Fontänbron

Verifierad identitet

Fontänbron är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015903. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1850-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1850–1859.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Göteborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikPå 1850-talet lät kapten J G Richert gjuta och montera en hel serie järnbroar som han själv ritat. Fontänbron är en av två bevarade Richertbroar. Nuvarande bro byggdes på 1860-talet men det har varit en bro här sedan 1620-talet, strax efter Göteborgs grundläggning. Den första bron som byggdes här var stadens första och knöt samman Stora Torget med de södra delarna av staden. Efter ett tag fick bron dekorationer i form av lejon, därav namnet Lejonbron. År 1733 uppfördes en ny bro i sten i form av en valvbro. Fortifikationskaptenen Bengt Carlberg stod för ritningarna. Fram till 1800-talets mitt, när torghandeln försvann från Stora Torget, var Lejonbron en viktig del av torget. Under den årliga Larsmässan som hölls under åtta dagar från den 10 augusti, var Lejonbron samlingsplats för ett stort antal tjänstehjon från landet som sökte husbönder bland marknadsbesökande lantmän. Efter att torghandeln flyttades har torgets omgivningar förändrats rejält, däribland Lejonbron som revs på 1860-talet. Nu genomfördes utfyllningar av den holme i kanalen öster om bron på vilken Järnvågen tidigare legat. Även den södra delen av kanalen mot Södra Hamngatan fylldes igen. Nu skapades grunderna för dagens utseende med kanalen som bara är bevarad längs Norra Hamngatan. Det utfyllda området lä… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015903. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000015903. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.