FLISTADS KYRKA

Verifierad identitet

FLISTADS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000096386. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1889–1954. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1889–1954.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Enligt muntliga uppgifter av antikvarie Jan Eriksson i Linköping har den första kyrkan på platsen varit en stavkyrka. Den nuvarande kyrkan uppfördes under 1100-talet av kalksten och har i stort sett behållit sin romanska planform med rektangulärt långhus, smalare absidkor och västtorn. Tornet har samma bredd som långhuset. Koret och absiden har en dekorativ rundbågefris, som i absiden fortsätter ner i lisener vilket även förekommer på rundkyrkan i Vårdsberg. Flistads kyrka har varit helgad åt den helige Stefanus. I altarskåpet finns kyrkans skyddshelgon S:t Staffan avbildad ridande på en häst. Staffanskulten har varit levande långt fram i tiden genom bl a kappridningar. Kyrkan har även haft jungfru Maria till skyddshelgon. Det lär ha framgått av en inskrift som före 1716 fanns i västra valvet. Vid en dokumentation som utfördes i samband med isolering av valven 1981 kunde antikvarie Jan Eriksson vid Östergötlands länsmuseum konstatera att koret inte verkade ligga i förband med långhuset och att flera olika byggnadsetapper avspeglades. Kyrkorummet har ursprungligen haft en öppen takstol och den bevarade medeltida takstolen har en rikt dekorerad nockås, som varit synlig nerifrån kyrkorummet. Kyrkorummet har sena… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000096386. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000096386. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.