Uthus

Verifierad identitet

Uthus är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041864. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1600-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1600–1699.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Herrljunga · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikForts. byggnadshistorik för kyrka. 1935 ersattes altartavlan med ett enkelt krucifix. 1948 installerades elbelysning samt bänkvärmare med elcentral i sakristian. Dopfunten togs tillbaks samma år. 1949 återinvigdes kyrkan efter ytterligare en renovering under sommaren. Kalkmålningarna och den fasta inredningens äldre färger hade tagits fram av konservator Olle Hellström under 1-2 lager. Utifrån de fotografier som togs vid seklets början kunde man konstatera att målningarna var i svårt skadat skick, de hade blekts och utplånats. Bäst bevarade var de i korets tunnvalv. Absidens tronande Kristusbild med änglar liknade den i Mjäldrunga och de var ensamma i sitt slag i stiftet, målade efter sydsvensk påverkan. Predikstolens ursprungliga evangelistmålningar var blottlagda och den liksom altarringen hade även blomsterdekor. Kalkmålningarna var inte utförda direkt på putsen utan efter en eller flera avfärgningar. Kyrkan hade alltså brukats en tid innan den pryddes med målningarna. I sakristian förvarades fornfynd och andra föremål. 1965 fick kyrkan en piporgel tillverkad vid Tostareds orgelfabrik. 1989 gjordes en fasadrenovering eftersom putsen och solbänkarna var dåliga. All puts avlägsnades och omputsningen skedde med slevdragen hydraulisk kalkputs som kalkavfärgades. Även det… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041864. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000041864. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.