HÄRLÖVS KYRKA

Verifierad identitet

HÄRLÖVS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442513. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1991–1992. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1991–1992.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Alvesta · Kronobergs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHärlövs socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1273 som Haeraelde. I byn fanns tidigare en träkyrka, som ersattes med nuvarande stenkyrka 1695. Sakristian tillkom 1702. Klockstapeln intill kyrkan är daterad till 1485, men moderniserades under 1600-talet. Kyrkan fick ett västligt vapenhus i sten vid restaureringen 1886, då det gamla trävapenhuset i söder revs och dess ingång murades igen. Exteriöra förändringar Kyrkan uppfördes 1695, men redan 1702 byggdes sakristian till åt norr. Mitt på långhustaket satt en spånklädd spira eller takryttare som togs bort 1859. 1886 utfördes en restaurering som genomgripande förändrade kyrkans exteriör. Det ursprungliga vapenhuset av trä i söder revs och ingången murades igen. Ett nytt vapenhus av sten uppfördes i väster. Dessutom förstorades fönstren till nuvarande storlek. Kyrkans södra takfall samt vapenhuset täcktes med nya tryckimpregnerade furuspån 1965. 1982 genomfördes en yttre restaurering, då fasadernas puts renoverades och avfärgades. Ventilöppningar för vinden anordnades i underslagen och snickerierna målades. Den senaste större åtgärden var år 2003 då spåntaken lades om med nytt spån. Interiöra förändringar Sakristian uppförs 1702 och dekormålas tre år senare, troligen av Hans Brachwagen. 1713 tillkommer altar… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442513. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442513. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.