Fällholmens f.d. övre fyr

Verifierad identitet

Fällholmens f.d. övre fyr är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028414. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1900-talets första hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1900–1949.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Mariestad · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSeglationsstyrelsen beslöt år 1885 att skänka 100 riksdaler till fyrvaktare Johannes Larsson på Fällholmen så att han skulle kunna köpa sig en ko. Larsson levde under svåra förhållanden på holmen och var tidvis isolerad från omvärlden av väder och vind, utan möjlighet att skaffa förnödenheter. Mjölken från kon skulle hjälpa till att hålla nöden från dörren under de perioder som det inte gick att ta sig från holmen. De knappa omständigheterna på Fällholmen under 1880-talet var säkerligen inte unika för den tidens fyrplatser, där man ofta hade det mycket knapert.Däremot var Fällholmen mycket utsatt vintertid, i och med sitt läge långt ut i öppen sjö och ingen skyddande skärgård in mot fastlandet. Vidare var möjligheterna små att åstadkomma någon odling att tala om på den bergiga holmen, men detta gjorde emellertid Johannes Larsson. Det lär nämligen ha varit han som byggde de många gedigna, vällagda stenmurarna, för att hägna in små lotter för husbehovsodling och samtidigt freda dem för kon och de andra djur man hade som betade på holmen. Fällholmen har både barr- och lövträd och man lär ha hamlat lövträd såsom t.ex. sälg för att få vintetfoder till kon. För att få ihop till vinterhö måste man dock även åka till andra öar och holmar. Kulturmiljön på Fällholmen är ett av de… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028414. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028414. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.