GÖKHEMS KYRKA

Verifierad identitet

GÖKHEMS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426476. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1946–1947. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1946–1947.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Falköping · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: GÖKHEMS KYRKA är en välbevarad romansk absidkyrka som uppfördes under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Under katolsk tid var kyrkan prebende till Skara domkapitel. Korets väggar höjdes under tidigt 1300-tal. Från samma tid är takstolarna över det ursprungliga långhuset. De var avsedda att vara synliga. Långhuset förlängdes åt väster senast under 1300-talet. Tillbyggnaden markeras (sedan restaureringen 1967) med en rits i putsen utvändigt samt genom den västra valvbågen som är en rest av den gamla västväggen. Sannolikt hade kyrkan senare ett platt träinnertak, en port på norra sidan och var utan vapenhus. Sakristian och vapenhuset, som byggts till åt norr är även de medeltida. Sakristian har tidigare haft en liten källare där nattvardsvinet förvarades. Vapenhuset uppfördes ursprungligen som ett Mariakapell och är idag ett av de få medeltida kapell som ännu finns kvar, dock nu i en annan funktion. Kapellet har haft (enligt undersökningar 1988) en låg port och en fönsteröppning på ömse sidor om nuvarande portal. Man tror att altaret kan ha stått framför fönstret. Portalen och fönstret har murats igen någon gång mellan 1487 och 1785. De nuvarande takvalven slogs omkring 1485 och vid samma tid sattes de små medeltida fönstren i… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426476. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000426476. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.