RÅDHUSET, VAXHOLM

Verifierad identitet

RÅDHUSET, VAXHOLM är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720253. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1999–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1999–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Vaxholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset uppfördes av trä i två våningar. Följande beskrivning av rådhusets tillkomst och förändringar baseras på Hans Algards text "Rådhuset i Vaxholm, En dokumentation med historik och beskrivning" från 1983. Arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien som stod bakom ritningarna gav det ett klassicerande formspråk som präglas av symmetri (Algard, 1993). Mot torget framhävdes mittpartiet av en portik med fyra kolonner som bar upp en glasveranda i andra våning. Ovan den kraftfullt profilerade takgesimsen höjde sig en fronton med urverk. Fasaderna kläddes med liggande panel och taket var ett plåtavtäckt valmat sadeltak. I bottenvåningen låg rådsalen, polisstation och häkte med entré från Rådhusgatan och gården. På andra våning låg borgmästarens bostad som hade sin entré vid husets västra gavel vid Skolgatan. På 1920-talet var rådhuset för trångt och man fick hyra andra lokaler i staden för polisen och stadsfogden. 1924 beslutades därför att bygga om och till huset. Arkitekten Cyrillus Johansson anlitades. Han lät göra den grundliga ombyggnad som gav huset det utseende det har idag. Jämfört med bröderna Kumliens version fick det nya rådhuset en stramare karaktär av offentlig byggnad. Mittaxeln bevarades, men… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720253. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000720253. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.