Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

SPARRESKA PALATSET

HistorikKammarrättens hus och Sparreska palatset är två byggnader med helt olika byggnadshistoria, som sedan 1974 är sammanbyggda och används av Kammarrätten. Riksrådet Per Sparre fick tomten 1635 av drottning Kristinas förmyndarregering. Det sägs ha varit en försoningsgest för att Karl IX låtit avrätta fadern Erik Sparre i Linköpings blodbad år 1600. Släkten Sparre behöll huset till 1714. Palatset i senrenässans, uppfört på 1630- eller 1640-talet möjligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä, har senare förstorats och förenklats. Mot sjösidan står den ursprungliga portalen med vapensköldar för Per Sparre och hans båda hustrur Elsa Posse… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager0
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 196022.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

SPARRESKA PALATSET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045532. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1949–1950. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1949–1950.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKammarrättens hus och Sparreska palatset är två byggnader med helt olika byggnadshistoria, som sedan 1974 är sammanbyggda och används av Kammarrätten. Riksrådet Per Sparre fick tomten 1635 av drottning Kristinas förmyndarregering. Det sägs ha varit en försoningsgest för att Karl IX låtit avrätta fadern Erik Sparre i Linköpings blodbad år 1600. Släkten Sparre behöll huset till 1714. Palatset i senrenässans, uppfört på 1630- eller 1640-talet möjligen efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä, har senare förstorats och förenklats. Mot sjösidan står den ursprungliga portalen med vapensköldar för Per Sparre och hans båda hustrur Elsa Posse och Christina Ryning. Dess ursprungliga storlek kan anas med hjälp av en rad ankarslutar i fasaden. 1763 köptes palatset av professorn i förlossningskonst David von Schultzenheim. I bottenvåningen inrättade han ett barnbördshus med tio sängar, som blev ursprunget till Allmänna BB. Palatset inköptes 1776 för Amiralitetskollegium. Efter den stora Riddarholmsbranden 1802 ersattes det tidigare höga taket med en våning och ett flackare tak. Marinen huserade i byggnaden fram till 1916 och därefter har den disponerats av andra statliga institutioner, sedan 1967 av kammarrätten. Byggnaden restaurerades 1949-50 och 1973-74. Vid den senare restaurering… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045532. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000045532. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svByggnadsbeteckningLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.