TINGSHUSET, GUNNARSBY

Verifierad identitet

TINGSHUSET, GUNNARSBY är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696855. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1998–2003. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1998–2003.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Sunne · Värmlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Förmodligen har detta hus fungerat men inte uppförts som tingshus. Enligt Olof Hampus ("Om brott och straff i Fryksdalen i forna tider") som har studerat domböckerna hölls ting i Gunnarsby "under mycket lång tid". Han menar att ting hölls på andra våning i ifrågavarande hus (Hampus, 1981). Så sent som 1830 hölls det sista tinget på dåvarande gästgivaregården i Gunnarsby, därefter flyttade häradsrätten till tingshuset i Norra Åmberg. Om ifrågavarande hus är det hus som var gästgivaregård, om det användes periodvis som sådant eller om det handlar om en annan byggnad är svårt att fastställa. Troligtvis har ting hållits i olika byggnader i Gunnarsby under årens lopp. Enligt domboken från oktober 1673 skall tinget ha hållit i Gunnarsby. Byggnaden i Gunnarsby är timrad i två våningar med tegelbeklätt sadeltak och fasader klädda med faluröd panel. Knutlådorna är utanpåliggande och takfallet vilar på kurviga konsoler. Det finns två entréer, en mitt på ena långsidan och en på gaveln. Tillbyggnaden på framsidan har tillkommit vid mitten av 1900-talet. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12, Hampus, Olof (1981) "Tingspredikan 300 år" I: Nya Wermlands Tidningen 9 februari 1981 Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696855. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000696855. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.