SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Begravningsplats
BeskrivningÖdekyrkogård, ca 50x50 m (NV-SÖ). Kyrkogården till Myssjö medeltida kyrka som är samma som den nuvarande kyrkan. Den medeltida kyrkan byggdes om åren 1875-1878. Ödekyrkogårdens begränsning i V och S utgöres av en intill 1 m h terrasskant av jord och sten med utåt delvis synlig kallmur. Begränsningen i SÖ utgöres av en 0,2-0,5 m h terrass från högre mark, i vilken är ingrävd en källare, möjligen på platsen för en äldre klockstapel. Begränsningen i N och Ö är nu ej synlig, varför utsträckningen här och må… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
BERGS KYRKA
HistorikBergs kyrka hade en medeltida föregångare, riven 1792- 93, med placering strax söder om nuvarande kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes 1793- 95 av byggmästaren Johan Christian Loëll. Ritningarna kan ha utförts av Loëll och omarbetats av arkitekt Thure G. Wennberg vid Överintendentsämbetet eller det omvända. Kyrkans murar uppfördes enligt den Rydingska metoden med kullersten i murbruk, s.k. gjuthus. 1852 putsades kyrkan om samt vitkalkades både exteriörts samt interiört under ledning av byggmästare Johan Nordell. Mellan åren 1908- 1913 genomfördes en restaurering efter ritningar av Fredrik Falkenberg. Enligt Mats Persson i Jämten 1997 var… Tidsprofil: 1792–1793. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GILLHOVS KAPELL
ExteriörbeskrivningByggnaden är av trä och har en stomme av stolpkonstruktion som försetts med liggande panel på förvandring under fönstren och stående spåntad panel ovanför. Kapellet består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat korparti i sydost. Sakristian är vidbyggd vid kapellets södra gaveln. Denna del är lägre och smalare än långhuset. Vid norra gaveln finns ett torn med entréport. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak, sakristian av ett valmtak. Taken är täckta av falsad kopparplåt. Från början var de täckta av spån. Tornet, som har rektangulär grundplan, täcks av sadeltak i nord-sydlig riktning på vilket sitter en lanternin me… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRBRET I TUNVÅGEN
HistorikPå Västgården i byn Fäste ligger det timrade boningshuset, "Gammalstugan". Byggnaden uppfördes under 1700-talets första hälft. Det är den enda kvarvarande av ursprungligen fyra stora mangårdsbyggnader i byn Fäste. Gammalstugan har parstugans form, men är egentligen en enkelstuga sammanbyggd med en bryggstuga. Huset har länge stått obebott och har en ålderdomlig karaktär. Tidsprofil: 1700-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLÖVSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKlövsjö kyrka är en timrad långhuskyrka med torn i väster och lägre smalare sakristia i korets förlängning. När dagens kyrka uppfördes 1795-97 avsåg man utnyttja det befintligt träkapellets sakristia i det nya bygget. Om detta skedde är oklart. Sakristian har valmat tak och det högresta, mot väster valmade, långhustaket är ett av de drag som ger kyrkan mer karaktär av rokoko än nyklassicism. Till detta intryck bidrar inte minst den sirligt graciösa tornlanterninen med karnissvängda takfall och placeringen av ingången på tornets södra fasad. Idealet för den mer programmatiska nyklassicistiska kyrkotypen är att entrén är bel… Tidsprofil: 1795–1797. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Myssjö kyrka
InteriörbeskrivningInteriören byggdes också om till sin nuvarande form 1875-80. Innertaket fick sitt flacka tunnvalv av brädor. Det är idag målat ljust blått. De putsade väggarna är avfärgade vita och längs taket löper en profilerad list bemålad i blått och gult. Läktaren som före ombyggnaden på 1870-talet sträckte sig längs både den västra väggen och den då fönsterlösa norra väggen fick sin nuvarande uträckning längs den västra väggen. Några av den gamla läktarens målningar av apostlarna, profeterna, evangelisterna och Jesus återinsattes i den ombyggda läktarfronten. Övriga är omgjorda till separata målningar och finns placerade på väggarna… Tidsprofil: 1875–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OVIKENS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningOvikens nya kyrka uppfördes mellan år 1903-1905 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson. De bevarade ritningarna är daterade 1895, 1897, 1902 och 1903. Arbetet leddes av byggmästarna J.A. Gärdin och J.A. Hellstrand från Östersund. Kyrkan stod klar 1905 och invigdes året efter. Kyrkan är byggd i nygotisk stil med stomme och fasader i tegel. Den består av ett treskeppigt långhus med vindfång för sidoentréerna som bildar korsarmar, ett polygonalt avslutat lägre kor som flankeras av sakristia i öster och ett arkiv i väster, samt ett torn med huvudingång i norr flankerat av trapphus med separat ingång på var sida. Kyrka… Tidsprofil: 1903–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OVIKENS PRÄSTGÅRD, BAGARSTUGA
HistorikIntill huvudbyggnaden finns en bakstuga/bryggstuga, som uppfördes vid samma tid som själva prästgården och har en välbevarad interiör. Bakstugan är byggd i en våning med inredd vindsvåning. Trappan upp till vinden är inrymd i ett femkantigt påbyggt trapphus. Fasaden är klädd med liggande panel, motsvarande huvudbyggnaden. Taket är täckt med tegel. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2009-09-10, Dnr 432-5625-08 Tidsprofil: 2009–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OVIKENS PRÄSTGÅRD, TJÄNSTEBOSTAD
HistorikOvikens prästgård ligger mitt i Ovikens kyrkby, mitt emellan socknens gamla och nya kyrka. Prästgården byggdes i början av 1860-talet enligt ritningar som godkänts 1862. Huvudbyggnaden är uppförd i en och en halv våning i en timrad stomme (eventuellt restimmer). Vid sekelskiftet 1900 var fasaden reveterad, men 1901 fick huset sin nuvarande liggande fasspontpanel. Panelen är vitmålad. Byggnaden är täckt med ett rött tegelimiterande plåttak. Taket är av modell sadeltak med en frontespis ovanför huvudentrén. Entrésidan domineras av den imponerande verandan i två våningar med sina relativt strama lövsågeridekorationer. På husets norra ga… Tidsprofil: 2009–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄTANS KYRKA
HistorikRätans kyrka byggdes troligen efter samma ritning som Klövsjö kyrka i grannsocknen. Upphovsman och byggmästare var den skicklige och ansedde Pål Pehrsson i Stugun som under bygget 1795 hade hjälp av sonen Pehr. Redan efter 50 år, 1844, avsåg församlingen att ersätta den liggtimrade gustavianska kyrkobyggnaden med en större stenkyrka. Denna var tänkt att uppföras som ett gjuthus efter den s.k. Rydingska metoden med mindre stenar satta i kalkbruksform. Valet av teknik medförde att församlingen endast fick tillstånd till att uppföra en mindre kyrka där tornet ej fick bära klockor. Istället lät man Johan Nordell, idag betraktad som en ov… Tidsprofil: 1853–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORSJÖ KYRKA
HistorikFjällsocknen Storsjö är utbruten ur Hede socken. Från det att Storsjö kapell byggdes 1751 fram till 1922 betraktades Storsjö som en kapellförsamling. Det stora avståndet till Hede föranledde att Storsjöbönderna ansökte om att få uppföra ett kapell med kyrkogård. Sannolikt timrades också kapellet med vidbyggd sakristia av bönder från trakten. 1812 ombyggdes dagens träkyrka kraftigt och flyttades något högre upp i sluttningen under ledning av Johan Fransman från Särvsjö i Hede. Byggnaden försågs med torn och 1700-talsinredningen flyttades med till det nya kyrkorummet. Kyrkan har sedan 1812 bevarat sin yttre form frånsett en mindre inby… Tidsprofil: 1751. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tingshus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Infarten till tingshuset markeras av två grindstolpar av natursten som ursprungligen höll två järngrindar. Enligt länsmuseets byggnadsinventering finns grindarna fortfarande bevarade. Huset har renoverats vid ett flertal tillfällen sedan det byggdes men inga stora förändringar har genomförts beträffande vare sig exteriören eller rumsindelningen. Den senaste renoveringen gjorde 1987. Huset används idag som samlings- och föreningslokal förutom som domstol några gånger om året. Tingshuset är uppfört i en våning med inredd vind, byggnadskroppen är rektangulär, tämligen sa… Tidsprofil: 2003–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tingshus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Byggnaden som under vissa tider fungerat som tingshus är en högrest byggnad, uppförd av timmer i två våningar under ett flackt tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med träpanel som var faluröd men numera är grå av ålder. Takskägget är kraftigt utskjutande och pryds vid gavlarna av finsågade konsoler. Entrén är placerad på långsidan som vetter åt söder. Den markeras av en vackert utsirad veranda med ett ålderdomligt regntak som är täckt med träspån. Tingen tros ha hållits på andra våning där den största salen salen pryds av tak- och väggmålningar. Sannolikt härrör… Tidsprofil: 2003–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTGÅRDEN
HistorikBoningshus av timmer, sannolikt uppfört under 1700-talets förra hälft. Östra långväggen har i nederpartiet liggande slätpanel, ovanför stående lockpanel; i övrigt är huset opanelat och omålat. Taket är brädtäckt. Huset har parstugans form men är egentligen en enkelstuga sammanbyggd med en bryggstuga. På östra långsidan finns två ingångar med skärmtak. Då huset inte varit bebott på mycket länge bevarar interiören sin ålderdomliga karaktär. Byggnadsminnen 1978-1988 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arådalen
Arådalen är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Björnberget
Björnberget är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2021. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Björnhåberget
Björnhåberget är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2015. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Björnsjöberget
Björnsjöberget är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2015. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Brötarna
Brötarna är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hoverberget
Hoverberget är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1986. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kläppberget
Kläppberget är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2019. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Marntallåsen
Marntallåsen är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Röjan
Röjan är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1982. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skärvagsdalen
Skärvagsdalen är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2017. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stubbarna
Stubbarna är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sölvbacka strömmar
Sölvbacka strömmar är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2021. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sönner-Flakamyren
Sönner-Flakamyren är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2014. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älgsjöberget
Älgsjöberget är nature_reserve i Berg i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2019. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bingsta
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.