Brandkontoret

Verifierad identitet

Brandkontoret är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000046574. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2022–2106. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2022–2106.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikStockholms stads brandförsäkringskontor, oftast benämnt endast som Brandkontoret, grundades år 1746 för att arbeta förebyggande mot eldsvådor och med brandbekämpning samt garantera Stockholms fastighetsägare ekonomisk kompensation vid eldsvåda. Tidigt kunde fastighetsägare teckna så kallade allframtidsförsäkring och byggnaden pryddes därefter med Brandkontorets symbol Fågel Fenix. Symbolen är fortsatt en vanlig syn i Stockholm, särskilt i Gamla Stan. Brandkontorets roll i Stockholms historia har ofta överstigit vad som idag betraktas som gängse för försäkringsbolag. Istället har bolaget haft en semiformell roll i formandet av det moderna Stockholm från sitt bildande till 1800-talets slut. Inte minst genom att kontoret under lång tid var organisatören och finansiären av stadens brandförsvar. Brandkontoret har sedan år 1809 huserat vid Mynttorget intill Kungliga slottet på fastigheten Aglaurus 1 och sedan år 1819 även på fastigheten Aglaurus 2.Aglaurus 1 uppfördes år 1670 efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. på uppdrag apotekaren Christian Haræus, men kom år 1764 att byggas om såväl exteriört som interiört. Ritningar för ombyggnationen tillskrivs både Carl Fredrik Adelcrantz och Erik Palmstedt, som vid tiden arbetade åt den äldre Adelcrantz. 1764 års ombyggnad behöll i… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000046574. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000046574. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.