GAMLA RIKSDAGSHUSET

Verifierad identitet

GAMLA RIKSDAGSHUSET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000297496. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1908–1911. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1908–1911.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUrsprungligen låg här Gråmunkeklostret, grundat 1270. Partier av detta finns ännu bevarade under den norra delen av dagens byggnad. Efter reformationen hade huset många olika funktioner. Bland annat var det helgeandshus, barnhus och tukthus. Här anlades också ett myntverk och Stockholms första fängelse. Tomten skänktes på 1620-talet till Stockholms stad, som där inrättade en skola. År 1666 förvandlades huset, genom omfattande om- och påbyggnad, till privatpalats för guvernören Bengt Horn. Därefter var huset i privat ägo fram till 1794 då Riksgäldskontoret övertog fastigheten. I början av 1700-talet påbyggdes huset med ytterligare en våning och en tvåvånig flygelbyggnad uppfördes mot sjösidan. På 1820-talet väcktes frågan om en gemensam lokal för riksdagens tre ofrälse stånd (präster, borgare och bönder), adeln hade sedan tidigare ett eget hus. Valet föll på Riksgäldskontorets hus och 1834 kunde de tre stånden flytta in i sina första gemensamma lokaler. 1865 avskaffades ståndsriksdagen och tvåkammarriksdagen infördes. Ombyggnadsarbetet för den nya riksdagen innebar bland annat att ytterligare en våning byggdes för att huset skulle kunna rymma två kammare. Arkitekt var Johan Fredrik Åbom. Riksdagen köpte också det intilliggande Hebbeska huset som slogs samman med riksdagsh… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000297496. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000297496. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.