Lotsstugan

Verifierad identitet

Lotsstugan är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689243. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1992–2002. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1992–2002.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Karlskrona · Blekinge län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikLotsstugan avviker kraftigt genom sin påkostade utsmyckning och bjärta färg från Stumholmens i övrigt sobra och sparsmakade arkitektur. Detta har sin förklaring i att byggnaden inte är militär. Byggnaden uppfördes efter en ritning som är daterad 1861 och är utsatt på en karta från 1868. Huset har stor likhet med många av de förslag som under denna tid publicerades i olika facktidskrifter. Schweizerstilen var bara en i raden av uttrycksfull panel och snickarglädje, där förlagor för detaljer och gestaltning kunde hämtas direkt från planschverk. Denna rika utsmyckning, som återfinns på allt från ladugårdar till kyrkor, hade sin grund i at sågverken kunde producera finare lister och snickeriprodukter. Propagandan gällde främst lantbyggnader och villor, men även andra typer av funktioner kunde ges en arkitektonisk prakt motsvarande idealen. Det estetiska programmet var väl definierat i sina detaljer, med flackt sadeltak, långt takutsprång och speciella typer av panel och utsmyckningar av takfot och fönsteromfattningar. Stor vikt lades även vid materialet, helst skulle grunde vara av grovt huggen natursten. Det var med andra ord närmast en byggsats som presenterades. Arkitekten kunde sedan själv välja och vraka bland former och själv sätta ihop sin byggsats. Därför lämpade sig… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689243. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000689243. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.