Vedby kyrka

Verifierad identitet

Vedby kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440225. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1979–1980. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1979–1980.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Klippan · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSedan sockenorganisationen etablerats under 1100-talet, fick Vedby sin första kyrka i slutet av seklet eller i början av 1200-talet. Den idag helt nedbrutna gråstenskyrkan hade en typiskt romansk grundplan med långhus, lägre och smalare kor och absid. Kanske uppfördes kyrkan under inflytande av munkarna vid Herrevadskloster, som lär ha stått bakom många kyrkobyggen i närområdet. Under senmedeltiden tillkom ett vapenhus, som senare kom att rivas, och 1718 en fristående klockstapel. 1835 inreddes en sakristia, antingen som en separat volym eller inom den dåvarande kyrkans murar. Liksom i många andra socknar, blev den medeltida kyrkan för trång när befolkningen snabbt växte under 1800-talet. I det längsta hade man försökt hålla den gamla kyrkan i stånd, bl.a. genom en läktare som ökade platsantalet. Efter upprepade klagomål och anmärkningar - bl.a. hade biskop Faxe ifrågasatt möjligheten att reparera byggnaden - beslöt sockenstämman år 1860 att låta bygga en helt ny kyrka. Ritningarna togs fram av den lokale byggmästaren A J Hallberg, som senare skulle komma att rita många kyrkor i Åsbo och Bjäres kontrakt, och godkändes efter komplettering av J F Åbom vid Överintendentsämbetet. På Hallbergs ritningar finns tureller till orgelläktaren och vinden, som aldrig verkar ha realis… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440225. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440225. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.