Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
svenska högarnas fyr
HistorikÅr 1873 godkände Kungl. Maj:t ritningarna för en ny fyr på Svenska Högarna. Därefter uppfördes ett öppet pelartorn av järn, ca 18,5 meter högt, med en linsapparat av andra ordningen och tillhörande lanternin. Tornet tillverkades vid Ludvigsbergs verkstad i Stockholm. Fyren ritades av fyringenjör Gustaf Emil Höjer, som även ledde byggnadsarbetet. Vidare uppsattes en mistkanon med lavett på en kanonplan med tillhörnade kruthus. Den gamla båken togs ned och flyttades till Storkläppen. Fyrplatsen anlades år 1874 och fyren tändes den 1 november samma år. 1965 elektrifierades fyren och ström erhölls från ett dieselaggregat, men redan 1968… Tidsprofil: 1840–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 187541.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
svenska högarnas fyr är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027821. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1840–1860. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1840–1860.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Norrtälje · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikÅr 1873 godkände Kungl. Maj:t ritningarna för en ny fyr på Svenska Högarna. Därefter uppfördes ett öppet pelartorn av järn, ca 18,5 meter högt, med en linsapparat av andra ordningen och tillhörande lanternin. Tornet tillverkades vid Ludvigsbergs verkstad i Stockholm. Fyren ritades av fyringenjör Gustaf Emil Höjer, som även ledde byggnadsarbetet. Vidare uppsattes en mistkanon med lavett på en kanonplan med tillhörnade kruthus. Den gamla båken togs ned och flyttades till Storkläppen. Fyrplatsen anlades år 1874 och fyren tändes den 1 november samma år. 1965 elektrifierades fyren och ström erhölls från ett dieselaggregat, men redan 1968 ständges aggregatet och istället erhöll fyren AGA-belysning och solventil. Fyrpersonalen drogs in. 1986 monterades solceller på fyren., Ersatt av fyr. På högsta delen av Svenska Högarna uppfördes 1855 en 13 meter hög känningsbåk av resningsvirke i fyrkantig form, klädd med bräder och med ett sluttande koppartak. Båken var rödfärgad. Denna båk revs i samband med att den nuvarande fyren uppfördes 1874 och flyttades då till Storkläppen. Svenska Högarna var under 1400-talet ett livligt frekventerat fiskeskär och på ön eller omkringliggande skär fanns sannolikt redan då stenkummel som stöd för insedlingen. I Lotsverkets liggare över sjömärken 1840… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027821. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000027821. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.