MIKAELSKAPELLET

Verifierad identitet

MIKAELSKAPELLET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000342401. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1951. Tidsprofilens källstatus är probable. Den normaliserade tidsmarkören är år 1951.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningVia det västra trapphuset, som har trappor av kalksten, putsade väggar och tak samt en sekundär hiss når man kyrkorummet genom ett par glasade trädörrar under den södra läktaren. Kyrkorummet har en för frikyrkoarkitektur gängse utformning med läktare i öster, söder och väster. Den östra och västra har sekundärt underbyggts med studierum etc varvid rummet förlorat något av sin ursprungliga form. På den östra läktaren är orgeln placerad, tillverkad 1951 av A Magnusson, Göteborg, med en enkel fasad av ek. Orgelverket är ombyggt av Reinhard Kohlus, Vadstena och har 21 stämmor. Väggar och tak är putsade och målade i ljust grått, golvet är lagt med smala lackade furuplank. Lösa stolar i bok med sits av mörkblå sadelgjord har ersatt den gamla bänkinredningen nere i kyrkorummet. På södra och västra läktaren är de ursprungliga bänkarna bevarade. De är betsade i brunt med enkel träsits och spjälor i ryggen. En hög mitttrappa av ek leder upp till koret varifrån man når två flankerande polygona talarstolar, den ena avsedd som predikstol, den andra för textläsning. De är liksom altarbordet av kalkad ek, det senare numera något framflyttat från korväggen. Två ekdörrar på ömse sidor leder in till sakristia resp ett trapphus. Enda utsmyckningen i koret är det höga korfönstret… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000342401. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000342401. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.