MIKAELIKYRKANS KREMATORIUM

Verifierad identitet

MIKAELIKYRKANS KREMATORIUM är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028823. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1940-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1940–1949.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Arvika · Värmlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Historik1937 bildas en avdelning av Svenska Eldbegängelseföreningen i Arvika som följd av att intresset för kremeringar av de döda ökat. Efter att arbetet närmast varit nedlagt under några år återupptogs det vid mitten av 1940-talet. 1947 sjösattes de första planerna på att utvidga kyrkogården västerut och att anlägga ett krematorium och begravningskapell i anslutning till utvidgningen. 1953 inköps marken väster om Sävsjöbäcken och en plats reserveras för ett krematorium. På platsen fanns sedan tidigare en stor sekelskiftesvilla som Missionsförbundet hade ägt och som nu skulle rivas. 1958 bildas en kommitté som skall utreda frågan om uppförande av krematorium, där kom bl a arkitekt Ludvig Mattson att ingå. Kontakter tas med arkitektkontor Gustaf Birch-Lindgren och Rudolf Holmgren i Stockholm som upprättar ett skissförslag och en kostnadsberäkning för ett krematorium och begravningskapell. Kostnaderna för byggnaden anses för höga och ett billigare alternativ eftersöks. 1962 besöker kommitén Filipstads krematorium, som är under uppförande och därefter kontaktas arkitekt Åke Porne i Stockholm som hade ritat byggnaden. Samma år besöker han Arvika och året 1963 ligger ritningarna för krematoriet klara. På grund av kreditåtstramningar som gjorde lån omöjliga, och byggstopp för kyrklig… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028823. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028823. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.