
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Altuna kyrka
InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som o… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Biskopskulla kyrka
ExteriörbeskrivningBiskopskulla kyrka är en medeltida salkyrka med torn i väster, sakristia i norr och vapenhus i söder. De äldsta delarna utgörs av långhusets västra del som härrör från omkring 1200. Övriga delar har byggts till under medeltiden. Tornhuven och de valmade takfallen på vapenhus och kor fick sitt utseende på 1700-talet. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade, smygar och hörn samt fönster- och portomfattningar är slätputsade. Kyrkan har tidigare varit rödfärgad, troligen fram till 1861. Tak och tornhuv är täckta med tjärade spån. Fönstren är rundbågiga och försedda med spröjsade träbågar målade i grönt. Fönsterbänkarna är täc… Tidsprofil: Cirka 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Boglösa kyrka
HistorikBoglösa kyrka är ursprungligen en romansk kyrka från 1100-talet eller 1200-talets början med långhus och smalare kor. Kyrkan förlängdes under 1300-talets första hälft åt öster och förvandlades till en salkyrka med ett kor lika brett som långhuset. Samtidigt byggdes förmodligen också sakristian och vapenhuset. Kyrkan försågs även med trätunnvalv av vilket spår syns på de gotiska takstolarna på vinden. Takstolarna har med dendrokronologisk metod daterats till 1319/20. Takstolar från det romanska skedet finns också kvar och har daterats till efter 1165. Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikVaktarstugan uppfördes under 1800-talets senare del. År 1952 erhöll föreningen också i gåva från Taxnäs Säteri den angränsande s.k. vaktarstugan. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2003-06-06. Tidsprofil: 2003–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikHärnevi kvarn är en i det närmaste komplett bevarad miljö med industri- och bostadsbebyggelse och tillhörande trädgård. Bostadsbebyggelsen med tillhörande ekonomibyggnader är till det yttre med få undantag oförändrade sedan uppförandet. Det äldsta bostadshuset, uppfört i slutet av 1700-talet, var mjölnarbostad till en av de äldre kvarnarna. Det är timrat i 1 ½ våning och försett med vitmålad panel. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2001-12-07. Tidsprofil: 2001–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Breds kyrka
InteriörbeskrivningInteriören i långhuset har en enkel nyklassicistisk karaktär. Rummet präglas av ljus och rymd. Golvet är försett med kalkstensplattor men bänkkvarteren har brädgolv. Väggarna är putsade och vitkalkade och avslutas uppåt av en profilerad och putsad taklist. Taket består av ett putsat, vitkalkat tunnvalv. Kyrkorummet är symmetriskt indelat med fyra slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgång och tvärgång. Bänkinredningen tillverkad 1747 återanvändes från den medeltida kyrkan. Ryggstöd och sitsar moderniserades vid en renovering 1924. Bänkkvarteren är marmorerade i gråtoner. Altarbordet är tillverkat av trä och marmorerat. D… Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRYGGHUS
HistorikI den södra delen av parken ligger ett timrat brygghus, troligen från 1800-talets början. Brygghuset är exteriört oförändrad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1991-03-22, Dnr 221-6138-89 Tidsprofil: 1991–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drömparken
HistorikDrömparken är placerad mellan Enköpingsån och den gamla stadskärnan. På 1700-talet utgjordes området av ängsmarker som tillhörde staden. I början av 1900-talet kom området att tas i anspråk av nya järnvägen, Enköpings hamn Enköpings järnväg, och ett nytt stationshus invigdes på platsen 1906. Spåret och stationshuset revs efter järnvägens nedläggning 1976. Området omvandlades till en park som då bestod av öppna gräsytor med några större träd samt gång- och cykelstråk. I början av 1980-talet togs nya strategier fram för Enköpings kommuns parkverksamhet. Bland annat började perenner användas som en del i att berika parkernas upplevelseu… Tidsprofil: 2024–2109. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKOLSUNDS FD VÄRDSHUS
HistorikEkolsunds f.d. värdshus ligger intill en bevarad del av den tidigare landsvägen Stockholm-Enköping. Värdshuset är en vitputsad timmerbyggnad i en våning med inredd vind under brutet tegeltak och har en bred frontespis ut mot den gamla landsvägen. Det har sannolikt tillkommit omkring 1770 under Gustav III:s tid på Ekolsunds slott. Vissa ombyggnader har skett under 1800-talets senare del. Värdshusbyggnaden bevarar sin värdshuskaraktär från 17- och 1800-talen ovanligt väl både beträffande planlösning och inredningsdetaljer. Bottenvåningens nio rum ligger grupperade kring korridorer och det ursprungliga värdshusköket finns kvar. Huset vi… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENKÖPINGS GAMLA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset ligger på en höjd ett stycke från gatan och nås via breda stentrappor i två avsatser som leder direkt från trottoaren fram till entrén. Arkitekturen kan snarast karaktäriseras som nyromansk vilket kommer till uttryck i den ideligen återkommande rundbågeformen, de långsträckta linjerna och den tunga, kompakta huskroppen. Huset är uppbyggt som en rektangulär huskropp vilken bryts på mitten av en risalit som vetter mot gatan, och en kantig absid mot baksidan. Det är uppfört i en våning med inredd vind och röda tegelfasader som delas in av lisener och avslutas… Tidsprofil: 1877–1892. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENKÖPINGS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Eftersom tingshuset ligger i suterräng är det två våningar högt mot Tullgatan och en våning mot Kungsgatan. Fasaderna är klädda med rött tegel och rosa liggande panel: tegel i nivå med fönsterunderstyckena, därefter fönsterband och slutligen panel upp till takgesimsen. Det flacka valmade sadeltaket är täckt med korrugerad plåt, takfoten är utskjutande och mot Kungsgatan löper en kraftig taklåda som ger byggnaden ett kompakt uttryck. Byggnaden representerar i alla avseenden 1980-talets arkitektur, den satta, asymmetriskt utformade huskroppen, det väldiga och mycket dom… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Enköpings-Näs Kyrka
InteriörbeskrivningInteriören präglas av de rikt utformade senmedeltida stjärnvalven som finns i långhus och kor. Vapenhuset är välvt med tunnvalv. Sakristian har en långsmal plan och täcks av två kryssribbvalv. I öppningen till långhuset från vapenhuset finns en medeltida bräddörr med rikt utformad smidesdekor. Golvet i kyrkan täcks av kalkstensplattor i mittgång och kor. Bänkkvarteren har brädgolv. Långhuset har slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgången. Bänkarna är från 1700-talet liksom predikstolen och altaret med altaruppsatsen som i hög grad präglar interiören. Träinredningen är lasyrmålad i gröna toner. Även läktare och orgel hä… Tidsprofil: Cirka 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EXEDRAN
HistorikEkolsund började uppföras på 1630-talet, då fältmarskalken Åke Thott erhöll egendomen av Gustav II Adolf. År 1661 påbörjades en stor utbyggnad under Claes Thott med Nicodemus Tessin d.ä. som ledande arkitekt. Bl.a. skapades då den praktfulla trädgårds- och parkanläggning, som alltjämt till stor del finns kvar. Sitt nuvarande utseende erhöll exteriören på 1730-talet, då arkitekten Carl Hårleman gav huvudbyggnaderna en enhetlig prägel och förenade dem genom en envåningslänga. Gustaf III var 1747-85 ägare till Ekolsund, och under denna tid skedde en stor upprustning av interiören under ledning av arkitekten C. F. Adelcrantz och J. E. Re… Tidsprofil: 1747–1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fittja kyrka
HistorikFittja kyrka uppfördes som en rektangulär salkyrka på 1200-talet. På 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende då långhusväggarna byggdes till på höjden och koret byggdes om så att det fick en tresidig avslutning. I marken närmast söder om koret ses grundstenar till det äldre medeltida rakslutna koret. Det var då gaveln fick sin ovanliga form med brädinklädnader vid sidan om blinderingarna. Troligen hade man förberett bygge av torn som aldrig blev av. Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fröslunda kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset ligger ett gammalt tegelgolv, medan långhuset har kalkstensgolv där även ett par äldre gravhällar är inlagda i mittgång och i kor. Väggarna är putsade och vitkalkade. De har en ojämn yta och man kan se att kyrkan är murad med oregelbundna fältstenar. Långhuset har en putsad taklist. Tunnvalvet är putsat och vitkalkat. En plåtbeklädd bräddörr leder in till sakristian som har brädgolv och putsade väggar. I en nisch mot norr står en medeltida Mariaskulptur. Långhuset har slutna bänkkvarter i hela rummets längd. Bänkgavlarna är marmorerade i grågröna toner. Bänkarna är från 1761. Läktaren i västra delen av långhus… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Giresta kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av en rektangel med östvästlig längdriktning. En första kyrka byggdes på platsen på 1200-talet. Denna ombyggdes kraftigt på 1780-talet. Kyrkan brann 1911 och den nuvarande kyrkan byggdes upp med tillvaratagande av murresterna efter branden. Kyrkan, som invigdes 1914, byggdes i tidens anda upp i nationalromantisk stil som en parafras på en medeltida uppländsk landsbygdskyrka. Den ornerade tegelgaveln i väster är det tydligaste exemplet på det. Kyrkan har en spritputsad gråkalkad sockel, fasaderna är likaså spritputsade och avfärgade i brunrosa kalkfärg. Fönstersmygar och omfattningar är slätputsade. Fö… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hacksta kyrka
ExteriörbeskrivningHacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat. Vapenhusets gavelparti är försett med vita försänkta blinderingar. Porten till vapenhuset är en ålderdomlig bräddörr. Kyrkans fönster är rundbågiga och försedda med smidda järnbågar. Sakr… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Holms kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet har en enkel och tydlig uppbyggnad. Innanför ett litet vindfång vid västra gaveln kliver man i det det luftiga, ljusa kyrkorummet. Hela långhuset är försett med slutna bänkar från 1720-talet målade i två nyanser av grått. Golvet täcks av handslaget rött tegel. Koret ligger två trappsteg över långhuset. Väggarna är putsade och vitkalkade och avslutas uppåt av en profilerad taklist. Taket är ett putsat och vitkalkat brädtak. Kyrkan har två läktare, en i väster och en bakom koret i öster. Bakom altarväggen döljer sig sakristian och läktartrappan. Altaret omges av två symmetriskt placerade fyrfyllningsdörrar av kar… Tidsprofil: 1900-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härnevi kyrka
HistorikHärnevi kyrka är byggd under andra hälften av 1400-talet som en enhetlig kyrka med rektangulärt långhus, sakristia i norr samt vapenhus i söder. Byggnadsmaterialet är gråsten med tegel i långhusets och vapenhusets gavlar som dessutom försetts med blinderingsnischer. Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset står fyra gamla gravhällar uppställda mot södra väggen. De hade tidigare sin plats i kyrkgolvet. Vapenhuset är välvt och har valvribbor med rester av medeltida måleri. Kyrkorummets väggar och valv är putsade och vitkalkade. Golvet av tegel är senast omlagt 1949-50. Valven är typiska senmedeltida ribbvalv av vilka särskilt korvalvet har ett rikt utbildat stjärnribbmönster. I porten mellan vapenhus och långhus finns en stor medeltida trädörr. Av brandskäl står den i dag permanent uppställd och i stället har ett nytt dörrparti med utåtgående trädörr satts dit. Mellan tornrummet och långhuset finns en spetsbågig ö… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED FLERA FUNKTIONER
HistorikKvekgården omfattar: mangårdsbyggnad, matbod och drängstuga, sädesbod och slöjdbod med portlider och färdstall, Svinhus (samtliga från 1700-talets senare del), Ladugård med lider, Hölada, stall (uppförda under 1800-talets mitt, utom höladan som möjligtvis kan vara från 1800-talets tidigare hälft)... Hembygdsgillet som tog över gården 1926 lät 1933-34 genomgripande restaurera de vid denna tid ganska förfallna byggnaderna. Byggnadernas grund består av torvtäckt betong sedan 1930-talets restaurering. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2003-06-06. Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSBERGA ÖVERSTEBOSTÄLLE
HistorikGreve Adolf Ludvig von Schwerin, som blev regementschef 1796, lät uppföra den nuvarande nyklassicistiska huvudbyggnaden efter ritningar av Gustaf af Sillén. Huset stod färdigt 1801. Byggnaden är uppförd av reveterat timmer i en och en halv våning på en hög, delvis inredd källare, i vilken ingår två tunnvälvda rum från en äldre byggnad. Den är uppbyggd som en palladiansk villa med en åttakantig rotunda i mitten, vilken får överljus från en glasad lanternin. Huvudfasaden markeras av en svagt framspringande gavelkrönt mittrisalit. Det låga valmtaket är plåttäckt. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyd… Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lillkyrka kyrka
HistorikLillkyrka kyrka är en liten, medeltida salkyrka. Den har vapenhus i söder och sakristia i norr. På kyrkans norra sida mittemot vapenhuset ligger ett gravkor för Eka säteri. Långhus och sakristia har bevarat ursprunglig form sedan kyrkan byggdes. Vapenhuset är tillbyggt först år 1730. Gravkorets ålder framgår ej i litteraturen. Kyrkans murar är uppförda i gråsten. Åmark daterar kyrkan till äldre medeltid. Bonnier menar att kyrkan kan vara byggd under senmedeltiden. Det som talar för detta är att sakristian har ett ursprungligt valv av senmedeltida typ. Kyrkan har undgått senare större förändringar. En ombyggnad skedde 1752 då den östr… Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.