HUVUDBYGGNAD

Verifierad identitet

HUVUDBYGGNAD är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000417066. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1994–2006. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1994–2006.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västervik · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUnder 1700-talet växte det upp en mycket talrik jordadel i Kalmar län. I Tjust kombinerades jordbruk på godset med skogsbruk, skeppsbyggeri och småindustri. Uppgifterna går isär gällande tiden för uppförandet av den nuvarande huvudbyggnaden, men mest troligt är att den åtminstone börjat uppföras ca 1755, beställd av ryttmästare friherre Georg Henrik Lybecker, född 1720 på Åkerholm. Byggmästare var Johan Georg Strubel från Norrköping, antagligen av tysk härkomst och av allt att döma välskolad i tidens arkitektur. "En rätt berömlig man, som war ett rart exempel af käckhet, drifft och konst, av nykterhet och flit; som hade för sin Gud och för thess ära nit, och har mångenstädes byggt palatser, torn och tempel, samt uti Norköping av sten the bästa hus &" Strubel avled 1755 "& på Åkerholms friherregård & wid byggningen af ett ståteligt stenhus". (Hofrén: Åkerholms byggnadshistoria och Johan Georg Strubel". Kalmar läns årsbok 1958) Efter ryttmästare G H Lybeckers bortgång 1776 såldes godset till godsägare Stjernswärd, som i sin tur sålde godset till handlaren Textorius och lagman Trotzelli. Detta speglar en tidstypisk företeelse under frihetstiden då borgarklassen spelar en allt viktigare roll. 1816 köptes gården av bröderna Sisellschöld för Herman Dickmans räkning. Efter denn… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000417066. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000417066. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.