TINGSHUSET, RÄTTVIK

Verifierad identitet

TINGSHUSET, RÄTTVIK är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720352. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1999–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1999–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Rättvik · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar på en sockel klädd med naturstensplattor. Fasaderna är ljusputsade och det valmade sadeltaket belagt med skiffer. Mitt på taket syns en takryttare i form av ett smalt torn med en klocka och längre ner i takfallet, också i mittaxeln, ett stort urverk. Entrén är centralt placerad i den sydvästra fasaden som vetter mot den stora öppna gräsmattan vilken sluttar ner till gatan och Siljan. Porten nås via en fyrkantig stentrappa och utgörs av en tung pardörr snidad i ett dekorativt rutmönster. Byggnadens nordöstra fasad präglas av en fem fönsteraxlar bred mittrisalit med ett runt oxöga i gavelfältet. Risaliten och fem höga fönster i andra våningen markerar tingssalens placering i byggnaden. Tingshusets interiör har till stora delar bevarats intakt sedan tingshustiden. Tingssalen är belägen på andra våningen har ett panelklätt, valmat tredingstak och vita väggar. Ljus faller in från sidan. Podium liksom rättens svängda täckta bord finns fortfarande kvar i salen. Tingssalen kallas Stiernhööksalen efter traktens son Johan Olofsson Dalkarl som 1649 adlades Stiernhöök. Han var en av dem som under flera decennier vid 1600-talets slut arbetade med framtagandet av underlag till 1734… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720352. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000720352. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.