Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
CHRISTINÆ KYRKA
HistorikNär Gustav II Adolf bestämde sig för att grunda staden Göteborg inspirerades han av de nya kanal- och fästningsstäderna på kontinenten. Detta gjorde att kungen år 1619 bjöd in såväl tyskar som holländare för att bygga Göteborg. År 1623 var antalet tyskar i Göteborg så många att de önskade en egen församling. Från början firades gudstjänsterna hos olika privatpersoner, men från år 1624 höll församlingen till i ett träkapell som flyttades från Nya Lödöse. Byggnaden stod på samma plats som den nuvarande kyrkan och tjänstgjorde i tio år. År 1633 började den nuvarande kyrkan att byggas. Kyrkan byggdes i flera etapper och trots att den var… Tidsprofil: 1682–1683. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 134824.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
CHRISTINÆ KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000231313. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1682–1683. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1682–1683.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Göteborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikNär Gustav II Adolf bestämde sig för att grunda staden Göteborg inspirerades han av de nya kanal- och fästningsstäderna på kontinenten. Detta gjorde att kungen år 1619 bjöd in såväl tyskar som holländare för att bygga Göteborg. År 1623 var antalet tyskar i Göteborg så många att de önskade en egen församling. Från början firades gudstjänsterna hos olika privatpersoner, men från år 1624 höll församlingen till i ett träkapell som flyttades från Nya Lödöse. Byggnaden stod på samma plats som den nuvarande kyrkan och tjänstgjorde i tio år. År 1633 började den nuvarande kyrkan att byggas. Kyrkan byggdes i flera etapper och trots att den var långt ifrån färdigbyggd invigdes den år 1648. Byggnadsmaterialet var holländskt tegel och den hade ett relativt lågt torn. Kyrkan gavs namnet Christinæ eftersom drottning Kristina hade gett församlingen rätten att hålla gudstjänst på tyska samt utse sin egen präst. År 1669 drabbades staden av en storbrand som ödelade stora delar av Göteborgs stadskärna. Kyrkan blev svårt skadad, men murarna stod kvar. Christinæ återinvigdes i barockklädnad år 1672, efter en återuppbyggnad ledd av Lars Olofsson (som även byggt Rådhuset) och mäster Hans Schmidt. Mot öster, i direkt anslutning till kyrkan, lät fältmarskalken och generalguvernören Rutger von Asc… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000231313. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000231313. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.