KALMAR SLOTT

Verifierad identitet

KALMAR SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394537. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1611–1613. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1611–1613.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kalmar · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikI slutet av 110-talet uppfördes en rund kastal, vilkas grundmurar påträffats vid byggnadsarkeologiska undersökningar. Vid 1200-talets slut lät Magnus Ladulås bygga en ny borg med oregelbunden, fyrsidig ringmur och med runda hörntorn och två fyrkantiga porttorn kring den gamla kastalen. Det s k Kuretornet var borgens kärntorn. Bostadsbyggnaderna, däribland borgens festsal, den s k Salsbyggnaden, förlades till norra sidan av borggården. Under vasatiden ombyggdes borgen till ett modernt renässansslott. År 1545 påbörjades uppförandet av ett nytt fästningsverk kring slottet: ett vallsystem med hörnpostejer inneslutande den medeltida förborgsmuren och med kanontorn i vardera ändan anlades och den medeltida vallgraven utvidgades. 1553 påbörjades uppförandet av de nya kungliga bostadsvåningarna under ledning av slottsbyggmästaren Jacob Richter, död 1571. Han efterträddes av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Praktfulla interiörer tillkom under denna tid. Omkring 1560 inreddes Kungsmaket med rik intarsiapanel, stuckfris med jaktscener samt kassettak. Under Johan III:s tid inreddes bl a Rutsalen samt den nya slottskyrkan i södra längan, vilken togs i bruk 1592. Rutsalen torde ha utgjort familjens dagligrum, den intilliggande Grå salen den kungliga matsalen. Under Kalmarkr… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394537. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000394537. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.