Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

CHRISTINÆ KYRKA

HistorikNär Gustav II Adolf bestämde sig för att grunda staden Göteborg inspirerades han av de nya kanal- och fästningsstäderna på kontinenten. Detta gjorde att kungen år 1619 bjöd in såväl tyskar som holländare för att bygga Göteborg. År 1623 var antalet tyskar i Göteborg så många att de önskade en egen församling. Från början firades gudstjänsterna hos olika privatpersoner, men från år 1624 höll församlingen till i ett träkapell som flyttades från Nya Lödöse. Byggnaden stod på samma plats som den nuvarande kyrkan och tjänstgjorde i tio år. År 1633 började den nuvarande kyrkan att byggas. Kyrkan byggdes i flera etapper och trots att den var… Tidsprofil: 1682–1683. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager0
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 134824.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

CHRISTINÆ KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000231313. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1682–1683. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1682–1683.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Göteborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikNär Gustav II Adolf bestämde sig för att grunda staden Göteborg inspirerades han av de nya kanal- och fästningsstäderna på kontinenten. Detta gjorde att kungen år 1619 bjöd in såväl tyskar som holländare för att bygga Göteborg. År 1623 var antalet tyskar i Göteborg så många att de önskade en egen församling. Från början firades gudstjänsterna hos olika privatpersoner, men från år 1624 höll församlingen till i ett träkapell som flyttades från Nya Lödöse. Byggnaden stod på samma plats som den nuvarande kyrkan och tjänstgjorde i tio år. År 1633 började den nuvarande kyrkan att byggas. Kyrkan byggdes i flera etapper och trots att den var långt ifrån färdigbyggd invigdes den år 1648. Byggnadsmaterialet var holländskt tegel och den hade ett relativt lågt torn. Kyrkan gavs namnet Christinæ eftersom drottning Kristina hade gett församlingen rätten att hålla gudstjänst på tyska samt utse sin egen präst. År 1669 drabbades staden av en storbrand som ödelade stora delar av Göteborgs stadskärna. Kyrkan blev svårt skadad, men murarna stod kvar. Christinæ återinvigdes i barockklädnad år 1672, efter en återuppbyggnad ledd av Lars Olofsson (som även byggt Rådhuset) och mäster Hans Schmidt. Mot öster, i direkt anslutning till kyrkan, lät fältmarskalken och generalguvernören Rutger von Asc… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000231313. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000231313. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svBebyggelse - byggnadLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.