JÄRNVÄGSHOTELLET

Verifierad identitet

JÄRNVÄGSHOTELLET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007165. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1879–1880. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1879–1880.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ljusdal · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikJärnvägshotellet i Ljusdal togs i bruk i september 1880, i samband med invigningen av Norra Stambanans sträckning Järvsö-Ljusdal. Arbetet utfördes efter osignerade ritningar, godkända 1879, och bör ha påbörjats under vintern 1879-1880. Hotellet uppfördes vid Norra Järnvägsgatan, omedelbart intill järnvägsstationen. Som på de flesta norrländska orter byggdes och drevs järnvägshotellet i Ljusdal av privatpersoner. Byggherre var nämndemannen och gästgivaren i Undersvik, Per Olsson. Tomtmarken uppläts av järnvägen som därigenom fick stort inflytande över verksamheten. Servering skedde till en början endast i anslutning till tågtiderna, men bestämmelserna ändrades och järnvägshotellet kom med tiden att fungera som en vanlig restaurationslokal. Hotellbyggnaden uppfördes av timmer i två våningar och försågs med en mindre utbyggnad för kök på norra väggen . Fasaderna kläddes med liggande och stående fasspontpanel och gavs en tidsenlig utsmyckning med pilastrar, profilhyvlade listverk och dekorativt utformade takfotskonsoller. Huvudentrén accentuerades genom en balkongförsedd frontespis. Taket täcktes med falsad plåt och försågs med ett genombrutet räcke längs nocken och prydnadsspiror längs gavlarna. Resanderummen förlades till de båda övre våningarna, medan bottenvåningen rymde… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007165. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001007165. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.