TESSINSKA PALATSET

Verifierad identitet

TESSINSKA PALATSET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000291700. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1692–1698. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1692–1698.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikNär Nicodemus Tessin d y på 1690-talet köpte tomt för att anlägga sitt eget palats hade ingen privatman före honom gjort ett markförvärv så nära slottet. Palatset uppfördes 1692-98 efter Nicodemus Tessins ritningar. Tessin visade i sitt palats upp den för tiden nya arkitektur, som starkt präglats av romersk och fransk klassicism. Interiören var rikt påkostad med skulptur, takmålningar och rika förgyllningar. Nicodemus Tessin bodde i palatset från 1697 till sin död 1728. Därefter beboddes det av sonen Carl Gustav Tessin, vars överdådiga tillvaro i huset sånär knäckte honom ekonomiskt. 1740 påbörjade Carl Hårleman uppförandet av den sydvästra flygeln som stod färdig 1742. C G Tessin sålde palatset 1755. Året därpå inköptes det av kronan och överlämnades till kungafamiljen. Avsikten var att palatset skulle bli prinsbostad, men så blev ej fallet. I stället fick huset förfalla och uppges vid slutet av 1760-talet ha fått karaktären av "en verklig kasern". 1772 tog strängnäsbiskopen Serenius i ståndsriksdagen upp frågan om palatsets förfall och hemställde att ständerna skulle ingripa för att rädda det konsthistoriskt värdefulla huset. Året därpå överlät Gustav III huset till "Wår Öfverståthållare samt Stockholms stads Magistrat och Borgerskap att i ewärderlig tid nyttjas och br… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000291700. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000291700. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.