ÅKESHOV VÄSTRA FLYGELN

Verifierad identitet

ÅKESHOV VÄSTRA FLYGELN är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000346118. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1900-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1900–1999.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikAlltsedan medeltiden har det funnits en gårdsbildning vid Åkeshov, då kallad Nockeby. Sitt nuvarande namn fick gården efter Åke Axelsson Natt och Dag som förvärvade marken 1635 och påbörjade under 1640-talet uppförandet av huvudbyggnaden och flyglarna. År 1655 ärvde dottern Barbro Åkesdotter fastigheten, som under sin tid avslutade det bygge fadern inlett. Gårdsanläggningen finns avbildad i Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna från 1600-talets senare del. Trots flera senare ägare genomgick byggnaderna troligen inte några större förändringar förrän år 1720 då Gabriel Stiernkrona köpte fastigheten. Huvudbyggnadens fasad moderniserades och fick den utformning den har idag. Sonen David Stiencrona inledde en modernisering av interiören i rokokostil. Under 1740-talet lät han även modernisera flyglarnas fasader med rusticerade hörnkedjor och stickbågiga fönster. Dessutom byggdes flyglarna till med en lägre del i norr (Selling, 1977). Även parken och trädgården omgestaltades under denna tid och ett orangeri uppfördes på trädgårdens norra del. Enligt Gösta Selling stod troligen slottsarkitekten Carl Hårleman för inredningen och förändringarna. (Selling, 1965). Släkten hade slottet i sin ägo fram till 1853. Därefter följde en period av flera ägare fram till 1905 då Åkeshov kö… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000346118. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000346118. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.