ÖVERENHÖRNA KYRKA

Verifierad identitet

ÖVERENHÖRNA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445267. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1782–1787. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1782–1787.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Södertälje · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikOmkring 1200 anses kyrkan i Överenhörna ha blivit byggd, som en gårdskyrka för Husby kungsgård, våra dagars Ekensberg. Dåtidens långhus mätte cirka 75 kvadratmeter - större än andra, närbelägna kyrkors. I öster fanns ett lägre, kvadratiskt kor och i väster ett ganska smalt torn. Klockorna hängde sannolikt i en fristående klockstapel. Kyrkorummet täcktes med ett tak av trä. På 1400-talet tillbyggdes ett vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkorummets ursprungliga trätak ersattes med tegelmurade gubbvalv, kallade så därför att de smyckats med skulpterade ansikten. Vid en etappvis upprustning på 1720- och 1730-talet restes en ny, spetsigare tornspira. Ett medeltida altarskåp ersattes med altartavlan som ännu används. 1782-87 revs kyrkans medeltida kor och sakristia. Långhuset förlängdes österut för att rymma ett kor med samma bredd och en sakristia i bakomvarande, tresidig avslutning. Vapenhuset i söder revs också. Sedan dess har inträde skett från väster, genom tornets portal vars rundbågiga dörr är från denna tid. Kyrkans fasader putsades på nytt och fick då sina spritputsade blinderingar. Dagens omfång och huvuddrag fick kyrkan vid ombyggnad 1884-85. Vid pågående arbeten visade sig tornets murar så spruckna att 1700-talets spira och hela klockvåningen måste rivas. Er… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445267. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000445267. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.