OXENSTIERNSKA PALATSET

Verifierad identitet

OXENSTIERNSKA PALATSET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000316310. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1993–1994. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1993–1994.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikOxenstiernska palatset ligger vid Storkyrkobrinken i Gamla stan i Stockholm. Namnet kommer från rikskanslern Axel Oxenstierna som lät uppföra byggnaden 1653. Arkitekt var Jean de la Vallée som ursprungligen avsåg att byggnaden skulle utgöra södra flygeln i en mycket större palatsanläggning, som i sin tur skulle utgöra en del i slottsomgivningsplanen för det gamla slottet Tre Kronor. De storslagna planerna gick i stöpet i och med Axel Oxenstiernas död 1654 och hans sons död två år senare. Familjen Oxenstierna har aldrig bott i palatset och byggnaden har i alla tider utnyttjats som kontorslokaler. I slutet av 1600-talet flyttade det nybildade Riksens ständers bank, dvs Riksbanken, in i huset och byggnaden har sedan dess huvudsakligen hyst en rad olika statliga institutioner. Det som gör huset så speciellt är framför allt att byggnaden är så unikt välbevarad till det yttre. Den röda, ursprungliga putsfärgen finns kvar, liksom sockelvåning, fönsteromfattningar och fasadornament i fint huggen sandsten. Ytterligare element som ger 5-våningsfasaden dess rika variation är förekomsten av en mezzanin på varannan våning, dvs en låg mellanvåning, och attikavåningen på 5 trappor. Det enda som förändrats till det yttre är taket. Även till det inre är byggnaden välbevarad då planlösnin… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000316310. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000316310. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.