Älvdalens tingshus

Verifierad identitet

Älvdalens tingshus är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015226. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1998–2003. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1998–2003.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Älvdalen · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - I oktober 1913 kunde Älvdalens tingslags nya tingshus invigas. Huset förlades till den plats där det gamla gästgiveriet hade legat. Det blev en nationalromantisk träbyggnad, uppförd i en och två våningar. Fasaderna är klädda med ljusmålad liggande och stående panel och taket är ett volyminöst, brutet tegeltak med höga dekorativt utformade skorstenar. Till skillnad från de flesta nya tingshus vid tiden fick byggnaden en oregelbunden form som speglade dess inre funktionsuppdelning. I huset inrymdes såväl häradsrätten, som disponerade den södra, större huskroppen, och utrymmen för Älvdalens landskommun, som fick rum i den mindre huskroppen åt norr. Enligt arkitektens ritningar från 1911 murades brandsäkra arkiv åt de olika institutionerna i tingshusets nordvästra respektive sydöstra hörn. Den rektangulära tingssalens takhöjd ger den en nästintill sakral prägel. I fonden, bakom det som var rättens plats, finns ett stort, spröjsar fönsterparti som ger fin belysning åt det stora rummet. Läktarna med sina fina träräcken är fortfarande kvar. Läktare förekom i ett fåtal tingshus i Sverige vid denna tid men var och är tämligen ovanliga. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-27, Edward Dahlbäcks ritningar, F… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015226. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000015226. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.